Ökad statlig närvaro i Härnösand (SOU 2019:33)

19 feb 2020

Betänkandet gällande Ökad statlig närvaro i Härnösand.

Sammanfattning

Kammarkollegiet avstyrker förslaget att omlokalisera verksamheten för tolk- och översättarfrågor till Härnösand.

Inget samråd med Kammarkollegiet

Utredarens uppgifter i betänkandet beträffande tolk- och översättarverksamheten går inte att verifiera. Trots kommittédirektivets uttalade krav har utredaren inte samrått med Kammarkollegiet om förslaget att flytta verksamheten till Härnösand. Kammarkollegiet har efterfrågat – och nekats – tillfälle att lämna faktaunderlag om sin verksamhet.

Felaktig beskrivning av verksamheten

Förslaget bygger på en kraftigt förenklad bild av auktorisationsverksamhetens uppdrag, uppdragens omfattning, komplexitet och genomförande samt de personalresurser verksamheten disponerar. Utredarens framställning av verksamheten är skissartad och behäftad med faktafel. Eftersom beskrivningen utgår ifrån en felaktig föreställning om hur auktorisation sker och vilken personalkompetens som krävs är utredningens analyser och bedömningar missvisande och utgör ett bristfälligt underlag för regeringens omlokaliseringsbeslut.

Verksamheten lämpar sig inte för omlokalisering

Verksamheten för tolk- och översättarfrågor lämpar sig inte för omlokalisering. Auktorisationsverksamheten bygger på en individuell färdighets- och lämplighetsprövning av varje enskild sökande som kräver att samtliga medverkande vid de muntliga auktorisationsproven personligen närvarar vid provtillfället. Besöken på huvudkontoret är tvingande. En omlokalisering av verksamheten från Stockholm till Härnösand är därför inte lämpligt.[1]

Auktorisationsverksamheten är unik i sitt slag i Sverige och ställer särskilt höga och specialiserade krav på handläggarnas kompetens. Verksamheten har stora likheter med examination vid universitet och högskola och är beroende av nyckelpersoner med kunskap inom språk- och översättningsvetenskap. Provverksamheten förutsätter ett omfattande personligt samarbete med experter som är anställda vid universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg. Auktorisation av tolkar och översättare kan inte bedrivas effektivt och med bibehållen kvalitet på annan ort än Stockholm.

Kammarkollegiet bedriver idag sin verksamhet på två orter: i Stockholm och i Karlstad med 267 resp. 41 anställda.[2] En flytt till Härnösand skulle innebära att Kammarkollegiets verksamhet delas upp i små myndigheter på flera orter och omlokaliseras till en ort som ligger utanför kollegiets redan regionaliserade kontorsstruktur. Några argument som talar för rimligheten i att förlägga en del av verksamheten för tolk- och översättarfrågor på en tredje verksamhetsort redovisas inte i betänkandet. Förslaget motsäger även utredarens eget resonemang kring vad som gör en omlokalisering irrationell.[3]

Kammarkollegiet anser att placeringen av fem årsarbetskrafter i Härnösand varken är logisk, effektiv, ändamålsenlig eller – utifrån auktorisationsuppdragets art – praktiskt genomförbar.

Förslagets konsekvenser redovisas inte

Utredaren redovisar inga konsekvensanalyser för att belysa förslagets följdverkningar. Det är inte utrett hur Kammarkollegiet kommer att kunna genomföra sitt auktorisationsuppdrag på den nya orten, vad verksamheten har för kompetensbehov eller hur förslaget påverkar de sökande och de som är auktoriserade av eller registrerade hos Kammarkollegiet. Det framgår inte heller av utredningen hur en eventuell omlokalisering skulle inverka på den infrastruktur som vuxit fram under de senaste drygt 40 åren, inklusive en numera väl utbyggd tolkutbildnings- och tolkförmedlingsverksamhet och en offentligt finansierad tolkmarknad.

Myndigheter och offentliga organ är, vid handläggning av ärenden som gäller enskilda som inte behärskar svenska eller är allvarligt hörselskadade, beroende av att det finns auktoriserade tolkar och översättare att tillgå. Utredaren har bortsett ifrån de omfattande konsekvenser som förslaget för med sig i fråga om samhällets åtaganden gentemot nyanlända och invandrare och deras möjligheter till integration och etablering i Sverige.

Utredaren har inte heller tagit hänsyn till regeringskansliets pågående arbete med tolk- och översättarfrågor i allmänhet, och beredningen av den statliga tolkutredningen från december 2018[4] i synnerhet, vars förslag i hög grad har bäring på Kammarkollegiets auktorisationsverksamhet. Även regeringens egna pågående satsningar på att höja kvaliteten på tolk- och översättartjänster kommer att påverkas negativt av en flytt.

Allvarliga konsekvenser för samhällets tolk- och översättarförsörjning

Initialt kommer en flytt att påverka Kammarkollegiets förutsättningar att upprätthålla provverksamheten i sin nuvarande omfattning och takt, vilket leder till att antalet auktoriserade tolkar och översättare minskar. Kammarkollegiet håller det för sannolikt att både personalen och en del av bedömarkåren hoppar av sina uppdrag om verksamheten utlokaliseras från Stockholm. Detta medför att även verksamhetens övriga delar, exempelvis förnyelse- och tillsynsverksamhet drabbas, eftersom handläggningen där är beroende av att personalen har erfarenhet och specialkompetens inom tolk- och översättarbranschen.

Förutom de kända negativa omställningseffekter som lär medföra verksamhetsmässiga och personella konsekvenser för Kammarkollegiets egen del, innebär förslaget långtgående konsekvenser för myndighetsutövningen i stort inom den offentliga sektorns alla segment. Detta på grund av att kravet på att tolkar och översättare som anlitas för offentliga tolkuppdrag ska vara auktoriserade av eller registrerade hos Kammarkollegiet antingen är lagstadgat[5] eller reglerat i ramavtal[6].

När antalet auktoriserade tolkar och översättare minskar drabbas hela det offentliga Sverige, och då främst de rättsvårdande och brottsbekämpande myndigheterna, sjukvården och de offentliga organ som har särskilda integrations- och etableringsuppdrag. Tolkförmedlingar och översättningsbyråer kommer inte att kunna leverera enligt gällande ramavtal. Utan kvalificerade tolkar och översättare blir handläggningstiderna på myndigheterna längre, kvaliteten på myndighetsutövningen sämre. Patient- och rättssäkerheten i myndighetsutövningen i ärenden vars genomförande kräver tolkning eller översättning hotas.

Ett beslut att flytta auktorisationsverksamheten från Stockholm kommer att leda till allvarliga konsekvenser för samhällets tolk- och översättarförsörjning.

Kammarkollegiet konstaterar att inget av ovanstående berörs i betänkandet. Utredningens förslag – i vart fall beträffande Kammarkollegiet – bör lämnas utan beaktande.

Kammarkollegiet önskar utifrån utredningens uppdrag, genomförande samt dess utgångspunkter för sin analys föra fram följande till regeringen.

Utredarens kontakter med Kammarkollegiet

Av kommittédirektivet framgår att utredaren ska samråda med Kammarkollegiet.

Utredaren besökte Kammarkollegiet vid ett tillfälle. Mötet ägde rum i mars 2019 och var, enligt vår uppfattning, endast av orienterande karaktär. Kammarkollegiet har efter det inte fått någon följdfråga och kunnat därför varken verifiera eller förtydliga de uppgifter som utredaren uppfattat vid mötet i mars.

När det strax inför publiceringen framkom att en av verksamheterna skulle föreslås för omlokalisering begärde Kammarkollegiet dessutom ett uppföljningsmöte för att utredaren skulle kunna få en djupare förståelse för den tilltänkta verksamhetens arbete. Utredaren valde att avböja kollegiets inbjudan.

Kammarkollegiets bestämda uppfattning är att utredaren inte vinnlagt sig om att de uppgifter som redovisas till regeringen är riktiga. Kammarkollegiet ställer sig frågande till hur auktorisationsverksamheten beskrivs i betänkandet och till de analyser, bedömningar och slutsatser som, mot bakgrund av den beskrivningen, dras.

Avsnitt 2.2.3 Annan verksamhet

Kort om Kammarkollegiets auktorisationsverksamhet

Utredningens beskrivning av auktorisationsverksamheten är bristfällig. Redovisningen upptar sammanlagt nio rader[7] och är missvisande både vad gäller verksamhetens omfattning, uppdrag, uppdragets komplexitet och genomförande samt de krav som ställs på handläggarnas kompetens.

För att nyansera den bild utredaren skapat om verksamheten för auktorisation av tolkar och översättare vill Kammarkollegiet göra några klargöranden nedan.

Verksamhetens uppdrag och genomförande

Tolk- och översättarverksamheten vid Kammarkollegiet har flera uppdrag. Förutom auktorisation, som sker i form av kunskapsprov och redbarhets- och lämplighetsprövning av tolkar och översättare, har kollegiet till uppgift att registrera utbildade tolkar och utöva tillsyn över de som auktoriserats. Till Kammarkollegiet finns en rådgivande nämnd knuten som utgör ett nationellt nätverk för ett informations- och erfarenhetsutbyte. I Rådgivande nämnden ingår myndigheter och organisationer från utbildningsväsendet, tolk- och översättarorganisationer, myndigheter, leverantörer av tolk- och översättartjänster samt brukarorganisationer.

Auktorisation sker mellan svenska och cirka femtio främmande språk samt det svenska teckenspråket. Verksamheten bygger huvudsakligen på individuell prövning av de sökandes tolknings- och översättarfärdighet där kollegiets personal både handlägger ärenden och genomför, konstruerar och bedömer skriftliga och muntliga prov. Handläggningen är till viss del dokumentbaserad, dock främst i betydelsen ”papperstung”, vilket beror på att provgenomförandet än så länge endast delvis är digitaliserat.

Kammarkollegiet erbjuder skriftliga prov på sex orter: Stockholm, Göteborg, Lund, Linköping, Sundsvall och Luleå. För översättarnas del sker prövning endast skriftligen, medan tolkar testas även i muntliga prov förutsatt att deras skriftliga provresultat är godkänt. Tolkproven och bedömarsamarbeten kräver att både provdeltagarna, språkbedömarna och de sjukvårds- och juridikexperter som tillsammans med kollegiets sakkunniga handläggare ingår i bedömarkommittéerna, avlägger personliga besök i Kammarkollegiets lokaler i Stockholm.

Vid det muntliga provet testar Kammarkollegiet den sökandes tolkningsfärdighet genom rollspel i kollegiets ändamålsenligt utformade lokaler. Provet är individuellt och tar cirka tre timmar att genomföra. I bedömarkommittén för varje enskilt prov ingår tre-fyra, ibland tillresta, externa bedömare och en sakkunnig handläggare som också är bedömarkommitténs ordförande.

Mellan 2017–2019 deltog cirka 2 500 provdeltagare i de skriftliga tolk- och översättarproven och närmare 500 i muntliga tolkprov. Cirka 75 procent av de muntliga provdeltagarna, och även av bedömarna, är bosatta i de tre storstadsregionerna och i Uppsala län. De sökande som behöver resa för att delta i ett muntligt prov i Stockholm står själva för sina eventuella rese- och hotellkostnader.

Höga och specialiserade krav på handläggarnas kompetens

Kammarkollegiets auktorisationsverksamhet består i dag av tio årsarbetskrafter, dvs. inte ”kanske motsvarande cirka fem”[8] som det framkommer av betänkandet. På mindre än femton år har verksamheten mångdubblats; personalstyrkan har successivt vuxit i antal från tre till dagens elva medarbetare. Ökningen beror på samhällets allt mer tilltagande tolk- och översättarbehov, inte minst som en konsekvens av inrättandet av Migrationsdomstolarna 2006 och det stora antalet asylsökande 2015 och framåt. Arbetsgruppen har haft mycket låg personalomsättning, vilket gör att verksamheten kunnat bedrivas långsiktigt och, sedan 2005, i oavbruten följd. Med tanke på att auktorisationsverksamheten saknar motsvarighet i Sverige – och med undantag för några få länder även i världen – är medarbetarnas samlade erfarenhet och kompetens inom verksamhetsområdet unik och därmed oumbärlig för verksamhetens kvalitet, kontinuitet och fortlevnad.

För att kunna utföra auktorisationsuppdraget måste Kammarkollegiet ha tillgång till kvalificerade handläggare med specialistkompetens och till expertis vid de numera fåtalet lärosäten som fortfarande har kvar sina språkvetenskapliga institutioner[9]. Verksamheten är beroende av sina nyckelpersoner till handläggare som har särskild kompetens i språk- och översättningsvetenskap, i provkonstruktion parad med en fördjupad kunskap om arbetsmarknad, juridik, sjukvård, utbildning, socialförsäkring, migration och integration.

I handläggarnas arbetsuppgifter ingår bland annat att utveckla olika provmodeller och provformat, ta fram kunskapskrav för varje enskilt delprov, fastställa bedömningskriterier, skriva provspecifikationer och bedömarinstruktioner, konstruera kunskapsprov i realia, språkfärdighet, terminologi och läsförståelse, ta fram rollspel och källtexter till färdighetsproven, rekrytera, lära upp och handleda bedömare, vara ordförande i bedömarkommittéerna och ge pedagogisk återkoppling till provdeltagarna. Handläggarna ingår i olika nationella och nordiska samverkanskonstellationer avseende tolkutbildningar. Kammarkollegiets expertis inom tolk- och översättarområdet efterfrågas i samband med tolkanvändarutbildningar, inte minst inom domstolar och regioner, och inför upphandlingar av ramavtal för tolkförmedlings- och översättningstjänster inom både stat, region och kommun.

Väsentligt i sammanhanget är det professionella utbytet mellan Kammarkollegiet och de lärosäten som har specialinriktning mot översättningsvetenskap. I första hand ska nämnas Kammarkollegiets koppling till forskare och sakkunniga från Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet och Försvarets tolkskola i Uppsala. Provverksamheten förutsätter ett omfattande samarbete med experter som har fördjupad kunskap inom disciplinerna språkvetenskap och översättningsvetenskap.

Förslagets konsekvenser

Sett i ljuset av det uppdrag som utredningen fått av regeringen finner Kammarkollegiet att både redovisningen av förslagen och de analyser och bedömningar som utredaren gör är allt för summariska och allmänt hållna för att kunna ge en rättvisande bild av omlokaliseringens förutsättningar på det sätt som de efterfrågas i kommittédirektivet (2018:100). Det saknas – i vart fall avseende Kammarkollegiets auktorisationsverksamhet – analyser av de verksamhetsmässiga, personella och kostnadsmässiga konsekvenser som förslaget medför. Någon kalkyl på de ekonomiska konsekvenserna presenteras inte. Det är inte utrett hur förslaget påverkar samhällets tolk- och översättarservice i stort eller auktorisationsverksamhetens målgrupp och intressenter, dvs. provdeltagarna, Kammarkollegiets språkbedömare och ämnesexperter, auktoriserade tolkar och översättare och de myndigheter och enskilda som använder deras tjänster.

Konsekvenser för Kammarkollegiets auktorisationsuppdrag

Medarbetarna vid verksamheten har uppgivit att de inte har för avsikt att flytta till Härnösand. Förutom förlorad personalkompetens bedömer Kammarkollegiet att risken är betydande att även den delen av bedömarkåren vars ordinarie arbetsförhållanden inte medger längre frånvaro för externa uppdrag väljer att sluta om en utflyttning blir aktuell. Avhoppen kommer att leda till ett allvarligt avbrott i provverksamheten. Auktorisationsproven kan komma att upphöra helt fram till att en ny organisation och nya bedömarkommittéer kommer till stånd. Det är troligt att Kammarkollegiet inte kommer att kunna genomföra prov i några av dagens auktorisationsspråk alls efter en flytt. Nya bedömare kommer att behöva rekryteras, läras upp och slussas in i verksamheten, vilket tar år.

En flytt till Härnösand kommer att öka statens kostnader för auktorisationsproven avsevärt, inte minst med tanke på att notan för bedömarnas arvoden, resa och logi kommer att bli högre. Även de enskilda sökande kommer att drabbas ekonomiskt av omlokaliseringen eftersom de själva står för sina egna rese- och hotellkostnader i samband med ett muntligt auktorisationsprov.

Kammarkollegiet invänder mot utredningens bedömning att omlokaliseringen kan genomföras utan negativ påverkan på auktorisationsverksamhetens omfattning och kvalitet. Med tanke på verksamhetens särart sett till auktorisationsuppdragets innehåll och genomförande samt verksamhetens behov av specialiserad och svårrekryterad personalkompetens, är det svårt att se hur Kammarkollegiet kan säkra en sömlös överföring av kunskaper och erfarenheter mellan den nuvarande personal- och bedömarstyrkan och den nya – utan att verksamhetens intressenter och kvalitet drabbas.

Kammarkollegiets auktorisationsverksamhet påminner i hög grad om examination vid universitet och högskola. Kammarkollegiet ser inte på vilket sätt provverksamheten skulle, till sin karaktär, ha likheter med Socialstyrelsens och Skolverkets legitimationsverksamhet, såsom det förespeglas i betänkandet, eller hur flytten skulle medföra verksamhetsmässiga synergieffekter för Kammarkollegiets egen del eller för övrig befintlig verksamhet på orten[10]. Till skillnad från vad utredaren påstår är Kammarkollegiets uppfattning att beröringspunkterna med de befintliga verksamheterna i Härnösand, till vilken auktorisationsverksamheten skulle tillföras som resurs, ringa.

Konsekvenser för myndighetsutövning och samhällets tolk- och översättarservice

Förvaltningslagen föreskriver att en myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilda ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska. Detsamma gäller när myndigheten har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala[11]. Vidare infördes 2013 EU-direktivet[12] om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden i svensk rätt med följden att kraven på tolkars kompetens för uppdrag inom de rättsvårdande myndigheterna skärptes. Detta ledde bland annat till att bestämmelser om tolkanvändning under förundersökningar och i domstol formulerades om.

Auktorisationsverksamhetens uppdrag är att fortlöpande förse den offentliga sektorn med kvalificerade tolkar och översättare. Att sådana finns att tillgå är en förutsättning för att myndighetsutövningen i Sverige är rätts- och patientsäker.

Det är inte enbart myndigheter och kommuner med integrations- och etableringsuppdrag som behöver ha tillgång till utbildade och auktoriserade tolkar eller auktoriserade översättare för att kunna utföra sitt myndighetsuppdrag. Bland de som använder kvalificerade tolk- och översättartjänster bör särskilt nämnas de myndigheter som har rättsvårdande och brottsbekämpande uppgifter eftersom de, enligt lag, är ålagda att i första hand anlita just dem som är auktoriserade av Kammarkollegiet.[13] Myndigheter med uppgifter som följer av lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer är också beroende av tillgången till auktoriserade översättare.

Statistik som Kammarkollegiet tagit fram i samband med ett regeringsuppdrag[14] 2017 visar att beställningar av tolktjänster kommer från den offentliga sektorns hela spektrum och omfattar ett brett urval av kunder inom rättsväsendet, sjukvård, socialtjänst, skola och omsorg. I det granskade underlaget framgick till exempel att hela 87 procent av de tolkuppdrag som avropades från det statliga ramavtalet beställts av en rättsvårdande myndighet.

Att auktorisationsuppdraget ska kunna bedrivas utan negativa omställningseffekter i form av personalavhopp och tempoförluster har stor betydelse för att lagar och europeiska direktiv efterlevs och för att andra myndigheter och offentliga organ kan fullgöra sitt uppdrag och handlägga sina ärenden inom föreskriven tid. Kammarkollegiet bedömer att även ett tillfälligt stopp i tolk- och översättarverksamhetens arbete skulle komma att försvåra svenska myndigheters möjligheter att efterleva dessa bestämmelser.

Minskad provverksamhet leder till ett allvarligt avbrott i samhällets tolk- och översättarförsörjning, med kännbara störningar i handläggningen på myndigheter, kommuner och regioner som följd. Risken för att detta inträffar om en omlokalisering blir aktuell är betydande.

Regeringens arbete med tolk- och översättarfrågor

Kammarkollegiet vill uppmärksamma regeringen på följande.

Kammarkollegiets auktorisationsverksamhet, tolkutbildningar som bedrivs i offentlig regi, tolkregisterfrågor, domstolstolkning, tolkförmedlingstjänster samt verktyg och åtgärder för att tillmötesgå samhällets allt mer tilltagande tolkbehov har varit föremål för flertalet utredningar de senaste decennierna. Samtliga utredningar har påtalat Kammarkollegiets betydelse för samhällets tolk- och översättarförsörjning och vikten av att det finns en statlig myndighet som fortlöpande kan auktorisera, registrera och utöva tillsyn över kvalificerade tolkar och översättare som kan anlitas för uppdrag inom det offentliga.

Att ovanstående frågor är prioriterade av regeringen visar sig även i de regeringsuppdrag som resulterade i de två senaste tillskotten bland utredningar inom tolk- och översättarfrågor.

Kammarkollegiets regeringsrapporter

I regleringsbrevet för budgetåret 2017 gav regeringen Kammarkollegiet i uppdrag att utveckla och anpassa auktorisationsverksamheten till samhällets förändrade tolkbehov. Kammarkollegiet redovisade sitt uppdrag i två regeringsrapporter. Delrapporten Fler auktoriserade tolkar – vägen dit innehöll en kartläggning och en analys av hur samhällets efterfrågan på auktoriserade tolkar bättre kunde tillmötesgås genom kollegiets auktorisationsverksamhet. Slutrapporten Tolkanvändningen i staten – så skapar bristande kvalitetskrav brist på auktoriserade tolkar redovisade de viktigaste orsakerna till svårigheterna att möta efterfrågan på auktoriserade tolkar.

Den statliga tolkutredningen

I december 2018 presenterade Tolkutredningen sitt betänkande Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remitterades under våren 2019 och bereds för tillfället i regeringskansliet. Utredningens förslag är inriktade mot åtgärder som syftar till att höja enskilda tolkars kompetens och den reglering som leder till en kvalitetshöjning och enhetlig användning av tolktjänster inom den offentliga sektorn samt till en mer omfattande tillsyn av både tolkar och förmedlingar.

Konsekvenser för regeringens arbete med tolk- och översättarfrågor

Till följd av regeringsuppdraget 2017 skapade Kammarkollegiet förutsättningar för fler tolkauktorisationer, i synnerhet i de språk där samhällets tolkbehov är störst. Kollegiet ökade genomströmningen i auktorisationsproven i form av fler muntliga och skriftliga prov. Kammarkollegiet utvecklade sina kommunikationskanaler och gjorde både auktorisationsproven och informationen om provverksamheten mer tillgängliga i syfte att nå ut till fler utbildade och redan verksamma tolkar och därmed få fler kvalificerade provdeltagare till proven.

Tolkutredningens rekommendationer kan komma att innebära ett breddat uppdrag för Kammarkollegiet, med ett tillsynsuppdrag som utökas till att även omfatta de registrerade utbildade tolkarna, och ett informationsuppdrag som syftar till att utbilda tolkanvändare och höja beställarkompetensen för dem som utformar de statliga ramavtalen. För dessa nya uppdrag föreslår tolkutredningen att Kammarkollegiet ska få ett utökat anslag motsvarande fem årsarbetskrafter.

Av det som framkommer i betänkandet är det Kammarkollegiets uppfattning att den för remissvaret aktuella utredningen inte känt till, eller har valt att bortse ifrån, de utredningar och rapporter som nyligen beställdes av regeringen i anknytning till samhällets tolkbehov. Som det synes har betänkandets förslag avseende Kammarkollegiet utformats utan hänsyn till de nuvarande satsningarna inom tolk- och översättarområdet och utan beaktande av Tolkutredningens förslag och dess pågående beredning inom regeringskansliet.

Kammarkollegiet bedömer att även regeringens arbete för att säkra en kvalitetshöjning av samhällets tolk- och översättarservice skulle påverkas negativt av en eventuell omlokalisering.

Detta beslut har fattats av generaldirektören Gunnar Larsson. I den slutliga handläggningen av ärendet har ekonomichefen Martin Sundelius och enhetschefen Anette Bergholm deltagit. Föredragande har varit experten Ivett G Larsson.

Gunnar Larsson
Generaldirektör

Ivett G Larsson
Expert

[1] Jfr. med utredningens redovisning av kriterierna, hämtade från Statens servicecenters (2017) rapport Samordning och omlokalisering av myndighetsfunktioner, Ökad statlig närvaro i Härnösand (SOU 2019:33), sid 18.

[2] Uppgifter om antalet anställda avser den 17 februari 2019.

[3] Jfr. med utredningens eget resonemang i betänkandet Ökad statlig närvaro i Härnösand (SOU 2019:33), sid 19-20.

[4] Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83).

[5] 5 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740), 33 kap. 9 § rättegångsbalken, 23 kap. 16 § rättegångsbalken, 50–52 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) samt Domstolsverkets föreskrifter om tolktaxa (DVFS 2019:11).

[6] Kammarkollegiets statliga ramavtal för tolkförmedlingstjänsten nr 23.3-9066-16 för avtalsperioden 2019-02-01–2021-01-31 med förlängningsoption max. tom. 2023-01-31.

[7] Ökad statlig närvaro i Härnösand (SOU 2019:33), sid 35.

[8] Ökad statlig närvaro i Härnösand (SOU 2019:33), sid 35.

[9] Dvs. universiteten i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund.

[10] Jfr. med utredningens redovisning av befintliga myndigheter i Härnösand, Ökad statlig närvaro i Härnösand (SOU 2019:33), sid 21-25.

[11] 13 § förvaltningslagen (2017:900).

[12] Europaparlamentets och rådets direktiv (2010/64/EU).

[13] 5 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740), 33 kap. 9 § rättegångsbalken, 23 kap. 16 § rättegångsbalken, 50–52 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291).

[14] Fler auktoriserade tolkar – vägen dit, sid 21.

 

Kammarkollegiets diarienummer:

Departementets diarienummer: Fi2019/02399/SFÖ

Sidan senast uppdaterad: 2020-09-10