Bedömningen på s. 45 i utkastet

(j) När det gäller punkten 10 – åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att punkterna 2–9 tillämpas när en myndighet omprövar eller uppdaterar villkoren för en verksamhet som avses i punkt 1;

Vid prövningar avseende återkallelser av tillstånd, omprövning av villkor, dispenser och godkännanden som avses i 24 kap. 3, 5, 8 eller 9 §§ miljöbalken krävs vare sig en specifik miljöbedömning eller en undersökning av betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken. Detsamma gäller för den omprövning av vattenverksamheter som ska ske enligt 24 kap. 10 § miljöbalken av vattenverksamheter. När en myndighet efter ansökan av verksamhetsutövaren prövar om ändring av en befintlig verksamhet eller nytt tillstånd ska meddelas gäller i huvudsak samma bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning och samråd som vid ansökan om ett nytt tillstånd om ansökan görs av verksamhetsutövaren. Allmänhetens deltagande är därmed garanterat på samma sätt vid förnyade prövningar av befintliga verksamheter.

Kammarkollegiets synpunkter

Bedömningen är på ett generellt plan korrekt, men Kammarkollegiet vill påpeka en möjlig brist avseende Sveriges genomförande av Århuskonventionen i förhållande till omprövningar enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP).

Det finns en risk att rådande ordning, där samtliga NAP-omprövningar undantas från ett obligatoriskt krav på miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken, kan visa sig vara oförenlig med Århuskonventionen.

Genom NAP ska ett mycket stort antal vattenverksamheter i Sverige omprövas och omprövningarna kan i vissa fall bli så omfattande att prövningsunderlaget i det närmaste motsvarar en ny tillståndsansökan. Båda dessa omständigheter innebär att det kan antas föreligga ett stort intresse för allmänheten att kunna delta i beslutsprocesserna.

Underlaget som krävs för omprövning enligt NAP kommer skilja sig åt stort beroende på vilken typ av tillstånd eller motsvarande som varje enskild verksamhetsutövare lägger till grund för omprövningen. Exempelvis kan det handla om allt från att ompröva enskilda villkor till att fastställa kompletta villkor för en verksamhet som får bedrivas med stöd av en äldre rättighet, men i övrigt saknar villkor avseende vattenhushållning, miljöhänsyn m.m. Det är i dessa senare fall som prövningsunderlagets omfattning kan komma att motsvara en ny tillståndsansökan. Som en följd av det generella undantaget från obligatorisk miljöbedömning kommer det inte genomföras några samråd med allmänheten innan ansökningarna lämnas in. Allmänhetens deltagande sker först då ansökningarna tas upp för prövning och kungörs av prövningsmyndigheten.

Skälen för att undanta NAP-omprövningar från obligatorisk miljöbedömning återfinns i prop. 2017/18:243. Det hänvisas även till de ursprungliga skälen för att omprövningar enligt 24 kap. ska undantas från miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. Dessa återfinns i prop. 2016/17:200 och prop. 2001/02:65. Kammarkollegiet kan dock inte se att frågan om allmänhetens deltagande har uppmärksammats i förhållande till att vissa omprövningar till sin omfattning kommer motsvara tillståndsprövningar.

I detta ärende har den 17 maj avdelningschefen Elisabeth Hammar beslutat och juristen Ludvig Gustafson varit föredragande.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-3319-2021

Miljödepartementets diarienummer: M2020/00428