Stämpelskatt

Kammarkollegiet är granskningsmyndighet för ärenden som rör stämpelskatt. Vår uppgift är att se till att beskattningen är riktig och att alla skatteärenden bedöms lika.

Stämpelskatt är en skatt som man betalar när man förvärvar en fastighet eller tar ut en inteckning i en fastighet. Med förvärv menas bland annat köp eller byte. Gåva av fastighet jämställs med köp om det utgår ersättning som överstiger ett visst gränsbelopp.

Lagen om stämpelskatt

Regler om stämpelskatt finns i lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Stämpelskatten är som huvudregel 1,5 procent av köpeskillingen om det är en fysisk person som har köpt fastigheten och 4,25 procent om köparen är en juridisk person. Stämpelskatten för uttag av inteckningar är 2 procent av det belopp som intecknas.

Inskrivningsmyndigheten beslutar

Det är inskrivningsmyndigheten som beslutar om stämpelskatten. Lantmäteriet är huvudman för inskrivningsverksamheten. Stämpelskatten för ett fastighetsköp eller en inteckning beslutas av inskrivningsmyndigheten i samband med att man får lagfart för fastigheten eller när inteckningen beviljas.

Den som är missnöjd med ett beslut om stämpelskatt kan överklaga beslutet till tingsrätten. Tingsrättens beslut kan sedan överklagas till hovrätten och Högsta domstolen.

Kammarkollegiet granskar och för processer

Kammarkollegiet företräder det allmännas intressen och för processer i domstol. Vi kan överklaga stämpelskattebeslut som vi anser är felaktiga. Inskrivningsmyndigheten kan till exempel meddela oss att man har fattat ett felaktigt beslut. Om det är den skattskyldige som klagar blir Kammarkollegiet motpart. Det vanligaste är att det är den skattskyldige som överklagar.

Kammarkollegiet beslutar

Om det finns synnerliga skäl kan Kammarkollegiet besluta att stämpelskatten ska sänkas eller att köparen befrias från stämpelskatt. Vi kan även besluta att hela eller delar av stämpelskatten ska betalas tillbaka. Detta anges i 42 § stämpelskattelagen. Kammarkollegiets beslut kan överklagas till regeringen.