Kammarkollegiet ställer sig positivt till inrättandet av en ny offentlig
omställningsorganisation med placering i Kammarkollegiet. Myndigheten tilldelades
uppdraget att påbörja förberedelserna inför en etablering den 10 juni och arbetet med
införandet pågår. I yttrandet delger vi Kammarkollegiets synpunkter på skrivelsen
samt vissa utmaningar som genomförandet av uppdraget innebär.

Förväntan på kort handläggningstid, i kombination med många kontrollpunkter i
ansökningshanteringen, ställer höga krav på välutformade tekniska stödsystem.
Kammarkollegiet har grundläggande system, men behovet av systemutveckling och
anpassning är stort för att de ska kunna användas i genomförandet av det nya
uppdraget. Vi ser även behov av automatiseringslösningar och nya verktyg för
statistik, vilket vi idag saknar. Dessutom behöver målgrupper, samarbeten och
funktioner analyseras mer djupgående för att kunna ligga till grund för design av
tjänster och handläggningsprocesser, vilket kommer att förlänga
utvecklingsperioden. Kammarkollegiet bedömer därför att etableringen av digitala
stödsystem, för genomförande av uppdraget, kommer att ta längre tid än vad som
framgår av utredningen. Det är inte sannolikt att alla systemanpassningar kommer
att vara på plats hösten 2022. Utveckling och förbättring av de digitala stödsystemen
behöver fortsätta även efter etablering.

Som framgår av utredningen innebär uppdraget ett omfattande
upphandlingsförfarande av tjänster. Att upphandla den här typen av kvalitativa
tjänster är komplext och risken för överprövning är överhängande. Mycket tyder på
att den upphandlingsform som Arbetsförmedlingen använder för att tillhandahålla
motsvarande tjänster, lagen om valfrihetssystem (LOV), är den mest lämpliga
formen. För att minska risken för en utdragen upphandlingsprocess förordar vi att
Kammarkollegiet genom lagstiftning, i likhet med vad som gäller för
Arbetsförmedlingen enligt lag (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, får möjlighet att ha LOV som ett frivilligt alternativ vid upphandling av de externa
tjänsterna för vägledning, rådgivning och särskilt stöd.

Den verksamhet som ska byggas upp och förvaltas är omfattande och har kvar att
finna sina former. Kammarkollegiet behöver därför löpande anpassa organisationen,
exempelvis utformningen av rådet, kansliet och nämnden, så att den förblir effektiv
och ändamålsenlig över tid. Vi anser därför att myndigheten själv ska ha
beslutanderätt över organisering och namngivning.

Skrivelsen innehåller ett antal osäkerheter i antagandena som rör
kostnadsberäkningar och angiven budget för den nya offentliga
omställningsorganisationen. Vi bedömer att budget för systemutveckling kan vara för
lågt räknad. Det finns också risk för att antalet anställda behöver justeras beroende
på såväl volymen av ansökningar för omställningsstöd som ersättningskrav från
arbetsgivare. Det finns idag ingen reell möjlighet att bedöma omfattningen av antalet
ansökningar som kommer att erhållas, eller hur omfattande hanteringen av
ersättningar till arbetsgivare kommer att bli. Den nya offentliga
omställningsorganisationen kommer därför att behöva anpassas till de verkliga
förutsättningarna och efterfrågan från målgrupperna. Kammarkollegiet anser därför
att det är nödvändigt att en ny bedömning av budget för verksamheten görs när
verksamheten är etablerad.

Synpunkter på skrivelsen

Nedan redovisas Kammarkollegiets synpunkter kopplat till respektive kapitel i
skrivelsen.

1.1 Förslag till lag om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på
arbetsmarknaden

14 §
Bestämmelsen i paragrafen hamnar i lagtexten utan något direkt sammanhang. Det
bör tydligt regleras vilka krav som ställs på arbetsgivare som önskar ersättning från
Kammarkollegiet samt när arbetsgivaren ska erhålla ersättning från
Kammarkollegiet.

18 §
Det bör framgå av texten att Kammarkollegiet får fatta ett särskilt gallringsbeslut
för gallring av personuppgifter i enlighet med uppställda krav.

3 Målgrupp och kvalifikationsvillkor för det nya stödet

Vi har inga synpunkter på målgruppen för stödet till arbetstagare. Dock hade vi
gärna sett en djupare målgruppsanalys samt analys av kvalifikationsvillkoren för det
nya stödet. Det går inte att med utgångspunkt i utredningen utläsa hur stor
efterfrågan på stöd kan förväntas bli. Den kan inte heller ligga till grund för
utformning av tjänster som motsvarar målgruppernas behov. Det hade även varit
värdefullt om utredningen hade fördjupat sig i vad som kan ses som företagsspecifik
kompetensutveckling samt vad som krävs för att en anställd ska anses ha
anknytning till svensk arbetsmarknad.

Eftersom målgruppen endast är schematiskt beskriven och tiden för införande av det
nya stödet är kort är det av stor vikt att Kammarkollegiet får möjlighet att löpande
utveckla och förbättra utformningen av stödet även efter ikraftträdandet. Vi föreslår
att detta tydliggörs i uppdragsbeskrivningen och att resurser tilldelas för löpande
utveckling och förbättring även efter ikraftträdandet.

3.6 Stödet ska ges i mån av tillgång på medel och prioritering ska kunna
göras vid behov

Utredningen föreslår att stödet till arbetstagare ska beviljas i mån av tillgång till
medel. Vår bedömning är att det kan skapa otydlighet och osäkerhet för målgruppen.
Vi förordar att alla sökande som uppfyller kraven för stödet ska tilldelas medel så att
det säkerställs att målgruppen anställda med en anställning som har löpt ut eller är
på väg att löpa ut ska ha rätt till omställningsstöd.

4.3 Tillhandahållande av grundläggande tjänster
Det är positivt att utredningen föreslår att ingen närmare reglering av tjänsterna
ska tillhandahållas. Det är viktigt att tjänsternas utformning kan utvecklas och
förbättras löpande med utgångspunkt i målgruppernas behov. En reglering skulle
minska möjligheterna till en sådan anpassning.

6.2.1 Den nya verksamheten ska benämnas Kansliet för omställnings- och
kompetensstöd

Kammarkollegiet anser att det är viktig att marknadsföra den offentliga
omställningsorganisationen på ett sådant sätt att den blir lättillgänglig för
målgrupperna. Exempelvis använder Kammarkollegiet benämningen Kansli för
funktioner med ett helt annat innehåll än det som föreslås i utredningen.
Den verksamhet som ska byggas upp och förvaltas är omfattande och har kvar att
finna sina former. Kammarkollegiet behöver därför löpande anpassa organisationen,
exempelvis utformningen av rådet, kansliet och nämnden, så att den förblir effektiv
och ändamålsenlig över tid. Vi anser därför att myndigheten själv ska ha beslutanderätt över organisering och namngivning. Nuvarande föreslagna reglering
bör därför utgå.

6.2.2 Ett rådgivande organ ska bistå kansliet i strategiska frågor
Kammarkollegiet anser i likhet med utredningen att det är viktigt att inhämta råd
och stöd i strategiska överväganden från övriga aktörer som exempelvis andra
omställningsorganisationer. Hur stödet bäst organiseras kan dock förändras över tid.
Inledningsvis kan behovet se annorlunda ut än om ett antal år framöver. Därför
anser vi att myndigheten bör få så stor beslutanderätt som möjligt över hur råd ska
inhämtas från omgivande aktörer, nu och i framtiden.

6.3.1 Beslut om omställnings- och kompetensstöd
Då stödet ska ges till en bred grupp av sökande med olika villkor kan det bli en
utmaning att hinna fatta beslut inom några dagar, såsom utredningen föreslår. Det
försvåras av det stora antalet kriterier som anges för berättiganden. Kriterierna
innebär en omfattande kontrollstruktur i handläggningen. Det kommer ställa krav
på automatisering av processen om den nya offentliga omställningsorganisationen
med det antal budgeterade handläggare som angivits ska kunna leverera beslut med
den omfattning och den takt som bedömts.

6.3.3 En ny nämndmyndighet ska hantera överklaganden
Utredningen har framhållit behovet av att många och snabba beslut fattas avseende
omställnings- och kompetensstöd och därför vill man att handläggningen och
beslutsfattandet ska hanteras direkt av Kammarkollegiet i linjeverksamheten. När
det gäller frågan om möjligheten att kunna överklaga dessa beslut vill utredningen
att det ska inrättas en ny nämnd. Även här påtalas vikten av att prövningen av
överklagandena sker relativt snabbt. I första hand sägs att en omprövning av
besluten ska ske av beslutande myndighet, vilket är den naturliga gången och som
också följer av förvaltningslagen. Om någon däremot överklagar ett beslut och
beslutande myndighet ändrar beslutet, ska det nya beslutet ändå överlämnas till
överinstansen, se 46 § förvaltningslagen. En nämndmyndighet finns inte på plats hos
myndigheten utan kallas in vid vissa på förhand bestämda tidpunkter oftast högst
någon gång per månad. Detta innebär att den föreslagna ordningen med en nämnd
som ska hantera överklaganden kan innebära att processen från ansökan till ett laga
kraftvunnet beslut kommer ta längre tid än vad som är önskvärt. Man kan även
fundera på om det finns så stort behov av att besluten avseende omställnings- och
kompetensstöd ska kunna överklagas då prövningarna av ansökningarna kommer gå
ut på att bedöma om sökande uppfyller relativt konkreta kvalifikationskrav. I de
allra flesta fall bör det således inte vara fråga om några svåra bedömningsfrågor.

När det gäller ändringarna i förordningen (2007:824) med instruktion för
Kammarkollegiet lämnas följande synpunkter:
Enligt förslaget ska rubriken före 12 § lyda ”Särskilda organ” Detta motsätter sig
kollegiet. Det rådgivande organ som ska inrättas bör ha en egen rubrik, så som det
nya beslutsorganet ”Delegationen för kommunal ekonomi i balans” har, se rubriken
före 15 a § som träder i kraft 2021-11-01. Det blir även fel om man i en ny paragraf
14 redogör för ”Rådet för omställnings- och kompetensstöd” när 12, 13 och 15 §§
handlar om Fonddelegationen. Man föreslår att det ska bli en ny paragraf 8 f, men
det finns redan ett beslut om att den paragrafen ska ange att kollegiet ska utföra
uppgifter som följer av förordningen (2021:820) om tillfälligt statsbidrag för
kommunala åtgärder för en ekonomi i balans.

6.6.3 Behov av it-kapacitet
Det systemstöd som kommer att behövas för handläggning behöver vara anpassat
och utvecklat för att ge en enkel och effektiv administration. Kammarkollegiet
bedömer att det kommer att behövas tekniska integrationer, automatiseringar och
system, vilka inte finns inom myndigheten idag. Kammarkollegiet har en
grundfunktionalitet i befintliga digitala stödsystem och digitala tjänster, men
utveckling och komplettering kommer behöva ske för det nya uppdraget. Bland annat
kommer vi att behöva komplettera med ett system för statistikhantering. Medel för
utveckling och förbättring före och efter ikraftträdandet är en förutsättning för ett
effektivt, användarvänligt och säkert digitalt stöd till användare internt och externt.
Beräkningar av hur omfattande behovet är kan dock inte göras förrän förslaget till
systemlösningar har tagits fram.

6.7.3 Förvaltningskostnaderna
De ekonomiska beräkningarna får anses vara mycket osäkra då de bygger på
antaganden om både efterfrågan på stöd och hur det i praktiken kommer organiseras
och tillhandahållas. En djupare analys av antalet ärenden som kan inkomma till den
offentliga omställningsorganisationen, har inte gjorts under utredningsarbetet.
Bedömningen av resursbehovet, inklusive andra kostnader än lön, IT och overhead,
behöver prövas i dialog med Kammarkollegiet under etableringsfasen.

6.4 Sekretess och behandling av personuppgifter
Sekretess
Utredningen ser inga särskilda hinder rörande sekretessfrågan utan hänvisar till 28
kapitlet 11 § OSL som tillräcklig reglering. Vi hade gärna sett en mer utförlig
redogörelse för hur situationer då berörda myndigheter anser att uppgifter inte får
lämnas till annan myndighet på grund av sekretess ska hanteras.

Det hade även varit värdefullt om utredningen hade fördjupat sig i om/hur uppgifter
ska få lämnas till/från omställningsorganisationerna.

Behandling av personuppgifter
Vi bedömer att handläggningen av ärenden inom de processer som Kammarkollegiet
kommer att upprätta, inom ramen för den offentliga omställningsorganisationen
samt funktionen för ersättning till arbetsgivare, kan innehålla såväl känsliga som
skyddsvärda uppgifter i större omfattning och därmed kommer behöva göra
konsekvensbedömningar. Vi bedömer att det kommer att krävas tydliga
bestämmelser om behörighet att behandla personuppgifterna. Även information vid
inhämtning av uppgifter om att vi vill ha viss känslig information kommer att vara
viktig. Utredningen konstaterar att det är Kammarkollegiets ansvar att hantera
personuppgifterna på korrekt sätt. Vi hade gärna sett en tydligare reglering inom
detta område.

Kammarkollegiet kan inkomma till regeringen med ytterligare preciseringar av
behov av reglering under etableringsarbetet.

7 Ersättning till arbetsgivare som finansierar grundläggande omställningsoch
kompetensstöd

Kammarkollegiet anser att utredningen borde ha analyserat alternativa lösningar för
att kompensera arbetsgivare för utgifter till registrerade omställningsorganisationer
mer ingående. Det gäller framför allt en modell där omställningsorganisationerna får
ett riktat statsbidrag istället för ersättning via arbetsgivarna, vilket skulle ge
uppenbara fördelar som att upprätthålla likviditetsnivån i kollektivanslutna företag
jämfört med de som inte har kollektivavtal, ge staten lägre administrationskostnader
och lägre utbetalningsrisker samt möjligen också öka den finansiella förmågan i
omställningsorganisationerna genom förutsägbara och säkra inbetalningar. Detta
utreds endast summariskt med hänvisning till att det riskerar att utgöra ett statligt
stöd enligt EU:s regler och därmed eventuellt skulle kräva en anmälan om
förhandsgodkännande till kommissionen.

Vi konstaterar vidare att uppdraget till Skatteverket om att kunna dela information
med oss är viktigt och att det är bra att utredningen öppnar för möjligheten till
kollektiv ansökan och utbetalning till arbetsgivarna genom administrationsbolag som
t ex Fora. Vi hade dock gärna sett att utredningen hade visat på hur många sådana
bolag det finns och hur stor andel av företagen man bedömer vara anslutna till ett
sådant bolag. Det hade underlättat kollegiets bedömning av hur omfattande
ersättnings-/utbetalningsfunktionen behöver vara.

9.2.4 Valfrihetssystem
I utredningen nämns användningen av valfrihetssystem för tillhandahållande av
grundläggande omställningstjänster och för ersättning till arbetsgivare som
finansierar grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Det är dock otydligt
hur omfattande utredningen menar att systemet skulle vara. Kollegiet tolkar det som
att utredningen prövat ett system där det är omställningsorganisationerna som är
leverantörer och inte de enskilda coachföretagen.

Kammarkollegiet menar att utredningen tydligare borde ha analyserat ett
valfrihetssystem där den offentliga omställningsorganisationen (i förslaget
Kammarkollegiet) ges möjlighet att ha LOV som frivilligt alternativ vid
upphandlingen av de externa tjänsteleverantörerna. Att ha LOV som möjligt
alternativ för denna del öppnar för möjligheten att tillgodose den enskilda
arbetstagarens intresse av att välja utförare för dessa ibland känsliga tjänster, ett
intresse som Kammarkollegiet anser bör väga tungt i relation till andra eventuella
partsintressen.

Vi förordar att Kammarkollegiet genom lagstiftning, i likhet med vad som gäller för
Arbetsförmedlingen enligt lag (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, ges
möjlighet att ha LOV som ett frivilligt alternativ vid upphandling av de externa
tjänster för vägledning, rådgivning och särskilt stöd som ska tillhandahållas av den
offentliga omställningsorganisationen.

I detta ärende har generaldirektör Gunnar Larsson beslutat. Avdelningschef Anna
Bünger har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har avdelningschef
Ulrika Johansson, avdelningschef Anna Clara Wittgren, ekonomichef
Martin Sundelius, chefsjurist Elisabeth Hammar, verksjurist Tomas Gustavsson,
samt handläggare Per Callermo deltagit. Yttrandet skickades till Arbetsmarknadsdepartementet 15 september 2021.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-6339-2021

Departementets diarienummer: A2021/01333