Nedan följer Kammarkollegiets remissvar avseende Miljömålsberedningens delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck (SOU 2022:15). Underlaget har främst beretts ur Statens inköpscentrals uppdrags- och verksamhetsperspektiv.

Kammarkollegiet ställer sig positivt till att en gemensam definition för klimat i upphandlingar tas fram samt att verktyg för att mäta klimatpåverkan tillgängliggörs och tillhandahålls av relevanta myndigheter.

Kammarkollegiets bedömning är att det ställer stora krav på upphandlande myndigheter att omhänderta klimathänsyn i sina upphandlingar. Det krävs inte bara kännedom om relevanta marknader utan även om rådande och förväntad klimatpolitik. Trots att inköpscentralen har förutsättningar att genomföra gedigna förstudier och bedriva en aktiv omvärldsbevakning inför upphandlingen av ramavtalen har erfarenheten visat att det i delar, på grund av kontinuerliga förändringar, saknas förutsättningar att långsiktigt kunna omhänderta utvecklingen inom vissa områden.

Kammarkollegiet avstyrker föreslagen förändring av förordningen om statlig inköpssamordning. Vissa förtydliganden efterfrågas vad gäller de förslag som berör Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet föreslagna specialistroll och hur den förhåller sig till dagens vägledande roll relativt de statliga ramavtalen.

Kammarkollegiets synpunkter och kommentarer

Nedan redovisas Kammarkollegiets kommentarer med hänvisning till respektive avsnitt i rapporten. Kammarkollegiet kommenterar endast de avsnitt där det finns behov av förtydligande.

Avsnitt 13.24.5 Klimatkrav i förordningen om statlig inköpssamordning

Kammarkollegiets uppdrag är idag att upphandla ramavtal för varor och tjänster som offentlig sektor har behov av. Nuvarande uppdrags- och finansieringsmodell bygger på att Kammarkollegiet endast upphandlar och förvaltar ramavtal för de varor och tjänster som upphandlas ofta, i stor omfattning och till stora värden. Ett ramavtalsområde behöver, i nuvarande modell, ha en total årlig omsättning (avropsvolym) om minst 30 miljoner SEK. Detta för att finansiera Kammarkollegiets arbete med förstudie, upphandling och förvaltning av ramavtalet under avtalstiden. Utbudet av statliga ramavtal är alltså behovsstyrt, såväl till innehåll som kravställning, där eventuella nya områden prövas mot de ovan angivna kriterierna.

Kammarkollegiets roll är idag stödjande, inte styrande. Därför avstyrker Kammarkollegiet förslaget till ny förordning men skulle förslaget antas måste det tydliggöras att klimathänsyn och utsläppsminskningar kopplas till de varor och tjänster som offentlig sektor efterfrågar så att nuvarande uppdrag inte undergrävs.

Redan idag finns på Kammarkollegiet ett etablerat och aktivt utvecklingsarbete inom hållbarhet som beaktas i samtliga inköpscentralens processer och verksamhetens kompetensförsörjning och utveckling. Enligt tillgänglig statistik och uppgifter som presenteras i förslaget är det ett fåtal varu- och tjänstekategorier som står för en stor del av påverkan på miljön. Enligt Upphandlingsmyndigheten som det refereras till, är lokaler, utbetalningar till fastighetsföretag och anläggningsentreprenader, väg och vattenbyggnad de största miljöpåverkande inköpskategorierna. Det bör noteras att ingen av dessa kategorier idag upphandlas av Kammarkollegiet inom ramen för den statliga inköpssamordningen.

Kammarkollegiet anser även att det bör beaktas, då man överväger förslag till förändring av förordningen, att ny reglering i 4 kap. 3 a § LOU fastställer att upphandlande myndigheter ska beakta klimatet i sina upphandlingar vilket naturligtvis även omfattar inköpscentralens upphandlingsarbete.

Avsnitt 13.24.2 Ett etappmål för utsläpp från offentlig upphandling

Kammarkollegiet har i tidigare remissvar inom miljöområdet framfört att det är nödvändigt att konsekvensbedömningar genomförs för att avgöra vad som utgör de mest miljövänliga alternativen långsiktigt. Detta arbete bör företas av myndigheter med specialistkunskap om miljö och klimat och inte av upphandlande myndigheter i enskilda upphandlingar.

Kammarkollegiet anser att det måste förtydligas vad förslaget att Kammarkollegiet ska vägleda andra myndigheter i att ta fram egna mål för utsläppsminskningar omfattar samt vad det innebär att vara specialistinstans. Att Statens inköpscentral ska kunna tillhandahålla vägledning, utanför nuvarande uppdrag, skulle innebära ett behov av en kompetensuppbyggnad och ekonomiska förutsättningar inom ett område där det redan idag finns expertmyndigheter.

Här bör det tydliggöras att vägledning, i tillämpliga fall, rör kravställning avseende klimat, och utsläppsminskningar, i de ramavtal Statens inköpscentral tillhandahåller respektive vilka klimatkrav avropande myndigheter kan ställa i sina avrop från ramavtalen.

Kammarkollegiet ställer sig positivt till satsningar på specialistkunskap inom klimatområdet och uppmuntrar mer forskning. Både universitet och högskolor torde även kunna vara en del av att bidra till mer specialiserade yrken framöver inte minst i det vägledande arbete som föreslås.

Kammarkollegiet instämmer i Konjunkturinstitutet bedömning att det ställer stora krav på upphandlaren att ”ta extra klimathänsyn”. Det krävs inte bara kännedom om relevanta marknader utan även om rådande och förväntad klimatpolitik.

Detta remissvar har beslutats av avdelningschef Anna Clara Wittgren den 19 september 2022. Gabriella Sydorw, fokusområdesansvarig för hållbarhet på Statens inköpscentral, har varit föredragande. Remissvaret skickades till Miljödepartementet den 19 september 2022.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-5152-2022 

Departementets diarienummer: M2022/00841