Tillbaka på ruta ett
Årets andra kvartal har fortsatt i samma anda som det första med en strid ström av utspel och åtgärder från den nya amerikanska administrationen. Finansmarknaderna har kastats mellan hopp och förtvivlan men halvåret slutar efter all volatilitet ungefär där det började med i stort oförändrade börser men med lägre räntor, starkare krona och en svagare dollar.
Liberation Day
Kvartalet inleddes med presskonferensen i Vita husets rosenträdgård och det som i förväg hade annonserats ut som Liberation Day. President Trump annonserade ut ”ömsesidiga” (reciprocal) tullar mot resten av världen som sades vara rättvisa och motsvara de tullar som omvärlden tog ut mot USA. Exakt hur nivåerna hade räknats ut är höljt i dunkel men slutsatsen var entydig att USA hotade med kraftigt höjda tullar mot resten av världen för att på detta sätt motverka de stora handelsunderskott som USA har mot resten av världen.
Börser som i det läget redan befann sig i en nedåtgående trend accelererade nu sitt fall och första veckan i april gick börserna ner med närmare tio procent. I Sverige och Europa var börsfallen något mer dämpade men tillräckligt kraftiga för att paniken skulle vara nära. I samband med detta fortsatte också dollarn att falla samtidigt som amerikanska långräntor rörde sig uppåt på ett oroväckande sätt. Huruvida det var ränteuppgången som fick Donald Trump att backa är inte belagt men heller inte helt osannolikt. En okontrollerad utveckling på amerikansk räntemarknad skulle få stora konsekvenser för hela det globala ekonomiska systemet samtidigt som det skulle få kostnaderna för den stora amerikanska statsskulden att öka. Kanske var det detta som fick presidenten att backa åtminstone tillfälligt och annonsera ut en tillfällig paus av de annonserade höjningarna.
TACO
Börser som hade varit nära ett fritt fall började nu rekylera uppåt och har sedan dess fortsatt sin uppåtgående trend. Vid halvårsskiftet har S&P500 återigen noterat ny all-time high och den svenska börsen är återigen tillbaka på nivån året startade på. Den snabba dollarförsvagningen har dock slagit hårt mot värdet på amerikanska aktier räknat i andra valutor som euro eller svenska kronor med nära tio procent lägre värde idag jämfört med vid årsskiftet.
Att Donald Trump annonserar kraftfulla åtgärder för att sedan backa har lett till att världen har fått ännu en akronym att lära sig. TACO eller Trump Always Chickens Out med betydelsen att det som basuneras ut aldrig kommer bli verklighet och därför kan man köpa när börser faller. Rätt eller fel men det verkar ha varit fallet under våren. Sentimentsundersökningar bland fondförvaltare har visat att oron för recession har gått ner påtagligt från nivåerna tidigare i vår. Man tror helt enkelt inte att det blir så farligt längre.
Nya räntesänkningar
Även om börsen verkar ha kastat av sig det som har hänt är de flesta prognosmakare överens om att tillväxtutsikterna har dämpats av såväl de tullar som införs men kanske framför allt av den osäkerhet kring vad som gäller som har skapats. I stort har tillväxtprognoserna halverats för i år där till exempel Konjunkturinstitutet nu räknar med en tillväxt under en procent för i år. Deppiga konsumenter som inte öppnar plånboken ger vikande tillväxt. De senaste detaljhandelssiffrorna från SCB fortsatte mycket riktigt att peka neråt.
Lägre tillväxtförväntningar i ett redan svagt konjunkturläge har fått centralbanker att återigen börja sänka räntan. I Sverige sänkte Riksbanken med 25 baspunkter till två procent i juni och har lämnat dörren öppen för ytterligare sänkningar. Så länge tullar eller annat inte får inflationen att återigen röra sig uppåt finns det ingen anledning att inte bedriva en mer expansiv penningpolitik i det läge man befinner sig med hög arbetslöshet, vikande konsumtion och tydliga nedåtrisker.
Räntemarknaden har tagit fasta på detta och räntor har fallit under kvartalet och är lägre idag än vad de var i början av året. Riksbanken har sänkt räntan till två procent och håller dörren öppen för ytterligare sänkningar vilket marknadsprissättningen indikerar en hög sannolikhet för.
Räntenedgången har varit mer markerad i Europa än i USA där Federal Reserve än så länge ej har blåst faran över för inflationen som kan uppkomma efter höjda tullar. USA har ju annonserat tullar mot alla sina handelspartners medan resten av världen snarare har accelererat arbetet mot mer frihandel sinsemellan och på det viset delvis motverkat de höjda tullarna mot USA. USA är en viktig handelspartner för de flesta länder men är långt ifrån dominerande. Av Sveriges totala varuexport går cirka sex (6) procent till USA.
Spåkulan
Vi förväntar oss ett fortsatt händelserikt andra halvår. USAs nya politik och roll i världen lär vara fortsatt aktuellt och något vi i Europa måste förhålla oss till. Osäkerhet och oberäknelighet är något vi får vänja oss vid och av börsernas utveckling något man i stora delar redan har vant sig vid.
Kanske får utspelen och omdaningen av världsordningen positiva effekter också. Vi har redan fått se Tyskland avskaffa sitt skuldankare för att kunna göra stora satsningar på försvar och infrastruktur. Tyskland har länge setts som Europas sjuke man men kan nu återigen bli en motor för europeisk tillväxt. Tyska börsen har varit en av de starkaste börserna under inledningen av 2025.
Inte bara Tyskland satsar utan även större delen av övriga Europa. På NATO-mötet i slutet av juni klubbades en ambitionshöjning att satsa fem procent av BNP på försvaret igenom, något som för några år sedan var otänkbart. I Sverige betyder det att 300 miljarder kronor ska lånas för satsning på försvaret. Stora fiskala paket kommer ha en effekt på tillväxt långt utanför försvarssektorn.
Så även om osäkerheten består kanske ekonomin klarar sig bättre än befarat inte minst eftersom det nu rullas ut stora fiskala satsningar samtidigt som penningpolitiken blir mer expansiv och tillväxtfrämjande.
Kammarkollegiets konsortier och förväntade utdelningar
Samtliga konsortier förutom Aktiekonsortiet Utland och fastighetskonsortiet Slottet har en positiv avkastning under det första halvåret. Ett svagt första kvartal har följts av en stark återhämtning där inte minst de konsortier som tappade mest under första kvartalet har fått en rejäl revansch. Ränteplaceringar har varit stabila och trygga. Stiftelsekonsortiet GIVA fortsätter att leverera en hög avkastning där urvalet av stabila bolag har visat sig kunna skapa värde även under turbulenta förhållanden. Värt också att notera är att det likaviktade indexkonsortiet Äpplet nu har nått en högre avkastning än de marknadsviktade alternativen hittills i år. Den likaviktade strategin kan avvika från det förväntade under långa perioder men har historiskt över längre tidsperioder varit en framgångsrik strategi.
Utdelningar för i år förväntas vara stabila. Utdelningarna styrs framför allt av den långsiktiga förmågan hos bolagen att kunna generera utdelningsbara medel och påverkas väldigt lite, om något, av turbulenta marknader.
Kontaktperson
Johan Eliæson
Kund och strategi
Telefon: 08-700 06 61
