Marknadskommentarer för oktober 2018
05 okt 2018
Centralbanker sätter nya spelregler Avkastningen under året har varit tudelad för olika finansiella delmarknader samtidigt som volatiliteten varit förhållandevis låg, trots geopolitisk oro. Efter alla räntehöjningar har ”cash” blivit ett riktigt tillgångsslag i USA som i nuläget kan erbjuda konkurrensmässig avkastning. Det är inte fallet i till exempel Sverige.
Marknadskommentarer för oktober 2018
Centralbanker sätter nya spelregler
Avkastningen under året har varit tudelad för olika finansiella delmarknader samtidigt som volatiliteten varit förhållandevis låg, trots geopolitisk oro. Efter alla räntehöjningar har ”cash” blivit ett riktigt tillgångsslag i USA som i nuläget kan erbjuda konkurrensmässig avkastning. Det är inte fallet i till exempel Sverige.
Under de senaste åren har den globala konjunkturen kännetecknats av god tillväxt samtidigt som den varit synkroniserad. Det innebär att de flesta av världens länder har uppvisat en samtida god konjunkturutveckling men nu börjar vi se att denna synkronisering minskar. Sverige och USA har en fortsatt god tillväxt medan det går lite sämre i Euroland och Kina. Det är därför inte konstigt att den ekonomiska statistiken överraskat lite på den svagare sidan under senare tid (se nedanstående figur). Vi är sent i den ekonomiska cykeln där vi kan observera typiska mönster som att sysselsättningen ökar liksom konsumtionen. Vår bild är att tillväxten toppar 2018 och att en inbromsning sker nästa år på en fortsatt hög nivå. Sammantaget är förutsättningarna fortsatt goda men vi är på väg mot något sämre tider.Figur: Ekonomiskt överraskningsindex i Sverige, USA och Euroland 2017-18
Figur. Inflation i Sverige, USA och Euroland
Figur: 10-åriga statsobligationsräntor i USA, Tyskland och Sverige sedan 2017
Efterlängtad höjning av Riksbanken på väg
Flera länder har börjat sin höjningscykel det vill säga USA, Kanada, Storbritannien och Norge. För några veckor sedan informerade Riksbanken marknaden om att en första höjning antingen kommer i december eller februari med 0,25 procentenheter. Detta är i våra ögon en mycket viktig händelse som anger nya spelregler att förhålla sig till. Vi är alltså inne i en global höjningscykel och att Sverige ska ligga väldigt långt bak i den tågordningen känns märkligt. Nedanstående figur visar hur Riksbanken skjutit på sin höjningscykel. För några år sedan trodde centralbanken att de skulle börja inleda höjningscykeln långt tidigare och i nuläget ha en reporänta cirka en procentenhet högre än idag.Figur: Riksbankens planerade räntebana vid olika tidpunkter
Starkare krona att vänta
Den svenska kronan har försvagats påtagligt under 2018. Vid de tillfällen som kronan varit mycket svag har detta sammanfallit med tillväxtproblem – det gäller definitivt inte i dagsläget. Istället är det Riksbankens ”extrema” politik som förklarar kronans kräftgång. Det är inte konstigt att kronan försvagats kraftigt när realräntan är kraftigt negativ (under högkonjunktur och mest negativ i världen) och med en kommunikation som applåderar försvagning. Ett land med mycket goda statsfinanser och överskott i utrikeshandeln betingar bör inte betinga ett så lågt värde (se nedan). Riksbankens ambition att uppnå 2,0 procents inflation har sannolikt gått för långt.
Sverige behöver inte en svag krona i högkonjunktur eftersom efterfrågan är tillräckligt hög ändå. Ett land har en konkurensfördel av en valutaförsvagning när de ekonomiska tiderna är sämre. Självklart gynnas däremot bolagens vinstmarginaler.
Figur: Handelsvägt SEK-index
Den svenska exportsektorn gynnas av såväl hög global tillväxt som en extremt svag krona. Det är rimligt att vänta sig att båda dessa faktorer kommer att försämras på sikt för exportsektorn. Mätt mot euron är inte en kurs på ca 10.30 långsiktigt hållbar. Vår – liksom andra bedömares – värdering av en rimlig jämviktskurs ligger snarare runt 9.10. Från nuvarande nivå skulle vi därför hävda att den svenska kronan är närmare 12 procent undervärderad mot euron. För närvarande vill inte Riksbanken se en för snabb förstärkning av kronan, men hur länge ska vi ha denna extrema situation? Det är onekligen intressant att ett land med goda statsfinanser och överskott i utrikeshandeln betingar ett så lågt värde.
Det är Riksbankens beteende som kommer att styra kronans utveckling den närmaste tiden. Vår slutsats blir därför att kronan kommer att förstärkas framöver och den enda osäkerhet är när det händer det vill säga inte om det händer.
Tudelad global aktiemarknad
Börsåret 2018 har inte varit så fantastiskt som man kan tro. Nedanstående figur visar med tydlighet att så inte är fallet. Den svenska börsen har utvecklats väl mätt i kronor, liksom den amerikanska. Exkluderas teknologi närmar sig den amerikanska börsen ”nollan”.
Figur: Valda aktiemarknader under 2018
Vissa Emerging Markets länder som till exempel Kina har haft en än tuffare utveckling vilket kan hänföras till såväl sämre tillväxtutsikter som handelsoro.
Den globala utvecklingen kommer bland annat att styras av nedanstående faktorer
Ränteutveckling där centralbankarna sitter i förarsätet. Konjunkturen som vi misstänker kommer att vara god men med en lägre tillväxt.
Återköp av aktier som har varit vanligt ibland annat USA vilket givit hög EPS-tillväxt (vinst per aktie). Om räntor stiger blir det mindre vinst att använda för återköp eftersom de är kassadrivna.
Företagsvinsterna, som väntas växa långsammare framledes. I USA är de tillfälligt dopade av skattelättnader. Centralbankers QE-hantering. För snabbt krympande balansräkningar är negativt för börsen.
Den höga globala ekonomiska tillväxten medför att företagens intäkter ökar. Däremot på kostnadssidan ser det sämre ut. Lönekostnader ökar, även om det fortfarande är på låga nivåer. Det blir allt svårare att rekrytera kompetent personal, vilket medför att risken för löneglidning och därmed högre lönekostnader. Räntor är på väg uppåt och därmed kapitalkostnader. Priset på insatsvaror stiger, vilket bland annat kan ses av stigande oljepris. Totalt sett ökar kostnader. Företagens vinstmarginaler är höga i nuläget och det är sannolikt att de kommer att minska något framledes. Nedanstående figur visar företagsvinster i förhållande till BNP.
Figur: Företagsvinster i USA relativt BNP