Kammarkollegiet instämmer i att offentlig upphandling får allt större betydelse och att en väl fungerande upphandling är mycket viktig för den offentliga sektorns funktion och därmed för medborgarnas service och
omsorg. Kollegiet har i tidigare remissvar ställt sig positivt till att det samlade upphandlingsstödet bör koncentreras till en central funktion. Upphandlingsstöd gällande miljö, sociala krav samt livcykelkostnader bör dock ligga kvar inom Miljöstyrningsrådet där spetskompetensen inom dessa områden finns. Enligt direktivet till utredningen bör upphandlingsstödet i första hand samordnas till en befintlig myndighet. Om ingen befintlig myndighet skulle visa sig lämplig, kan inrättandet av en ny myndighet övervägas. Utredningen föreslår en ny Upphandlingsstödsmyndighet. Kammarkollegiet avstyrker detta förslag av två skäl.

Kammarkollegiet har i dag regeringsuppdrag att bedriva en upphandlingsstödjande verksamhet. Denna verksamhet fungerar omvittnat väl. Utredaren har inte visat att kollegiet inte är en lämplig myndighet för ett samordnat upphandlingsstöd. Det framgår inte i vilken utsträckning de skäl för en ny myndighet som åberopas bygger på verifierade sakomständigheter eller endast är uttryck för en fri bedömning. Genom att placera den samordnade upphandlingsstödjande verksamheten på Kammarkollegiet uppnås effektivitetsvinster genom tillgång till kollegiets samlade resurser. Därutöver finns synergieffekter i samarbetet med Statens inköpscentral i form av bland annat erfarenhetsutbyte medarbetarna emellan. Kollegiet vill också påtala att regeringen tidigare ansett att det har varit en styrka att samla mindre verksamheter i en myndighet som Kammarkollegiet istället för att dela upp dem på flera små. Kollegiet ser i betänkandet inga bärande argument som talar emot ett sådant förhållningssätt. I likhet med utredningen och av samma skäl som anges i betänkandet anser kollegiet att det inte är lämpligt att den samordnade upphandlingsstödjande verksamheten placeras vid någon annan myndighet.