Remissvar gällande promemorian Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän
Kammarkollegiet tillstyrker i huvudsak förslagen i promemorian. Nedan lämnas synpunkter med önskemål om förtydligande vad gäller begreppet ”statligt stöd” i den föreslagna bestämmelsen 3 kap. 7 k § förordningen (2017:667) om registrering av verkliga huvudmän (registerförordningen). Vidare lämnas synpunkter med anledning av den föreslagna bestämmelsen i 3 kap. 7 g § som omfattar upphandlande myndigheter.
Kammarkollegiet är beslutsfattande myndighet enligt lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd. I förarbetena till lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd bedömde regeringen att ersättningen till arbetsgivare inte utgör statligt stöd i den mening som avses i art. 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (prop. 2021/22:176 s. 325. se även s. 296 och 333). Regeringens bedömning utesluter dock inte att ersättningen till arbetsgivare enligt nationell rätt kan utgöra ”statligt stöd”.
Statskontorets har i rapporten Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer (2023:19), s. 15, definierat statliga stöd på följande sätt: ”Med statliga stöd menar vi sådana ekonomiska stöd som finansieras av staten och som myndigheter eller andra organisationer efter ansökan betalar ut till eller på annat sätt tillgodoräknar företag, inklusive enskilda näringsidkare, det civila samhället eller andra juridiska personer.”
Kammarkollegiet är värdmyndighet för Arvsfondsdelegationen som också är remissinstans i detta ärende. Kammarkollegiet vill ändå lyfta frågan om behovet av ett förtydligande av vad som avses med ”statligt stöd” i 3 kap. 7 k § registerförordningen. Utifrån Statskontorets definition kan det ifrågasättas om Allmänna arvsfonden betalar ut ”statligt stöd” då fonden enligt 2 § lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden består av egendom som tillfallit fonden genom bland annat arv och gåva.
Ett förtydligande av vad som avses med ”statligt stöd” efterfrågas därför i det kommande författningsarbetet så att det tydligt framgår att såväl Kammarkollegiet, när det gäller ersättning till arbetsgivare, som Arvsfondsdelegationen har ett berättigat intresse av att ta del av uppgifterna i registret enligt 3 kap. 9 e § första stycket lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
En ny bestämmelse (3 kap. 7 g §) föreslås i registerförordningen som innebär att upphandlande myndigheter enligt 1 kap. 22 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling har ett berättigat intresse av att ta del av uppgifterna i registret enligt 3 kap. 9 e § första stycket registerlagen. Kammarkollegiet konstaterar att det i dag inte finns någon uttrycklig skyldighet för upphandlande myndigheter att kontrollera verkliga huvudmän enligt upphandlingslagstiftningen.
Det framgår av promemorian att upphandlande myndigheter enligt det sjätte penningtvättsdirektivet anses ha ett berättigat intresse av att få tillgång till uppgifter i registret över verkliga huvudmän. Då det i nuläget finns praktiska hinder att genomföra reella kontroller av verkliga huvudmän i enlighet med uteslutningsgrunderna i upphandlingslagstiftningen har Kammarkollegiet inga invändningar mot förslaget i promemorian.
Avdelningen Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet ansvarar för att upphandla och förvalta statliga ramavtal och ser det som prioriterat att Bolagsverkets tjänster för att genomföra kontroller i enlighet med vad som föreslogs i betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43) fullföljs.
I detta ärende har avdelningschefen Martin Sundelius beslutat och juristen Karin Bergh varit föredragande. I beredningen har även avdelningscheferna Anna Clara Wittgren och Anna Walldén deltagit. Remissvaret skickades till Finansdepartementet den 5 juni 2025.
Beslutet har godkänts digitalt och saknar därför underskrift.
Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-4046-2025
Departementets diarienummer: Fi2025/00707
