Med anledning av Kammarkollegiets uppdrag att registrera trossamfund

Genom lagen om trossamfund infördes en ny associationsform, registrerat trossamfund i Sverige den 1 januari 2000.  Lagen ger alla trossamfund möjlighet att på lika villkor i formellt och rättsligt hänseende uppträda som just trossamfund.

 Registreringen omfattar trossamfundets namn, adress, stadgar och uppgifter om kontaktperson.

 Lagen innehåller bestämmelser om vilka krav som ska vara uppfyllda för att få registreras som ett registrerat trossamfund.

 Ett beslut om registrering innebär inte att Kammarkollegiet tar ställning till trossamfundet på annat sätt än att det uppfyller lagens krav.

Krav för att ett trossamfund ska kunna registreras:

• Trossamfundets ändamål  är att ha en gemenskap för religiös verksamhet där det ingår att ordna gudstjänst. Med gudstjänst menas också exempelvis sammankomster för gemensam bön och meditation.

• Trossamfundet ska ha stadgar där ändamålet framgår. Stadgarna ska också innehålla bestämmelser om hur beslut fattas inom samfundet.

•Trossamfundet måste ha en styrelse eller motsvarande organ.

•Trossamfundets namn måste särskilja samfundets verksamhet från andras. Namnet får inte heller strida mot exempelvis goda seder eller allmän ordning.

Av lagens förarbeten, prop.1997/98:116, framgår att det finns religiösa samfund som inte anser sig vara sammanslutningar i gängse mening. För att även dessa samfund ska kunna omfattas av begreppet trossamfund, bör i stället det något vidare begreppet gemenskap användas. Gudstjänst ska i detta sammanhang förstås i vid bemärkelse så att exempelvis sammankomster för gemensam bön och meditation normalt omfattas.

Ett trossamfund kan i princip se ut hur som helst. Vad som är avgörande är samfundets egenbild. Det ska vara en gemenskap för religiös verksamhet.

Av förarbetena framgår vidare att den nya associationsformen bör vara öppen för alla trossamfund som uppfyller lagens krav. Den prövning som ska göras vid en begäran om registrering bör endast avse om dessa krav är uppfyllda. Det är med andra ord fråga om en prövning som snarast är av formell natur och liknar den som görs vid t.ex. registrering av aktiebolag. Att ställa krav som på något sätt anknyter till religiös åskådning skulle innebära en otillbörlig diskriminering av trossamfund. Departementschefen ansåg det nödvändigt att starkt betona och klargöra att den verksamhet som bedrivs av ett registrerat trossamfund inte genom registreringen har sanktionerats av staten. Registreringen i sig innebär inte någon kvalitetsstämpel av verksamheten.

Kammarkollegiet har således inte någon uppfattning om vad samfundet tror på utan enbart ska se till att trossamfundet uppfyller lagens krav på att få registreras.

 Bilaga

Kammarkollegiets beslut att registrera Det Missionerande Kopimistsamfundet som ett registrerat trossamfund