Remissvar på Meddelande från EU KOM Den inre marknaden: vår europeiska hemmamarknad i en osäker värld. En strategi för att göra den inre marknaden enkel, sömlös och stark

Sammanfattning

Nedan följer Kammarkollegiets remissvar avseende EU kommissionens (EU KOM)
meddelande om strategi för den inre marknaden. Underlaget har främst beretts ur
Statens inköpscentrals uppdrags- och verksamhetsperspektiv, det vill säga
upphandling och relationen mellan det offentliga och dess leverantörer.

Strategin identifierar ett antal hinder för den inre marknadens funktion och
potential. Kammarkollegiet konstaterar att många av dessa är kända och har en
påverkan på upphandlingsområdet på olika sätt. Detta gäller särskilt i de delar som
handlar om att man i olika medlemsstater har olika regler för företagande och
företag, att det finns brister i erkännandet av olika typer av kvalifikationer (trots
principen om ömsesidigt erkännande), att det finns en bristande standardisering av
kravställning samt olikheter i regler rörande förpackning och märkning med mera.

EU KOM har i strategin föreslagit ett antal olika åtgärder för att komma tillrätta
med de identifierade hindren. Kammarkollegiet lämnar nedan sina övergripande
synpunkter på dessa.

Sammanfattningsvis så ser vi inte att en ökad detaljreglering på EU-nivå för hur vi
genomför och utformar enskilda upphandlingar bidrar till sådana förenklingar och
effektiviseringar som eftersträvas. Inte heller en utökning av parallella
administrativa strukturer för tillsyn och återrapportering per se.

Däremot kan åtgärder som bidrar till en standardisering på EU-nivå som möjliggör
leveranser av varor och tjänster på den inre marknaden och mellan medlemsstater
som är kompatibla tekniskt, säkerhetsmässigt, och innehåller den information som
är nödvändig för att verifiera kravuppfyllelse ur ett stort antal perspektiv, positiva.
Ett framgångsrikt exempel på standardisering inom inköpsområdet, som visar att
det är möjligt, är e-fakturastandarden PEPPOL.

Strategins problemformuleringar är verkliga men de åtgärder som vidtas för att
komma tillrätta med dessa behöver utformas för att också omhänderta de skillnader
som finns mellan olika medlemsstaters organisering och styrning av
upphandlingsområdet med målet att åstadkomma förenklingar men också styra mot
mer tydlig och jämförbar strukturerad data och information i kombination med
förenklingar för leverantörer att inkomma med den information som efterfrågas på
ett förutsebart sätt.

Kammarkollegiets synpunkter och kommentarer

Kammarkollegiets leverantörer är huvudsakligen svenska leverantörer dvs. företag
etablerade i Sverige som verkar inom marknader där det råder en stor nationell
konkurrens. Det är endast inom ett fåtal ramavtalsområden som vi idag har
utländska ramavtalsleverantörer.

Kammarkollegiet bejakar EU KOM förslag till åtgärder som syftar till att
modernisera regelverk för produkter i syfte att öppna för teknisk utveckling, inte
minst inom hållbarhetsområdet, och en harmonisering av dessa regler mellan
medlemsstaterna. Det bör dock alltid säkerställas att köpare ska kunna få
information om och känna sig trygga med att kravställningen på de produkter som
säljs på den inre marknaden uppfyller krav på säkerhet med mera och att
förenklingar i ett avseende, och för vissa marknadsaktörer, inte leder till negativa
effekter och problem i ett annat perspektiv exempelvis för upphandlande
myndigheter.

När det gäller digitalisering så är beslutet om att införa digitala produktpass ett
stort steg i riktningen att uppnå en spårbarhet och strukturerad information kopplat
till produkter. Kammarkollegiet bejakar initiativ och förslag till åtgärder som syftar
till att förenkla för företag att inkomma med information på ett digitalt och enhetligt
sätt där informationen kan meranvändas av exempelvis upphandlande myndigheter
på hela den inre marknaden. Här ser vi att de initiativ som tagits hittills - ESPD, eforms
- inte nödvändigtvis har bidragit till en förenkling för företag eller upphandlande organisationer utan snarare upplevts skapa en ineffektivitet och här krävs ett omtag för att uppnå de syften, det vill säga förenkling och effektivisering, som eftersträvas.

I frågan om digitalisering och tillgång till gemensam data om de upphandlingar och
inköp som görs på den inre marknaden är det viktigt att ta med det nationella
perspektivet där Sverige för offentliga upphandlingar har en modell där
upphandlande organisationer har olika annonseringsplattformar, olika
upphandlingssystem, olika e-handelssystem osv. Snarare än att fokusera på utvecklingen av specifika digitala system så kanske behovet av standardiserad
information, standardiserade format, gemensam kodning/klassificering av varor och
tjänster och obligatoriska fält, oavsett systemstödslösning, i offentliga upphandlingar
är det som bör ligga i fokus.

När det gäller förslaget om att utse s.k. nationella sherpas för att säkerställa att
regeltillämpningen och arbetet i respektive medlemsstat sker i linje med EU:s
strategi så är en generell synpunkt att parallella tillsyns-, styr- eller
rapporteringsstrukturer inte bidrar till en effektivitet i regeltillämpning eller i det
praktiska genomförandet i respektive medlemsstat.

En annan generell synpunkt är att det finns risker, och utmaningar, med att
implementeringen och tillämpningen av EU-lagstiftningen divergerar mellan olika
medlemsstater. Vi har dock, inom upphandlingsområdet, sett att en mer detaljerad
reglering av upphandlingsprocessen på EU-nivå leder till svårigheter i tillämpningen
i den enskilda upphandlingen där kraven och utformningen av upphandlingen
behöver anpassas till det specifika upphandlingsföremålet och andra
omkringliggande, ibland nationella, omständigheter och regler.

Det finns också en tydlig målkonflikt i strategins ambition att göra det enklare för
små och mindre företag att verka på den inre marknaden. Man föreslår åtgärder som
att ta bort återrapporteringskrav, förenkla efterlevnad osv. Det är vällovligt och en
implementering av engångsprincipen i praktiken är något som fortsatt bör
eftersträvas. Frågan som väcks är hur dessa förenklingar och minskade krav på
information/återrapportering förhåller sig till kraven på att kunna öka kontroller och
följa upp leverantörer så att inte oseriösa och kriminella aktörer gör affärer med det
offentliga.

Beslut

Detta beslut har fattats av tjf Avdelningschef Anna Ekberg. I den slutliga handläggningen har Avdelningschef Anna Clara Wittgren deltagit och skickats till utrikesdepartementet den 13 augusti 2025.

Kammarkollegiets diarienummer: 8644-2025-3

Departementets diarienummer: UD2025/08837