Räntemarknaden

Räntemarknaden har präglats av skiftande förutsättningar under året. Inledningsvis låg fokus på fortsatt lägre inflation och möjligheten till lägre styrräntor. Under våren förändrades bilden när konflikten i Mellanöstern drev upp energipriserna och åter satte inflationsriskerna i centrum. Under sensommaren och september förstärktes denna utveckling. Räntorna steg när högre energipriser och en fortsatt motståndskraftig global ekonomi fick marknaden att räkna med ett högre ränteläge under längre tid. Även oro för växande statsskulder och stora budgetunderskott bidrog till uppgången i de längre räntorna.

Oljepriset har därmed blivit en tydlig länk mellan geopolitiken och obligationsmarknaden. Dyrare energi påverkar inflationen direkt, men kan också höja kostnaderna i andra delar av ekonomin. När risken för mer uthållig inflation ökar minskar centralbankernas utrymme att föra en lättare penningpolitik. Samtidigt belastar högre energikostnader hushåll och företag och kan dämpa tillväxten. Centralbankerna har därför behövt väga en högre inflationsrisk mot risken för en svagare ekonomi.

Skilda centralbanksbesked i USA, Europa och Sverige

Den förändrade penningpolitiska bilden blev särskilt tydlig i september. Federal Reserve höjde styrräntan med 25 baspunkter till intervallet 3,75–4,00 procent. Den amerikanska ekonomin fortsatte att växa i god takt samtidigt som inflationen var fortsatt förhöjd. Även ECB höjde sina styrräntor med 25 baspunkter och hänvisade bland annat till det inflationstryck som konflikten i Mellanöstern fortsatt skapar.

I Sverige var läget något annorlunda. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i september. Samtidigt hade konjunkturen stärkts och det globala kostnadstrycket förblivit högt. Riksbankens bedömning var därför att styrräntan behöver höjas mer framöver än vad som antogs i juni. Om utvecklingen följer prognosen väntas höjningarna inledas redan under året.

Amerikanska statsfinanser och globala långräntor

Utvecklingen i USA har haft stor betydelse även för de globala långräntorna. Förutom inflation och förväntningar på Federal Reserve har investerare fäst större vikt vid de amerikanska statsfinanserna. Hög statsskuld, stora budgetunderskott och omfattande upplåningsbehov innebär att marknaden löpande behöver absorbera stora mängder statsobligationer. USA:s finansdepartement räknade inför det tredje kvartalet med en nettoupplåning på 739 miljarder dollar, mer än vad som tidigare hade bedömts. Tillsammans med inflationsoron har detta bidragit till högre avkastningskrav på längre amerikanska statsobligationer.

För den svenska räntemarknaden har detta inneburit en dragkamp mellan inhemska och globala faktorer. Svensk inflation har varit lägre och styrräntan betydligt lägre än i USA. Samtidigt är Sverige en liten och öppen ekonomi, och svenska långräntor påverkas i hög grad av utvecklingen på de större internationella obligationsmarknaderna. När amerikanska och europeiska räntor har stigit har därför även svenska marknadsräntor följt med uppåt.

Förändrat läge för ränteportföljer och företagsobligationer

Förutsättningarna för svenska ränteportföljer har därmed förändrats under året. Från ett inledande fokus på lägre inflation och möjligheten till lägre räntor handlar marknaden nu i större utsträckning om hur länge räntorna behöver ligga kvar på högre nivåer och om ytterligare åtstramning krävs. Det har påverkat såväl statsobligationer som företagsobligationer.

På den svenska kreditmarknaden var efterfrågan på företagsobligationer god under den tidigare delen av året. Många emissioner mötte stort intresse och kreditspreadarna sjönk. I takt med att osäkerheten kring inflation och räntor ökade blev investerarna mer selektiva och aktiviteten på emissionsmarknaden dämpades under september.

Förändringen har varit särskilt tydlig bland fastighetsbolagen. Fastighetssektorn är generellt mer räntekänslig än många andra branscher, bland annat till följd av högre skuldsättning och större refinansieringsbehov. När marknadsräntorna steg krävde investerarna därför högre kompensation för att äga fastighetsobligationer. Kreditspreadarna för fastighetsbolag började därmed gå isär från övriga företagsobligationer.

Utsikter för räntemarknaden

Inför årets avslutande månader är energipriserna och inflationsutvecklingen fortsatt centrala för räntemarknaden. Även styrkan i den globala ekonomin, utvecklingen i de amerikanska statsfinanserna och centralbankernas fortsatta agerande blir viktiga. Efter en inledning på året som präglades av förväntningar om lägre räntor har marknaden gått in i en mer osäker miljö, där risken för ett mer långvarigt högt ränteläge har ökat.

Kammarkollegiets konsortier

Kammarkollegiets konsortier har utvecklats svagt under kvartalet när räntorna har stigit. Företagsobligationskonsortiet FRN som investerar i obligationer med rörlig ränta är ett undantag.