Konjukturvändningen är här
Att konjunkturen nu tar fart är allt tydligare. Vinstutvecklingen är god bland börsens bolag och orderingången accelererar. Konsumenterna blir alltmer optimistiska och konsumtionen har fortsatt att stiga. En rad centralbanker har börjat höja räntan för att mota inflationen. Riksbanken signalerar att de troligtvis följer med en höjning till två procent senare under året men avvaktar hittills. Även längre räntor har stigit under kvartalet.
Konjunkturen drivs på av en investeringsboom inom AI, datacenter, energi och försvar. Enorma belopp investeras vilket nu sprider sig vidare i ekonomin, Optimismen härskar också på börsen som fortsätter att stiga och på kreditmarknaden där kreditspreadar är på låga nivåer.
Investeringsboom
Det är smått ofattbara belopp som annonseras när det gäller AI-relaterade investeringar och utbyggnaden av datacenter. Även om de till stor del är koncentrerade till USA är det flera svenska bolag som drar direkt nytta av dessa och många som påverkas indirekt. Bolag som Skanska får order att bygga, ABB levererar elkraftssystem och Munters kylsystem.
Lägg till detta den redan pågående globala försvarsutbyggnaden och vi har en investeringsboom i en skala som vi aldrig tidigare sett. Detta syns nu allt tydligare i stigande vinster och en allt snabbare ökning av inkommande order.
Räntor stiger
Den snabba utbyggnaden av datacenters finansieras till en del av eget kassaflöde men också till en allt större del med hjälp av lån. Eftersom investeringarna är så stora är också obligationsemissionerna mycket stora. Så stora att det nämns som en anledning till de stigande räntor vi har sett under tidig höst. Den amerikanska 10-årsräntan har rört sig med fart över den psykologiska gränsen på 5 procent för första gången sedan finanskrisen 2008. Det faktum att den amerikanska staten får tävla med ett antal stora techbolag om obligationsinvesterarnas pengar nämns som en pådrivande faktor. Vid kvartalets slut var den amerikanska 10-årsräntan 5,3 procent upp från 4,2 procent vid årsskiftet. Lika dramatisk har uppgången för franska statsobligationer varit. En 10-årig obligation har stigit från 3,6 till 4,7 procent per 30 september. En svensk 10-årig statsobligation handlas även den på högre nivåer idag än vid årsskiftet även om uppgången inte har varit lika kraftig. En 10-årig statsobligation handlas på nivån 3,25 procent upp med 50 baspunkter från årsskiftet.
Stigande räntor i kombination med hög skuldsättning gör situationen prekär för ett antal stora länder. Sverige sticker ut ur ett internationellt perspektiv med en låg statsskuld men länder som USA, Frankrike, Storbritannien, Italien och Japan har alla statsskulder som uppgår till 100 procent eller mer av BNP. Hög skuldsättning och stigande räntor betyder att kostnaden för att bära skulden nu stiger kraftigt. Vi ser också att de länder som har en stor skuld också har fått se sina räntenivåer stiga mest. Med räntekostnader som överstiger tillväxten kommer skuldkvoterna att öka om man inte förmår sig att vända budgetunderskott till överskott.
Utvecklingen för Kammarkollegiets konsortier
Efter en skakig inledning på året har Kammarkollegiets konsortier har utvecklats väl under de efterföljande kvartalen i linje med finansmarknaderna som helhet. Aktieindexkonsortiet Utland som har stigit med knappt 23 procent har gynnats av en stark global börsutveckling samt dragit nytta av en krona som har försvagats. Ränteplaceringar med duration har utvecklats svagare än placeringar med rörlig ränta när räntenivåer har stigit och fastighetskonsortiet Slottet har det fortsatt motigt på aktiemarknaden där bolagen fortsatt handlas till stora rabatter även om kreditmarknaden har lossnat.
