Brand

Här får du tips och råd kring förebyggande åtgärder mot brand.

Bränder orsakade av belysning

En av de elektriska installationer som kan orsaka bränder är belysningsarmaturer. Den belysningsarmatur som orsakar flest bränder är armaturer med lysrör. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sammanställer statistik utifrån de händelserapporter som de kommunala räddningstjänsterna skickar in efter genomförda räddningsinsatser. Utifrån den statistiken framgår det att antalet insatser där startföremålet har varit en belysningsarmatur har varierat mellan 162 till 248 per år under perioden 2005 – 2019.

Varför kan belysningsarmaturer orsaka bränder?

Det finns idag belysningsarmaturer med olika typer av lysrör. I ”traditionella” belysningsarmaturer med lysrör så tänds lysröret med hjälp av en glimtändare tillsammans med en spole (drossel). I dessa typer av armaturer medför lysröret i sig ingen brandrisk, men när lysrören blir gamla kan det ha läckt in luft som kan orsaka att tändningsprocessen försvåras. Tändningsprocessen upprepas då många gånger för att försöka få lysröret att lysa, vilket medför att lysröret börjat att blinka eller glöda i ändarna. När detta inträffar så drar armaturen mycket ström vilket kan medföra att lysröret hettar upp drosseln som matar röret. Till slut kan detta medföra att drosseln riskerar att överhettas och fatta eld, vilket kan medföra att varma delar kan droppa ner från armaturen. Finns det brännbart material under belysningsarmaturen så finns det en risk att detta fattar eld och att branden eskalerar och sprider sig.

Det finns flera typer av glimtändare. Vissa är försedda med en fysisk säkring som löser ut om glimtändaren blir för varm i samband med att lysröret står och blinkar. Glimtändaren släcker lysröret och drosseln kan då inte överhettas och riskera att fatta eld. Dessa glimtändare kallas för ”säkerhetständare”. När man sen byter lysröret så återställer man säkringen med ett tryck och glimtändaren återfår sin funktion.

I nyare installationer används inte glimtändare, utan istället används ett elektriskt driftdon för att tända lysröret. Det finns även olika typer av lysrör. LED- lysrör blir inte lika varma som andra lysrör.

Tips på vad du kan göra för att minska risken för brandtillbud och bränder?


1. Säkerställa att tillverkarens anvisningar följs vid installation, då belysning som är monterad på fel sätt kan bli en brandrisk. Det gäller speciellt lysrör och halogenlampor.

2. Hålla belysningsarmaturerna fria från damm.

3. Se till att det inte finns brännbart material under eller i närheten av belysningsarmaturen.

4. Släcka armaturen när du lämnar ett rum

5. Se till att lysrören byts när de börjar att blinka eller glöder i ändarna.

6. Byta ut glimtändaren mot en säkerhetständare om du har en installation med en glimtändare. Det kan göras i samband med att lysröret ska bytas.

Bränder orsakade av el-cyklar

Under de senaste åren har försäljningen av el-cyklar ökat och i takt med det har även antalet bränder i el-cyklar och el-sparkcyklar ökat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har sammanställt information om de bränder i eltransportmedel som de har kännedom om för perioden 2018 - 2019 i en rapport. I rapporten framgår det att antalet bränder och tillbud där el-cyklar har varit inblandade ökade från 2018 till 2019 med 5 till 15 för el-cyklar och från noll till 9 för el-sparkcyklar. Incidenter har inträffat både under laddning samt vid andra tillfällen då batterier har börjat brinna när de inte laddades.

Här kan du ta del av rapporten på MSBs webbplats Länk till annan webbplats.

Risker med litiumjonbatterier

Många el-cyklar drivs idag av litiumjonbatterier. Fördelen med dessa typer av batterier är bland annat att de lagrar energi bättre, har låg vikt och har snabba laddningstider. Det finns dock även en del nackdelar. Bland annat risken att det kan uppstå termisk rusning i dem, vilket kan leda till bränder.

Jämfört med andra typer av batterier så finns det några risker som förknippas speciellt med litiumjonbatterier:

  • De är till exempel känsliga för slag, temperaturer samt överladdning.
  • I samband med brand och termisk rusning så avges gaser som är farliga för hälsan om de inandas.
  • Gaserna som avges kan självantända eller förvärra brandförloppet.
  • Det är svårt att släcka en brand i batteriet. Därför är det viktigt att batteriet blir nerkylt under tillräckligt lång tid för att förhindra att det återantänds, eller att det placeras någonstans där en eventuell återantändning inte kan orsaka mer skada.

Termisk rusning kan orsaka brand

Ett begrepp som förknippas med litiumjonbatterier är termisk rusning (”Thermal Runaway”), vilket är den största risken som ett batteri kan hamna i. En termisk rusning hos ett litiumjonbatteri innebär att batteriet har blivit instabilt och uppnått en temperatur på mer än 150 - 250 grader.

När batteriet blir instabilt ger det upphov till en accelererande temperaturökning som kan leda till brand. Instabiliteten som uppstår kan bromsas genom kylning, men den kan inte stoppas förrän energin i batteriet är slut (”förbrukad”). När temperaturen i batteriet blir tillräckligt hög frigörs syre från de metalloxider som finns i de flesta litiumjonbatterier. Syret kan i sin tur reagera med den elektrolyt (ofta ett organiskt lösningsmedel) som finns i batteriet och elektrolytångor kan bildas. Antändning av batteriets elektrolytångor bidrar till ett häftigt brandförlopp som kan vara svårsläckt. Om ångorna antänds kan även olika gaser så som till exempel väteklorid (HCl), vätecyanid (HCN) samt vätefluorid (HF) frigöras. Dessa gaser är giftiga och retande vid inandning.

Redan vid lägre temperaturer (80–150 grader) kan en så kallad gasning/ventilering uppstå, vilket är en form av säkerhetsmekanism i batteriet. Vid ventilering kan brännbara gaser avges och om dessa antänds utsätts batteriet och dess omgivning för ytterligare temperaturökning. För att bromsa den termiska rusningen så krävs det att batteriet kyls ner så att den inre temperaturen blir lägre än 150 grader.

Tips för hantering av batterier till el-cyklar och el-sparkcyklar

1. Ta inte in batterierna till el-cyklar och el-sparkcyklar i myndighetens lokaler om ni inte har särskilda utrymmen där hanteringen av batterier kan ske på ett säkert sätt, det vill säga att:

  • batterierna inte utsätts för slag
  • batterierna inte utsätt för yttre värmepåverkan
  • batterier inte lagras tätt in på varandra (för att undvika att en eventuell brand i ett batteri påverkat att annat batteri)
  • rummet är försett med god ventilation, så att de gaser som uppstår i händelse av brand kan ventileras ut. Det är viktigt att se till att gaserna inte kan spridas via ventilationen till andra utrymmen i byggnaden.
  • det finns möjlighet att kyla batterierna om brand uppstår
  • brand inte kan spridas till andra rum i byggnaden
  • det finns skyddsutrustning i närheten (till exempel värmetåliga handskar eller gripklo) som kan användas i de fall det är möjligt att släcka branden utan risk för personskada.

2. Ladda inte batterier inomhus i myndighetens lokaler

3. Ladda inte batteriet i anslutning till byggnaden när det är minusgrader då laddning vid temperaturer under noll grader alltid bör undvikas om inte någon annan temperatur finns specificerad från tillverkaren.

4. Skapa en instruktion kring hur hanteringen av batterierna till el-cyklar och el-sparkcyklar och laddning av batterierna får gå till i anslutning till myndighetens byggnader och lokaler.

Tips kring agerande vid en eventuell brand

1. Varna och larma medarbetare att det brinner.

2. Vidta bara en åtgärd om du kan göra en insats utan att utsätta dig för fara. Det vill säga att du inte riskerar att andas in de gaser som bildas vid brand i batteriet eller att bränna dig. Om det är en kraftig rökutveckling, gå ut och stäng dörren till utrymmet samt larma 112.

Bedömer du att det går att göra en insats så:

  • avbryt laddningen genom att stänga av/koppla ur strömkällan om batteriet är under laddning.
  • kyl ner batteriet med hjälp av vatten genom att stoppa ner batteriet i ett kar eller en hink, om detta går att gör utan risk för att du bränner dig eller utsätts för gaser. Ett litet batteri som brinner kan vara svårt att släcka, men brinner ut relativt snabbt.
  • flytta föremålet utomhus om det är möjligt

Arbetsmiljöverket skärper sina regler för arbetsplatsens utformning och utrymning vid brand

Arbetsmiljöverket har skärpt sina regler för arbetsplatsens utformning och det som rör tillgänglighet och utrymning.

Krav på rutiner för utrymning

Det finns nu krav på rutiner för utrymning så att alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska ha möjlighet att utrymma arbetsplatsen på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara. Om det i en befintlig byggnad finns utrymningsvägar som är utformade på ett sätt som medför att alla arbetstagare inte på egen hand kan utrymma till säker plats innan kritiska förhållande uppstår, ska det finnas en tillfällig utrymningsplats i, eller i anslutning till, en utrymningsväg. Det är arbetsgivarens ansvar att ingen lämnas kvar på en sådan plats. En tillfällig utrymningsplats ska vara väl skyddad mot rök och värme så att en arbetstagare som inte kan utrymma på egen hand, tryggt kan invänta hjälp där.

Arbetsmiljöverket har tagit fram en jämförelsetabell där det på ett överskådligt sätt går att ta del av de nya reglerna.

Jämförelsetabell för reglerna, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Föreskrifterna om Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Krav på frångänglighet i publika lokaler

I Boverkets byggregler (BBR avsnitt 5:336) ställs det också krav på att publika lokaler som ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga även ska vara frångängliga. Kravet på frångänglighet avgörs utifrån om lokalen anses vara publik eller inte. Lokaler som kan anses vara publika är till exempel receptionen hos en statlig myndighet. I samma avsnitt framgår även hur utrymningsplatserna bör utföras.

Krav på frångänglighet, Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utveckling av ledningssystem för brandsäkerhetsarbete

På Lunds universitet pågår ett arbete med att utveckla ett ledningssystem som stöd för att utveckla sitt brandsäkerhetsarbete. Är du intresserad att bli inspirerad och få veta mer om deras arbete så kan du ta del av mer information här.

I nyhetsbrevet som publicerade i mars 2021, skrev vi en artikel om risker och bränder kopplat till elcyklar och el-sparkcyklar. I den artikeln nämnde vi att vi i detta nyhetsbrev skulle informera om det arbete som Lunds universitet har gjort när det gäller hantering av batterier.

På universitetet ansvarar respektive verksamhet, det vill säga fakulteter eller motsvarande för sitt eget brandskyddsarbete. Som stöd till verksamheterna arbetar Tobias Ullmark och Isabel Hedvall på central nivå. De stöttar bland annat verksamheterna med riktlinjer när det gäller det systematiska brandskyddsarbetet som bedrivs på universitetet.

När Tobias och Isabel arbetade med förslaget till riktlinjer för hantering av batterier uppkom diskussioner inom universitetet om behovet av ett ledningssystem för brandsäkerhet. Genom detta skulle det skapas en ännu bättre helhet kring det systematiska brandskyddsarbetet inom universitetet. Dessa diskussioner mynnade till slut ut i ett projekt med mål att ta fram ett universitetsövergripande ledningssystem för brandsäkerhet. De riktlinjer som tagits fram för hantering av batterier var inledningsvis tänkt som en fristående riktlinje men de kommer nu i stället att vara en del av helheten i ledningssystemet. Målet är att ledningssystemet ska vara beslutat av rektor till årsskiftet 2021/2022 och implementering ska påbörjas under 2022. Den ingående dokumentationen är i stort sett klar och projektet går nu in i fas av korrekturläsning och därefter remittering.

Ledningssystemet är i första hand tänkt att vara ett stöd för cheferna, för att på så sätt skapa en säkerhetskultur som ska genomsyra allt arbete på universitetet.

Ledningssystemet innehåller styrande dokument kring bland annat områden såsom:

  • Ledningssystem för brandsäkerhet
  • Organisation, ansvar och roller
  • Dokumentstyrning
  • Gränsdragningar

Vidare innehåller ledningssystemet även styrande dokument som rör:

  • Mål för ledningssystem och brandsäkerhet
  • Uppföljning av brister, avvikelser, tillbud och olyckor
  • Uppföljning av brandskyddsarbetet
  • Internrevision

Nästa nivå i ledningssystemet är styrande riktlinjer. En del av riktlinjerna är universitetsövergripande och en del är verksamhetsstyrda. Deras riktlinje för hantering av laddning av batterier och elfordon är ett exempel på en universitetsövergripande riktlinje.

Andra riktlinjer är till exempel:

  • Brandsäkerhetsregler
  • Heta arbeten
  • Riktlinje för brandskyddsutbildningar inom Lunds universitet

Både de styrande dokumenten och de styrande riktlinjerna beslutas av rektorn.

Den tredje och sista nivån är lokala styrdokument, som beslutas av prefekt, verksamhetsansvarig eller motsvarande. Ett exempel på ett lokalt styrdokument är ”Dokumentation av verksamhetens SBA enligt styrande riktlinjer”. Ett annat exempel är ”Organisation, ansvar och delegationer för brandsäkerhet inom verksamheten”.

Lunds universitet hoppas att införandet av ett nytt ledningssystem ska bidra till ökad kunskap om eventuella brandsäkerhetsbrister i verksamheterna, en ännu bredare förståelse för vikten av att arbeta systematisk med brandskyddsarbetet i hela organisationen, ett i grunden likartat brandskyddsarbete för samtliga fakulteter samt ge dem ett underlag för att kunna inrikta och prioritera var åtgärder ska vidtas för att minska riskerna för bränder.

Kammarkollegiet fortsätter följa Lunds Universitets arbete med att implementera det nya ledningssystemet.

Vill ni veta mer om det arbete som pågår på universitetet är ni välkomna att höra av er till:

Tobias Ullmark - tobias.ullmark@bygg.lu.se

Isabel Hedvall - isabel.hedvall@bygg.lu.se

Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev?

Vårt nyhetsbrev bjuder på tips, råd och stöd i ditt riskhanteringsarbete. Det skickas till dig som arbetar på en myndighet eller stiftelse med statlig anknytning och utkommer fyra gånger om året.

Anmäl dig till nyhetsbrevet här

Sidan senast uppdaterad: 2021-08-27