Börserna trotsar oron:
AI-investeringar och stark orderingång lyfter marknaden
Trots geopolitisk oro och fortsatta frågetecken kring världsekonomin har börsåret 2026 utvecklats starkt. Företagens vinster står emot osäkerheten bättre än väntat och stora investeringar i AI, datacenter och industriell modernisering har bidragit till stigande aktiekurser världen över. Samtidigt börjar tecken på en bredare konjunkturåterhämtning skönjas för andra halvåret. På risksidan finns ett tilltagande kostnadstryck från högre priser på råvaror och teknikkomponenter vilket kan pressa bolagens marginaler.
Stark utveckling på de flesta aktiemarknader
Fram till den 30 september hade storbolagsindexet OMXS30 stigit med drygt 14 procent sedan årsskiftet, medan det bredare svenska indexet OMXS All-Share låg cirka 11 procent högre än vid årets början. Småbolag sammantaget enligt indexet Carnegie Small Cap har fortsatt att tappa mark mot storbolagsindex och är endast upp cirka 3 procent i år. Samtidigt är spridningen inom småbolagssegmentet väldigt stor, med såväl betydande kursvinnare som tydliga eftersläntrare.
De senaste månaderna är det främst verkstadssektorn, teknikrelaterade bolag och delar av finanssektorn som har utvecklats starkt på Stockholmsbörsen, medan fastighetsbolag och defensiv konsumtion har haft det tuffare. Marknaden har i hög grad premierat bolag med exponering mot digitalisering, AI-investeringar, automation och industriell produktivitet.
AI-investeringar är fortsatt den viktigaste drivkraften
Internationellt har utvecklingen i USA fortsatt att sätta tonen för aktiemarknaderna. S&P 500 är upp drygt 12 procent sedan årsskiftet, samtidigt som det tekniktunga Nasdaq utvecklats ännu starkare. Marknadssentimentet har under kvartalet präglats av en dragkamp mellan optimism kring AI-driven tillväxt och oro för att räntorna ska förbli högre under en längre period. En farhåga bland investerare har varit att centralbankerna skulle behöva hålla en stram penningpolitik längre än tidigare antagits. Samtidigt har starka företagsvinster och fortsatt expansiva investeringar i datacenter, halvledare och molninfrastruktur motverkat ränteoron.
I Europa har STOXX 600 stöttats av förbättrad industrikonjunktur och något bättre makrodata, medan japanska Nikkei har fortsatt gynnats av reformer inom bolagsstyrning och stark vinstutveckling inom framför allt teknologisektorn. Det Sydkoreanska indexet KOSPI 200 har under året fortsatt sin exceptionella uppgång från 2025 framför allt drivet av bolagen Samsung Electronics och SK hynix.
AI och hyperscalers: fortsatt tilltro men högre krav från investerarna
De amerikanska, så kallade hyperscaler-bolagen, främst Alphabet, Amazon, Microsoft, Oracle, Meta och Apple, har fortsatt stå i centrum för marknadens intresse. Synen på bolagen är fortfarande positiv, men investerarna är betydligt mer fokuserade på avkastningen från de enorma AI-investeringarna än för ett år sedan.
För ett år sedan räckte det ofta att bolagen kommunicerade höga ambitionsnivåer inom generativ AI för att aktiekurserna skulle stiga. Under sommaren 2026 har marknaden i stället alltmer efterfrågat konkreta bevis på intäktstillväxt, lönsamhet och kassaflöden från AI-satsningarna. Riskdiskussionen handlar därför mindre om teknologins potential och mer om investeringsnivåernas storlek, energiförbrukning, regulatoriska risker och möjligheten att försvara dagens värderingar.
Halvårsrapporterna: bättre än väntat och stärkt verkstadskonjunktur
Rapporterna för andra kvartalet kan övergripande beskrivas som något bättre än marknadens prognoser. För de större börsbolagen överträffade såväl försäljning som vinster marknadens förväntningar. Den organiska försäljningstillväxten för de större börsbolagen var generellt åt det positiva hållet och kom sammantaget in drygt 1 procent bättre än konsensus samtidigt som vinsterna överskred förväntansbilden med 2–3 procent. Det som däremot slog förväntningarna med råge var den starka orderingången som skickade en tydlig signal om att konjunkturen är på väg att förbättras under andra halvåret.
Ett tydligt exempel var Atlas Copco, som rapporterade 26 procents organisk ordertillväxt under kvartalet, drivet av investeringar inom halvledarsektorn samt god efterfrågan inom industri och energi. Bolaget upprepade dessutom en stabil framtidsbedömning. Även för andra större svenska verkstadsbolag har bilden varit att orderböckerna har utvecklats starkare än många investerare väntade sig inför rapportperioden. För bolag inom verkstadssektorn syns även en större bredd i uppgången i orderläget från att tidigare under året främst ha varit knuten till AI, elektrifiering och gruvutrustning.
Samtidigt har utsikterna blivit mer differentierade mellan sektorer. Industribolag och tekniknära verksamheter ser fortsatt god investeringsaktivitet, medan konsumentrelaterade bolag i större utsträckning beskriver en ojämn efterfrågebild.
Memflation: AI-boomen driver minneschips till nya höjder
Under 2026 har priserna på minneschips stigit kraftigt drivet av den gigantiska efterfrågan kopplad till investeringar i AI och datacenter, vilket populärt har benämnts ”memflation”. När halvledartillverkare styr om produktionen mot högmarginalprodukter för AI skapas brist på traditionella minneschips, vilket pressar upp priserna. Det stora behovet från AI har lett till att kapacitet har flyttats från konsumentmarknaden till AI-sektorn. Resultatet har blivit högre priser, rekordvinster för minnestillverkarna och omfattande investeringsprogram i nya fabriker och produktionsanläggningar.
För minnesrelaterade aktier såsom de sydkoreanska bolagen SK hynix respektive Samsung Electronics, samt de amerikanska Micron Technology respektive SanDisk, har börskurserna skruvats upp tresiffrigt under 2026 tack vare exceptionella vinstökningar drivet av stigande priser på minneschips och halvledare.
Riskerna är samtidigt betydande. Om AI-investeringarna skulle bromsa in kan marknaden snabbt gå från brist till överkapacitet. Därtill finns geopolitiska risker, exportrestriktioner, det höga energibehovet från AI-datacenter samt risken att alltför stora investeringar leder till ett framtida prisfall på minneschips och halvledare.
Utsikter för resten av börsåret
Inför årets sista kvartal präglas marknaden av en försiktig optimism. Den starka orderingången inom industrin, de fortsatt höga investeringar i AI-infrastruktur och stabila företagsvinster talar för ett positivt börsklimat. Samtidigt kvarstår risker i form av geopolitisk osäkerhet, stigande insatskostnader och högt ställda förväntningar inom tekniksektorn. Marknadens fokus lär därför i ökande grad riktas mot bolagens förmåga att omsätta investeringar i lönsam tillväxt.
Kammarkollegiets aktiekonsortier
Kammarkollegiets aktiekonsortie Spiran har genererat en totalavkastning på 14,2 procent sedan årsskiftet. De största positiva bidragsgivarna har varit övervikterna i ABB, SOBI och Swedbank och de största negativa bidragsgivarna har varit undervikterna i SSAB och Industrivärden.
Stiftelsekonsortiet GIVA som utgörs av både aktier och krediter (normalt 75 procent aktier), har uppnått en totalavkastning på 10,4 procent under 2026 fram till 30 september. Årets utdelning i GIVA till dags dato har uppgått till 3,5 procent vilket kan jämföras med målet att dela ut 4,5 procent under hela året (ett utdelningstillfälle återstår dock). Största positiva bidragsgivare har varit ABB, Swedbank och Handelsbanken medan de största negativa har varit Wihlborgs, NCC och Thule.
Avkastningen för det likaviktade aktiekonsortiet Äpplet uppgick till 9,2 procent hittills under 2026 vilket är lägre än börsens breda index. Orsaken till det är konsortiets relativt stora exponering mot mindre bolag. För fastighetskonsortiet Slottet har 2026 fortsatt att vara utmanande och avkastningen fram till 30 september uppgick till -6,6 procent. Det globala aktieindexkonsortiet Utland har avkastat 22,7 procent hittills under året.
