Marknadsöversikt Q3 2025: Börsuppgång trots makroekonomisk osäkerhet
2025 har hitintills på många sätt varit ett år fullt av motsägelser. Börser och finansmarknader har haft en stark utveckling efter vårens turbulens samtidigt som den ekonomiska återhämtningen drar ut på tiden. Riksbanken har återigen sänkt räntan trots en inflation som ligger långt ifrån målsättningen.
Räntesänkningar trots hög inflation
Efter den famösa presskonferensen i Vita husets rosenträdgård och det som i förväg hade annonserats ut som Liberation Day har börser i USA stigit och successivt noterat nya högstanivåer. Riskaptiten är tillbaka och det med besked. Det faktum att USA nu har i genomsnitt ungefär femtonprocentiga tullar mot omvärlden och att arbetsmarknaden står och stampar har inte fått investerare att dra öronen åt sig. Man har snarare satt tilltro till kommande räntesänkningar där Federal reserve har sänkt med 25 baspunkter till 3,75 procent och förväntas sänka ytterligare några gånger under året. President Trump tycker att centralbanken borde sänka till en procent.
Även här i Sverige har riskaptiten ökat med stigande börskurser och krympande kreditspreadar och Riksbanken har liksom USA sänkt räntan med 25 baspunkter till 1,75 procent, vilket nu förväntas vara den sista sänkningen i denna cykel. Riksbanken är övertygad om att dagens inflation (3 procent) är övergående och att vi snart faller tillbaka mot målet. På samma gång visar Riksbankens prognoser på en förväntad ekonomisk återhämtning där tillväxten återigen växer med 2,7 procent 2026, en ökning från förväntade 0,9 procent under innevarande år.
Riksbanken och andra centralbankers jobb är att vara framåtblickande och som med alla prognoser finns det ett stort mått av osäkerhet. Med det sagt är det lätt att förstå riksbankschef Erik Thedéen när han i en intervju i Dagens Industri säger att det här räntebeslutet är det svåraste under hans mandatperiod hitintills. Det finns många alternativa utfall som skulle omkullkasta inflations- och tillväxtprognoserna.
Valutarörelser påverkar avkastningen i svenska kronor
Valutamarknaden har till skillnad från andra delar av finansmarknaden reagerat negativt på den nya amerikanska handelspolitiken. Den svenska kronan har samtidigt seglat upp som en av de valutor i världen som har utvecklats starkast i år. Sedan årsskiftet har kronan stärkts med 18 procent mot den amerikanska dollarn och 4 procent mot euron. Det är kraftiga rörelser även för en normalt sett volatil marknad. För en svensk investerare som är investerad i utlandet får det en direkt effekt då de utländska innehaven devalveras i värde räknat i svenska kronor. Den starka aktiemarknaden i USA motverkas av den svagare dollarn och räknat i svenska kronor har dessa innehav tappat i värde under året.
Expansiv höstbudget inför valår sätter press på statsobligationer
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade i slutet av september sin höstbudget med sammanlagda satsningar på 80 miljarder. Regeringen har dessutom annonserat att man avser att låna för utbyggnaden av ny kärnkraft. De sammanlagt stora satsningarna har satt press på svenska statsobligationer. Skillnaden i ränta mellan en 5-årig bostads- och statsobligation har under året mer än halverats till under 40 baspunkter.
Att finansministern lägger fram en expansiv budget inför ett valår är i sig inte förvånande. Med en fortsatt svag arbetsmarknad och en konsumtion som står och stampar finns det också goda anledningar att bedriva en expansiv politik. Nu är gasen i botten med såväl expansiv finans- som penningpolitik.
Börser upp och kreditspreadar ihop
Stockholmsbörsen har fram till sista september stigit med närmare fem procent. Längre räntor har varit i stort oförändrade samtidigt som räntan på kortare löptider har fallit tillbaka och räntekurvan har brantat. Kreditspreadar har under året gått ihop.
Kammarkollegiets konsortier har utvecklats väl under året med positiva avkastningar såväl i absoluta som relativa termer. Det som inte har hängt med uppåt i samma utsträckning är fastighetskonsortiet Slottet och Aktieindexkonsortiet Utland. Fastighetsbolagen har fortsatt motvind på börsen där starkare balansräkningar och lägre räntor inte verkar ha fått genomslag. Tillgångar i utländsk valuta tappar i värde när den svenska kronan stärks.
Läs fler av våra kommentarer om marknadsläget för juli-september 2025
Kontaktperson
Johan Eliæson
Kund och strategi
Telefon: 08-700 06 61
