Utifrån de aspekter som Kammarkollegiet har att beakta, har kollegiet inga
synpunkter på förslagen i den remitterade utredningen. Vi vill dock göra följande
kommentarer gällande kapitel 3.2.

Kammarkollegiet delar utredarens bild av att många mindre företag upplever att
regelverket för offentlig upphandling är komplext och att det kan vara svårt att
lämna anbud i offentlig upphandling. Det har därför genomförts ett antal statliga
utredningar som berört bl.a. den frågan och den 1 februari 2022 träder ett antal
ändringar av upphandlingsregelverket i kraft som syftar till att förenkla och bl.a.
underlätta för små företag och ideella organisationer att delta i upphandlingar.

När det gäller ramavtal som avtalsform så används den i samtliga länder som
tillämpar EU:s upphandlingsdirektiv och formen är inte unik för Sverige. Syftet med
att upphandla ramavtal är, vilket utredaren också konstaterar, att effektivisera
inköpsarbetet och med hjälp av större volymer och köpkraft åstadkomma bättre
villkor. Att det finns en utveckling mot en ökad användning av ramavtal stöds i viss
mån av statistik från Upphandlingsmyndigheten som visar på en viss ökning i andel
ramavtal av totalt antal annonserade upphandlingar från 2015 till 2020.

Ramavtal kan, enligt regelverket, utformas på olika sätt där avrop kan ske genom
förnyad konkurrensutsättning eller, ett exempel som nämns i utredningen, med
särskild fördelningsnyckel (där fastställd avropsordning är ett alternativ).
Avvägningen mellan dessa liksom hur den upphandlande myndigheten i övrigt väljer
att utforma sin upphandling – genom krav på anbudsgivaren, upphandlingsföremålet
osv. – bör baseras på god kunskap om den aktuella leverantörsmarknaden och en
proportionerlig och väl avvägd kravställning som leder till att avtalet, eller
ramavtalet, kan leverera det köparen har behov av. Ett sådant strategiskt arbete
inför respektive upphandling skapar bättre förutsättningar för att de leverantörer,
större eller mindre, som bäst lever upp till kraven också kan och vill lämna anbud.

Det finns idag krav i förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning, som
reglerar Kammarkollegiets uppdrag att tillhandahålla samordnade ramavtal för
statliga myndigheter, om att små och medelstora företags möjligheter att delta i
upphandlingen ska beaktas. Vidare är vi som myndighet enligt lagen (2016:1145) om
offentlig upphandling (LOU) 4 kap. 14 § skyldiga att motivera vårt ställningstagande
om att inte dela upp en upphandling i separata delar, om det finns förutsättningar
för det.

Kammarkollegiet överväger därför alltid om upphandlingen går att dela upp i
ytterligare delar i syfte att underlätta för små och medelstora företag att lämna in
anbud. Förstudierna som genomförs inför upphandling omfattar också en
marknadsundersökning där bland annat små och medelstora företags förutsättningar
analyseras. Av de 822 ramavtalsleverantörer som fanns vid utgången av 2021 hade
16 procent upp till 10 anställda och sammanlagt 60 procent hade upp till 49
anställda. Andelarna har trots ett medvetet arbete inriktat mot små och medelstora
företag varit relativt konstanta under de senaste 10 åren.
Detta

Remissvaret beslutades av stf generaldirektör Martin Sundelius efter
föredragning av avdelningschef Anna Clara Wittgren och skickades till Näringsdepartementet den 21 januari 2022.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-9387-2021

Departementets diarienummer: N2021/02580