En ny stödordning för säkerhetshöjande åtgärder inom det civila samhället Ds 2018:4

Remissvar till Kulturdepartementet 2018-05-20.

Sammanfattning

Kammarkollegiet ställer sig positivt till förslaget om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder inom det civila samhället och bedömer att Kammarkollegiet har möjlighet att utföra uppdraget enligt den föreslagna förordningen. Kammarkollegiet understryker emellertid vikten av utredarens förslag att Polisen ska vara obligatorisk remissinstans och att Polisen ska lämna övriga upplysningar till Kammarkollegiet som kan ha betydelse för kollegiets prövning av ansökan. Kammarkollegiet anser att den roll som Polisen föreslås inneha och ett välfungerande samarbete mellan Kammarkollegiet och Polisen är av största vikt för att säkerställa att syftet med bidraget uppnås.

Vidare anser Kammarkollegiet att tiden för att förbereda föreslaget uppdrag är mycket kort vilket försvårar möjligheten till informationsspridning samt att säkerställa att föreskrifter, arbetsprocesser och personal finns på plats. Kammarkollegiet anser därför att den nya stödförordningen ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Kammarkollegiet ställer sig mycket tveksam till en ordning där ärenden överlämnas från Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet anser att SST fullt ut ska ansvara för hela handläggningen av de ansökningar som ska regleras enligt förordning (1999:974) om statsbidrag till trossamfund.

Kammarkollegiet anser även att delar av utredarens förslag behöver förtydligas och kompletteras.

Synpunkter

Nedan redovisas Kammarkollegiets kommentarer med hänvisning till respektive kapitel i promemorian.

6. Myndighet som ska pröva ansökan

Kammarkollegiet tillstyrker att kollegiet ska pröva ansökningar och fördela medel enligt den föreslagna förordningen. Kammarkollegiet har kompetens och kunskap att hantera en sådan uppgift men anser att ett välfungerande utbyte med Polisen och Polisens roll som remissinstans är av stor betydelse för att säkerställa att syftet med uppdraget uppnås.

7. Förutsättningar för statsbidrag

För att statsbidrag ska kunna beviljas ett registrerat trossamfund eller en ideell förening krävs enligt förslaget att organisationen är demokratiskt uppbyggd och i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Vidare ska statsbidraget bidra till att tillgodose behov av säkerhetshöjande åtgärder när organisationens verksamhet påverkas av rädsla för våld, hot eller trakasserier. Det är Kammarkollegiets uppfattning att det kan bli svårt att ta ställning till om sökanden, särskilt nystartade organisationer, är berättigade att söka bidraget utifrån dess organisatoriska struktur samt värdegrund. Kriterierna kan vara svåra att bedöma för en utomstående part, kollegiet ser därför att information från Polisen är av avgörande betydelse. Dessutom kan polisens information vara till stor hjälp för bedömningen om det av verksamheten upplevda hotet är att beakta som reellt. Vidare anser Kammarkollegiet att det närmare bör exemplifieras vad som anses utgöra demokratins idéer, vilka verktyg som myndigheten ska använda för att säkerställa att verksamheten respekterar demokratins idéer samt vad en eventuell brist hos en organisation i detta avseende ska kunna få för följd. Det står inte klart om det är de förtroendevaldas agerande som ska ligga organisationen till last, enskilda medlemmars agerande eller medlemsföreningens.

Det bör prövas om det inte vid utformingen av författningstextens 5 § har uppstått ett skrivfel i tredje stycket ”För stiftelser som avses i första stycket 3 får statsbidrag lämnas…” Hänvisningen bör enligt Kammarkollegiets uppfattning vara till första stycket punkten 4.

7.4 Vad får statsbidraget användas för?

En del av stödet ska kunna gå till bevakning såväl personell som teknisk. Kammarkollegiet ser ett behov av en tydlig reglering kring när och till vilka belopp bidrag kan ges för bevakning genom personella resurser. Utan en tydlig avgränsning ser Kammarkollegiet en risk för att en stor andel av ansökningarna kommer att avse medel för att finansiering av bevakningspersonal. Det finns därmed risk för att anvisade anslagsmedel är otillräckliga. Vidare anser Kammarkollegiet att utrymme bör ges att i föreskrift reglera krav på kompetens hos personal som utför bevakning.

8. Utbildningsinsatser

Av förslaget framgår att viss del av stödet ska avsättas till utbildningsinsatser. Sökanden som beviljats bidrag ska ges möjlighet att delta i utbildning i säkerhetsfrågor och det föreslås att Kammarkollegiet bör ansvara för att sådana utbildningsinsatser genomförs, t.ex genom ett regeringsuppdrag. Kammarkollegiet delar uppfattningen att kunskap i säkerhetsfrågor är en god grund för att förbättra säkerhetshanteringen hos berörda. Kammarkollegiet önskar dock förtydligande om hur stor del av medlen som kan avsättas samt förtydligande av det tilltänkta regeringsuppdraget.

9.1 Ansökan om statsbidrag

Mot bakgrund av den debatt som ibland förekommer avseende hur och till vilka statsbidrag fördelas är det angeläget att Kammarkollegiet ges möjlighet att närmare bestämma hur uppföljning av statsbidraget ska utformas och genomföras. Kammarkollegiet anser att det är en förutsättning för uppdraget att det är möjligt att genomföra uppföljning på plats.

Vidare anser kollegiet att det är positivt att det i förordning tydligt anges att ränta ska utgå vid återbetalning. Kammarkollegiet ifrågasätter dock om inte ränta, till exempel i de fall grunden för återkravet är att bidraget lämnats på felaktiga grunder eller inte har använts för det ändamål det har beviljats för, borde kunna utgå enligt 2 § andra stycket räntelagen (1975:635). Det kan ha ett värde att kunna, i det få fall det finns anledning att kräva medel åter på grund av att en organisation brutit mot grundläggande krav och villkor för bidraget, framställa krav om ränta utifrån hela eller delar av avtalsperioden. I de fall detta skulle framstå som allt för ingripande bör det finnas möjlighet till att helt eller delvis avstå från kravet.

10. En obligatorisk remissinstans

Kammarkollegiet understryker vikten av utredarens förslag om att Polisen ska vara obligatorisk remissinstans. Kollegiet stödjer ordalydelsen i författningsförslagets 11§ att Polisen i sitt yttrande, utöver en bedömning av behovet och lämpligheten av de åtgärder ansökan avser, även ska redovisa övriga upplysningar som kan ha betydelse för Kammarkollegiet vid prövning av ansökan. Kollegiet anser att den roll som Polisen föreslås inneha utgör ett viktigt stöd för fullgörande av uppdraget. Information från Polisen kan vara vital dels för bedömningen om sökanden är en organisation som i sin verksamhet värnar om demokratins idéer, dels för bedömningen om det hot om våld som sökanden anser sig uppleva är att anse som reellt och om föreslagna åtgärder är rimliga.

11. Offentlighet och sekretess

Kammarkollegiet anser att med uppdraget följer ett behov av en särskild sekretessreglering. Med beaktande av uppdragets karaktär och syftet med bidraget ser Kammarkollegiet att det är nödvändigt med ett starkare sekretesskydd än vad som följer av det ordinära skyddet för vissa handlingar i 18 kap 8 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. En utökad starkare sekretess skulle även möjliggöra för ett större informationsutbyte mellan Polisen och Kammarkollegiet vilket kollegiet framhållit som väsentligt för handläggningen och även för att säkerställa att syftet med uppdraget uppnås.

Kammarkollegiet anser därför att handläggning av den nya stödförordningen behöver regleras särskilt i OSL.

Övrigt

Ikraftträdande av uppdraget

Enligt förslaget ska uppdraget träda i kraft den 1 september 2018. Ansökningar föreslås överlämnas från Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) till Kammarkollegiet. Kollegiet anser inte att det är lämpligt att överta pågående handläggning från en annan myndighet, inte heller att regleringen av handläggningen hos Kollegiet ska administreras under två skilda regelverk som kommer att behöva hanteras över uppskattningsvis en två-årsperiod. Ett sådant förfarande gynnar inte kontinuitet och en kvalitetsäker hantering. Det innebär även ett omfattande arbete för Kammarkollegiet kopplat till Myndigheten för stöd till trossamfunds nuvarande ekonomiska reglering och krav på bokföring mm. Kammarkollegiet förordar därför en ordning där ärenden inte överlämnas mellan myndigheterna och att SST fullt ut ansvarar för hela handläggningen av de ansökningar som ska regleras enligt förordning (1999:974) om statsbidrag till trossamfund.

Vidare anser Kammarkollegiet att tiden för att förbereda föreslaget uppdrag är mycket kort vilket försvårar möjligheten till informationsspridning samt att säkerställa att föreskrifter, arbetsprocesser och personal finns på plats. Kammarkollegiet förordar därför att den nya stödförordningen ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Redovisning och granskning

Av 14 § i författningsförslaget framgår inte vilken typ av granskning som revisorn förväntas göra för att kunna lämna sitt intyg. Kammarkollegiet anser att granskningen tydligt bör anges till att avse kontroll och granskning av att bidraget används till det enligt förordningen avsedda ändamålet. Gällande krav på kompetens anges i förslaget att vid utbetalningar understigande fem prisbasbelopp ska intyget lämnas av en revisor och vid utbetalningar överstigande fem prisbasbelopp av en godkänd eller auktoriserad revisor. Kammarkollegiet anser att ett förtydligande behövs gällande vilka krav på kompetens som ska ställas på en revisor vid bidrag understigande fem prisbasbelopp.

Vidare önskar Kammarkollegiet ett förtydligande om del av det beslutade bidraget får användas till kostnader enligt 14 § för revisorn.

Enligt utredningen föreslås Kammarkollegiet lämna en redovisning årligen över hur bidragen används och om de fått avsedd effekt. En redovisning av vilka effekter som uppnåtts kan inte ske årligen, eftersom en sådan bedömning behöver ske dels i ett längre tidsperspektiv och dels även inbegripa de sökandes uppfattning och bedömning av genomförda åtgärders effekt.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Gunnar Larsson. Föredragande har varit enhetschef Johanna Gund. I slutliga handläggningen har även avdelningschef Ulrika Johansson deltagit.

Rubrik

Tid, plats etc.

Text

Sidan senast uppdaterad: 2019-02-16