Naturvårdsverkets förslag till revideringar av miljöledningsförordningen

Remissvar gällande Naturvårdsverkets förslag till revideringar av miljöledningsförordningen.

Sammanfattning

Nedan följer Kammarkollegiets remissvar på Naturvårdsverkets förslag till revideringar av miljöledningsförordningen. Underlaget har beretts ur Statens inköpscentrals uppdrags- och verksamhetsperspektiv.

Kammarkollegiet stöder förslaget att Naturvårdsverket ges bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska rapporteras samt lämna anvisningar om rapporteringen genom ändring av 20 § miljöledningsförordningen. Vi instämmer därför i att reglera rapporteringskraven i föreskrift istället för i förordning för att effektivisera arbetet med uppdateringar.

Kammarkollegiet välkomnar att rapporteringen förflyttas mot en mer övergripande nivå och förenklas genom bland annat självskattning och fasta svarsalternativ. Justeringen bör underlätta för myndigheter som omfattas av rapporteringsskyldigheten.

Kammarkollegiet är positiva till Naturvårdsverkets förslag om att utvidga begreppet upphandling så att det inte enbart åsyftar upphandlingsprocessen, utan även den förberedande fasen och den efterföljande avtalsuppföljningen. Det bör dock påpekas att arbete med livscykelperspektiv och uppföljning torde kräva mer resurser och kompetens för upphandlande myndigheter.

Slutligen ser Kammarkollegiet positivt på att formalisera det redan etablerade samarbetet med Naturvårdsverket för att även fortsättningsvis, inom ramen för myndighetens uppdrag att ansvara för den statliga inköpssamordningen, bistå med vägledning inom arbetet med miljöledningsförordningen. Vi stöder således en sådan formalisering genom ändring av myndighetens instruktion.

Kammarkollegiets synpunkter och kommentarer

Nedan redovisas Kammarkollegiets kommentarer med hänvisning till respektive avsnitt i regeringsuppdraget. Kammarkollegiet kommenterar endast de avsnitt där det finns behov av förtydligande.

Avsnitt 4.2.4 Nya definitioner och begrepp

Mot bakgrund av att miljökrav i upphandling är ett viktigt styrmedel på miljöområdet föreslår rapporten att denna miljöpåverkan hanteras som en egen kategori. Kammarkollegiet tillstyrker förslaget att avgränsa myndigheternas rapportering till verksamhetens direkta miljöpåverkan. Då miljökrav i upphandling utgör en viktig del i att just begränsa verksamhetens direkta miljöpåverkan (i upphandling av tjänsteresor, kontorsmateriel, transporter etc.) är det däremot svårt att se hur uppdelningen mellan två separata kategorier i rapporteringen ska gå till i praktiken och hur en sådan avgränsning ska göras.

Avsnitt 4.4.4 Justerad uppföljning av miljöarbetets effekter

Frågan om andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar föreslår Naturvårdsverket ska utgå, då den inte bedöms vara relevant. Kammarkollegiet instämmer i den bedömningen, samtidigt vill myndigheten uppmärksamma att det alternativ som föreslås, dvs. frågan om det totala ekonomiska värdet av ställda miljökrav, är direkt beroende av vilken typ av upphandlingar som genomförs ett visst år och innebär att den siffran kraftigt kan variera från år till år. Det kan innebära att föreslaget mätvärdet får låg betydelse i analyssammanhang.

Avsnitt 4.4.5 Förändringar i formuläret

Kammarkollegiet bejakar utvecklingen av frågorna i formuläret, men föreslår en justering av ersättande fråga nummer 3.1 så att frågeställningen bättre överensstämmer med Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Förslag på formulering:

Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt miljökrav utöver ramavtalets krav, där så har varit möjligt?

I rapporten föreslås även införandet av frågor om hur komplett statistiken bedöms vara kopplat till bilagans respektive huvudavsnitt (tjänsteresor och transporter, energianvändning och miljökrav i upphandling).

Då frågan utgörs av en självskattning där respektive myndighet gör sin tolkning av frågan kommer svaren att baseras på olika förutsättningar. Kammarkollegiet finner det därmed oklart i vilken utsträckning frågorna bidrar till faktisk kvalitetssäkring eller nytta för de rapporterande myndigheterna.

__________________

Detta remissvar har beslutats av generaldirektör Gunnar Larsson. Gabriella Sydorw, fokusområdesansvarig för hållbarhet på Statens inköpscentral, har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även Anna Clara Wittgren, avdelningschef, Anna Ekberg, enhetschef för upphandlings- och avtalsjuridik och Zofia Sola, enhetschef för ramavtalsförvaltning deltagit. Remissvaret skickades till Miljödepartementet den 16 februari 2021.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-12442-2020

Departementets diarienummer: M2020/0175/Nm