12.4 Behov av enhetliga förfaranden och regleringar för tolkar i talade språk och
teckenspråkstolkar Kammarkollegiet har tidigare framhävt att förslagen i betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83), på vissa punkter skulle kunna skapa oenhetlighet i administreringen och regleringen av tolkning i teckenspråk och talade språk. Kammarkollegiet står fast vi detta och instämmer med utredningens bedömning att administrativa förfaranden och regleringar bör vara desamma för teckenspråks-, dövblind- och skrivtolkar samt tolkar i talade språk när det är ändamålsenligt.

I remissvaret för SOU 2018:83 har Kammarkollegiet tidigare anfört att betänkandets
föreslagna tolklag borde omfatta teckenspråks-, dövblind- och skrivtolkar och inte
endast tolkar i talade språk. Kammarkollegiet står fast vid att det inte är ändamålsenligt att ha en särreglering för teckenspråks-, dövblind- och skrivtolkar.
En ny tolklag med bestämmelser om registrering av tolkar, auktorisation av tolkar
och tillsyn över tolkar, god tolksed och tolkars opartiskhet bör gälla för alla tolkar
som ingår i Kammarkollegiets tolkregister, oavsett språk.

Kammarkollegiet står fast vid att ansvaret för auktorisation och genomförande av
kunskapsprövning för tolkar som ansöker om auktorisation bör utföras samlat för
talade språk och teckenspråk samt att det bör vara samma auktorisationsförfarande
för tolkar i teckenspråk som för tolkar i talade språk. Kammarkollegiet bör även
fortsättningsvis ha tillsynsansvar för auktoriserade tolkar i teckenspråk, liksom för
tolkar i talade språk. Förslaget i SOU 2018:83, som handlingsplanen refererar till,
att tolkar i talade språk med registrerad utbildning i Kammarkollegiets register ska
stå under tillsyn av Kammarkollegiet, bör gälla även teckenspråks-, skriv- och
dövblindtolkar, enligt Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet har tidigare i remissvar till SOU 2018:83 anfört att förslagen att
auktorisera dövblind- och skrivtolkar skulle innebära en nyordning jämfört med
dagens process. Kammarkollegiet står fast vid detta och att om det finns ett behov av att införa auktorisation för dövblind- eller skrivtolkar behöver Kammarkollegiet
utreda möjligheten på nytt.

Förslaget om att allmänna förvaltningsdomstolar ska förordna auktoriserad tolk om
möjligt vid behov i teckenspråk, anser Kammarkollegiet även bör gälla vid
förordnande vid de allmänna domstolarna som tillämpar rättegångsbalken.

Beslutet har fattats av avdelningschef Elisabeth Hammar. Föredragande har varit
handläggare Anna Källberg. I den slutliga handläggningen av ärendet har också
handläggare Jonas Lembke deltagit.

Remissvaret skickades till Socialdepartementet den 9 september 2022.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-4650-2022

Departementets diarienummer: S2022/01621