Riksbanken sänkte den 24 september räntan med 25 baspunkter för tredje mötet i rad till 3,25 procent. Kanske mer betydande är att de samtidigt säger sig villiga att fortsätta att sänka räntan med ytterligare en dryg procentenhet enligt deras egen räntebana. Styrräntan skulle då hamna på vad Riksbanken själva och många med dem bedömer vara en neutral nivå lagom till nästa sommar. Inflationen är bekämpad och den restriktiva penningpolitiken ska snabbt rullas tillbaka i en svag realekonomisk miljö när tillväxten är obefintlig och arbetslösheten stiger.

Marknaden tar ut svängarna ännu mer och prissätter ytterligare sänkningar ner till närmare 1,50 procent, en nivå som då skulle vara klart stimulativ. Var styrräntan i slutändan hamnar återstår att se men Riksbankens omsvängning till att på ett mycket tydligt sätt både agera som och säga att de är i början av en räntesänkningscykel har fått räntor att falla på bred front. En femårig bostadsobligation har fallit från 3,50 procent i april till 2,30 procent idag.

Riksbanken är inte ensam om att sänka räntan, under kvartalet har vi fått se centralbankerna i såväl England, ECB, Australien, Nya Zeeland att sänka räntan och inte minst sänkte den amerikanska centralbanken med hela 50 baspunkter i en första sänkning i september.

En centralbank som tvärtemot har höjt räntan var den japanska centralbanken som överraskande höjde räntan med 15 baspunkter till 0,25 procent i månadsskiftet juli, augusti något som fick den japanska börsen att falla med 13 procent vilket i sin tur drog med sig börser nedåt världen över. Riskaptiten kom dock snabbt tillbaka och Stockholmsbörsen slutade augusti månad på samma nivå som den började och har under september fortsatt att stiga.

Finanspolitiska stimulanser

Med inflationen under kontroll kunde även finansminister Elisabeth Svantesson presentera en stimulativ budget med 60 miljarder ofinansierade reformer. Lägre skatt ska hjälpa till att vända konjunkturen.

Kanske ännu viktigare för riskaptiten var att Kina rullade ut kraftiga stimulanspaket till hjälp för den haltande fastighetsmarknaden och den svaga inhemska konsumtionen. Paketet benämndes ”bazooka” och har fått kinesiska och asiatiska börser att stiga kraftigt.

Hushållen håller igen

Finanspolitiska stimulanser kommer av en anledning. Konsumenter håller igen. Höga räntekostnader och stigande priser har gjort privatkonsumenten mer försiktig och mer benägen att spara än att konsumera. Den svaga efterfrågan märks bland annat på varaktiga varor och kapitalvaror och drabbar bolag som Dometic, Husqvarna, Thule och Dustin som har redovisat svaga rapporter och vinstvarningar för kvartalet.

Vi spår ingen snar förbättring men det finns ljuspunkter. Bland annat borde Riksbankens räntesänkningar ge relativt snabb effekt nästa år. Bolånestockens löptid är kort, varför lägre räntor ger effekt snabbt. Bankernas bolånemarginaler sjunker något vilket på marginalen bidrar till ett bättre ekonomiskt klimat för bolånetagare.