Krig och inflation
Invasionen av Iran har lett till högre inflation med stigande olje- och bensinpriser, stigande räntor och fallande börser. Trots dramatik förväntas effekterna vara relativt snabbt övergående men ett mer utdraget förlopp skulle sannolikt sätta tydligare press på tillgångsvärden.
28 februari
Året inleddes i mångt och mycket så som 2025 avslutades, med stigande börser och en god riskaptit. En aggressiv amerikansk utrikespolitik där Donald Trump pratade om att ta över Grönland, amerikanska trupper som snabbt gick in och extraherade Venezuelas president Maduro fick många att förvånas. Dock inte världens börser som fortsatte att stiga.
Den 28 februari tog börsfesten dock åtminstone tillfälligt slut när USA och Israel gemensamt attackerade Iran. Förhoppningar om att den militära insatsen skulle vara kortvarig har kommit på skam. En månad senare har Iran visat sig motståndskraftig trots kraftiga förluster. Iran har också lyckats stänga av Hormuz-sundet och därmed stoppa ungefär en femtedel av världens oljeförsörjning att nå ut på marknaden. Oljepriset har stigit och en global inflationsimpuls är nu det mest troliga scenariot.
Oljepriset stiger
Oljepriset har stigit till nivåer över 100 dollar fatet. Det är en uppgång med drygt 30 dollar fatet sedan innan invasionen vilket är en kraftig uppgång. Uppgången tar dock sannolikt inte höjd för en utdragen konflikt utan speglar snarare att konflikten förväntas vara relativt kortsiktig och att normala handelsmönster kan återupptas i någorlunda närtid.
En historisk jämförelse med tidigare konflikter visar att prisuppgångar till över 150 dollar fatet inte vore osannolikt om konflikten blir mer långvarig och om trafiken genom Hormuz-sundet inte kommer igång.
De prisuppgångar vi har sett förväntas redan idag ha höjt inflationstakten. Prisuppgångarna är dock måttliga men har trots det skiftat förväntningarna på räntemarknaden. Idag förväntas Riksbanken höja räntan ett par gånger innan året är slut. I början av året var förväntningarna snarare att centralbanken skulle fortsätta att sänka räntan ytterligare för att stimulera en ekonomi som har svårt att få ordentlig fart.
Den svaga ekonomiska utveckling som Sverige har haft de senaste åren riskerar nu att förlängas. En sannolik förklaring till utvecklingen är den synnerligen svaga reallöneutvecklingen där svenska löner i reala termer är oförändrade de senaste tio åren. Med ytterligare en kostnadschock som riskerar att sänka tillväxten samtidigt som priserna stiger blir centralbankernas balansgång ytterst delikat. Lägg därtill att det är valår i Sverige och även finanspolitikens utformning lär fortsätta att debatteras.
Utvecklingen för Kammarkollegiets konsortier
Utvecklingen för Kammarkollegiets konsortier har i stort följt marknaden med initiala uppgångar som sedan den 28 februari har ersatts av breda nedgångar. Vi har i vår taktiska allokeringstjänst i början av februari minskat aktieandelen något för att den sista mars återigen köpt aktier.
