Återhämtningen som kom av sig
Inför 2026 var utsikterna för de globala aktiemarknaderna överlag positiva. Efter ett relativt starkt 2025 präglades sentimentet av förväntningar om successiva räntesänkningar i takt med att inflationen gradvis avtog. Samtidigt väntades bolagsvinsterna fortsätta att växa, drivet av en robust efterfrågan och ökade investeringar kopplade till AI. Narrativen kring såväl “soft landing” som “no landing” behöll därmed sitt grepp om marknaden. De finansiella förhållandena förblev samtidigt relativt expansiva, och kapitalflödena till aktiemarknaden var fortsatt starka. Den 28 februari attackerades Iran och sedan dess har utvecklingen varit svagare under relativt hög volatilitet.
Stabil inledning på året – rotation bort från USA
Januari präglades överlag av en stabil utveckling på de globala aktiemarknaderna, där sentimentet förblev konstruktivt trots kvarvarande geopolitisk osäkerhet. Samtidigt noterades en relativ underavkastning i USA jämfört med Europa och Asien. Detta kan i huvudsak förklaras av ansträngda värderingar, hög marknadskoncentration till ett fåtal stora teknikbolag samt en rotationsdynamik mot marknader med lägre multiplar. Europa och Japan gynnades särskilt av ett ökat investerarintresse, delvis drivet av mer attraktiva värderingar och förbättrade fundamenta. Starka bolagsrapporter för det fjärde kvartalet fungerade som ett viktigt stöd, medan signaler från Federal Reserve om en mer utdragen period av höga räntor bidrog till att förstärka rotationen bort från amerikanska tillgångar.
AI-oron tar över
Under februari kom marknadsnarrativet i hög grad att domineras av en tilltagande oro kring AI-relaterade investeringar och värderingar. Efter en period av stark kursutveckling inom teknik- och mjukvarubolag ökade investerarnas fokus på hållbarheten i tillväxtantaganden, vilket utlöste en bredare rekyl i sektorn, särskilt i USA. Samtidigt uppmärksammades risker inom private credit, där exponering mot högbelånade bolag ifrågasattes i ett klimat präglat av fortsatt höga räntor.
Parallellt med detta noterades en tydlig svaghet inom småbolagssegmentet, inte minst i Sverige och Norden, där fortsatta utflöden ur småbolagsfonder och begränsad likviditet bidrog till en relativ underavkastning mot storbolagsindex. I denna miljö fortsatte även värderingsgapet att vidgas, där storbolag handlades till en allt högre premie relativt småbolag på Stockholmsbörsen.
Ökad marknadsoro efter eskaleringen i Mellanöstern
Under mars kom utvecklingen på de globala aktiemarknaderna i stor utsträckning att präglas av den eskalerande konflikten mellan USA och Iran. Inledningsvis var marknadsreaktionen relativt dämpad, med en utbredd förväntan om att konflikten skulle bli kortvarig och därmed få begränsad påverkan på energipriser och global tillväxt. I takt med att konflikten fördjupades och attacker riktades mot kritisk infrastruktur, särskilt inom energisektorn, ökade dock oron för mer varaktiga utbudsstörningar.
Detta bidrog till stigande oljepriser, vilket i sin tur drev upp inflationsförväntningarna. I denna miljö minskade riskaptiten hos investerare, med kapitalflöden mot mer defensiva tillgångar och minskad exponering mot aktiemarknaden. Nedgången var dessutom relativt bred och omfattade flera sektorer, vilket underströk den försämrade riskaptiten. Samtidigt noterades en oväntad utveckling där guld- och silverpriser föll, vilket kortsiktigt ifrågasatte deras roll som ‘safe haven’. Sammantaget ökade även risken för spridningseffekter, där en mer utdragen konflikt riskerar att få bredare konsekvenser för såväl globala leveranskedjor som finansiella marknader.
Kammarkollegiets aktiekonsortier
Aktiekonsortiet Spiran har genererat en totalavkastning om -0,4 procent under det första kvartalet vilket är i linje med sitt jämförelseindex. Största positiva bidragsgivare relativt jämförelseindex var övervikten i SOBI samt undervikterna i EQT och Lifco och största negativa bidragsgivare har varit undervikterna i Ericsson, Tele2 och Telia.
- Det likaviktade aktiekonsortiet Äpplet avkastade -3,7 procent under det första kvartalet.
- Det globala aktieindexkonsortiet Utland har avkastat -3,6 procent under det första kvartalet.
- Stiftelsekonsortiet GIVA uppnådde en totalavkastning på 0,4 procent. Största positiva bidragsgivare var ABB, Ericsson och Coor medan de största negativa bidragsgivarna var Hexagon, Alimak samt Billerud.
- Fastighetskonsortiet Slottet generade en totalavkastning om -4,9 procent, vilket var något bättre än sitt jämförelseindex.
