Med anledning av Riksrevisionens rapport om Allmänna Arvsfonden
29 mar 2019
Idag, fredagen den 29 mars, presenterade Riksrevisionen sin granskning av 226 statliga myndigheters och organisationers årsredovisningar för 2018.
I revisionsberättelsen för Kammarkollegiets redovisning av Allmänna arvsfonden 2018 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har Riksrevisionen avvikande meningar gällande löpande redovisningar vid avveckling av dödsbon samt redovisningen av utbetalda projektmedel. Här återger vi det svar Kammarkollegiet skickade till Riksrevisionen 8 februari 2019.
Svar till Riksrevisionen med anledning av iakttagelser i Revisionsrapport - Rutiner och intern styrning och kontroll 2018, Förvaltning av Allmänna arvsfonden
Riksrevisionen har i sin revisionsrapport den 18 januari 2019 om Allmänna arvsfondens förvaltning -Rutiner och intern styrning och kontroll 2018 (dnr 2.1.2-2018-0537) gjort iakttagelser som de önskar Kammarkollegiets svar på senast 2019-02-11. Iakttagelserna avser dels brister i den löpande bokföringen av intäkter och tillgångar och dels att lämnade bidrag redovisas till för högt belopp. Båda iakttagelserna har sin grund i att Allmänna arvsfonden sedan 1 mars 2018 ska betraktas som en avkastningsstiftelse och därmed vid upprättandet av balansräkning, resultaträkning och noter tillämpa BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Avveckling av dödsbons egendom
Kammarkollegiet förstår problematiken i att den redovisningsprincip som myndigheten tillämpat vid bokföring av gåvor (arv) för Allmänna arvsfonden under 2018 inte är förenlig med K3-regelverket. Vi har dock i tidigare svar till revisionen och i dialog med Regeringskansliet redogjort för att en fullständig tillämpning av K3-regelverket skulle innebära kraftigt ökade administrativa kostnader (ca 2-3 årsarbetskrafter). Kollegiet avser därför att förtydliga detta genom att hemställa till regeringen om undantag eller annat klarläggande när det gäller tillämpningen av BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Visst förtydligande är dock redan gjort i regeringens skrivelse 2017/18:277 ”Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2017”, sidan fem. Där anges att när ”boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i Allmänna arvsfondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.” Vi anser att detta är en rimlig redovisningsnivå och kommer hemställa om att få fortsätta hantera erhållna gåvor (arv) enligt kontantprincipen.
Utbetalning av projektmedel
Kammarkollegiets initiala bedömning är att det är rimligt att åtgärda redovisningen enligt Riksrevisionens rekommendationer och i enlighet med regelverket K3. Kollegiet kommer därför att undersöka möjligheten att ändra hanteringen av beslut om projektbidrag så att skulder och eget kapital redovisas i enlighet med K3. Om ändringen av redovisningen medför stora kostnader kommer vi dock att hemställa om undantag även för detta.