The Fog of War

Trots ett halvår fyllt av krig, geopolitisk oro, råvaruprisuppgångar och centralbanker som åter lutar åt höjningar står världens börser högre än vid årets början. Kreditmarknaden är stark, och riskaptiten är god. Svensk ekonomi återhämtar sig men är fortfarande under sin potential med arbetslöshet kvar på höga nivåer och lediga resurser i ekonomin. Konsumtionen förväntas leda återhämtningen medan den geopolitiska oron tynger exportsektorn.

Den svenska reallöneutvecklingen illustrerar tydligt hur mycket pandemin har påverkat svenska hushåll. Om vi jämför med finanskrisen 2008 var den på många sätt minst lika dramatisk men till mångt och mycket var det en isolerad finansiell kris med relativt begränsade effekter i den reala ekonomin.

Börser tog då närmare fem år att återhämta tappet. Efter pandemiåren och den efterföljande inflationschocken har utvecklingen varit den motsatta. En svag realekonomisk utveckling men med finansmarknader som ger höga avkastningar och ständigt nya rekordnivåer.

Den finansiella ekonomin och realekonomin hänger ihop men kopplingen är många gånger mindre direkt än vad man tänker att den kanske borde vara.

28 februari

Den 28 februari attackerade USA och Israel Iran med målet om en kort och effektiv attack som framför allt skulle tvinga Iran att för alltid ge upp sina kärnvapenambitioner. En trevande fredsuppgörelse blev klar i mitten av juni men det är fortfarande oklart till hur stor del de uppsatta militära och politiska målen har uppnåtts. Kritiker menar på att mycket lite de facto har uppnåtts samtidigt som Donald Trump hävdar att kriget är en stor succé.

Vad som är utom allt tvivel är att börsutvecklingen har varit positiv med börser nära sina historiska högstanivåer. Stockholmsbörsen har stigit med xx procent sedan årsskiftet och S&P500 med hela xx procent.

Oljepriset sköt i höjden i och med invasionen och har sedan dess legat på nivåer betydligt över de nivåer som var aktuella innan kriget även om det har fallit tillbaka i samband med fredsuppgörelsen. Ett stängt Hormuz-sund och potentiella bristsituationer har drivit upp priset på olja, gas och andra råvaror och höjt inflationsförväntningar. ECB, Bank of Japan och Norges Bank är några av de centralbanker som redan har höjt räntan medan Riksbanken är en av de banker som avvaktar. I USA där inflationen redan ligger högt i utgångsläget är tongångarna fortsatt hökaktiga från den nye fed-chefen Kevin Warsh.

Marknadens prissättning indikerar att det kommer en första höjning från Riksbanken under hösten. Det är en omsvängning från i början av året då marknaden snarare trodde på fortsatta räntesänkningar.

AI och Space X

En av de anledningar som brukar pekas ut som drivande bakom den senaste tidens börsuppgångar är AI och den explosionsartade teknologiska utvecklingen kring detta. Teknologin har stor potential att driva utvecklingen till ett mer effektivt samhälle men kräver också enorma investeringar och är mycket energikrävande och det inte helt klart hur något av detta ska finansieras.

Utvecklingen har tydligt manifesterats i ett antal spektakulära börsnoteringar i USA. Space X som noterades den 12 juni var den största börsnoteringen någonsin och bolaget klättrade strax efter noteringen upp till att bli världens femte största bolag räknat i marknadsvärde. Dess största ägare Elon Musk blev i och med noteringen världens första dollartriljonär. Spektakulärt på många sätt även om den värsta yran har mattats veckan efter noteringen

Utvecklingen för Kammarkollegiets konsortier

Kammarkollegiets konsortier har utvecklats väl under det första halvåret i linje med finansmarknaderna som helhet. Samtliga konsortier visar positiv avkastning förutom fastighetskonsortiet. Fastighetssektorn har det fortsatt motigt på aktiemarknaden där bolagen fortsatt handlas till stora rabatter även om kreditmarknaden har lossnat.