Nytt år och nya förutsättningar

Fallande inflation och tydliga svaghetstecken i konjunkturen har fått Riksbanken att på årets sista möte välja att hålla räntan oförändrad på fyra procent. Vi avslutar 2023 med en helt annan makroekonomisk miljö än hur vi började året.

Inflationen började året på tvåsiffriga nivåer men har under större delen av året fallit på bred front. I november var KPIF 3,7 procent. Det är troligt att nedgångarna fortsätter även under början av 2024. Prishöjningarna månad för månad är i linje med en för Riksbanken uthållig nivå och följaktligen valde Riksbanken att hålla räntan oförändrad på fyra procent vid årets sista räntemöte. Beskedet följde efter liknande besked från centralbanker runt om i världen vilket har lett till att året avslutades med breda räntenedgångar vilket i sin tur har gett extra bränsle till börsen. Stockholmbörsen steg under året med nästan tjugo procent och kreditobligationer avkastade nära tio procent. Det som under stora delar av året var en relativt medioker avkastning blev till slut ett mycket bra år för kapitalägare. För Kammarkollegiets förvaltning summerar vi året med uppgångar för samtliga konsortier.

Inflation KPIF

Nästa steg är att sänka räntan

Om inflationen inte överraskar med nya uppgångar kommer nästa steg för Riksbanken vara att sänka räntan. Vid årsskiftet indikerar marknadsprissättningen snabba räntesänkningar under året som kommer ner till ungefär 2,50 procents styrränta i mitten av 2025. Lägre räntor skulle allt annat lika vara en positiv impuls för de flesta tillgångspriser. Med det sagt tar dagens räntekurva redan ut en hel del av framtida potentiella räntenedgångar.

Inflationsnedgången har ackompanjerats av en lägre aktivitet i ekonomin. BNP har minskat under både andra och tredje kvartalet och tagit Sverige in i en officiell recession. Arbetsmarknaden som länge stod emot visar mot slutet av året upp tydliga svaghetstecken med stigande arbetslöshet och ökande antal varsel. Utvecklingen på finansmarknaderna under 2024 lär fortsatt präglas av dynamiken kring hur svag ekonomin utvecklas och hur mycket stimulanser som kommer och förväntas komma.

Arbetslöshet och kapacitetsutnyttjande

Kronans utveckling skapar debatt

Den svenska kronan har under året haft en synnerligen dyster utveckling. Utvecklingen kan ha vänts i och med de fallande räntorna, den ökade riskaptiten under slutet av året. Det sammanfaller dessutom med Riksbankens beslut att valutasäkra delar av valutareserven och därmed köpa kronor i stora volymer på termin. Om vändningen är bestående och fortsätter vore det välkommet för Riksbanken som då inte behöver oroa sig för ökat inflationstryck på grund av en svag valuta. För en investerare kan vi konstatera att den svaga kronan har gett alla utländska tillgångar en extra skjuts när avkastningen räknas i kronor. Från utgångspunkten att kronan idag är svag bör man se detta som en förhöjd risk att den tidigare medvinden kan bytas till motvind för en svensk investerare som placerar utomlands.

2024

Om vi blickar framåt in i 2024 ser vi det som troligt att året kommer att präglas av hur svag den ekonomiska utvecklingen blir och hur mycket penning- och finanspolitiska stimulanser som kommer för att möta konjunkturnedgången. Balansen här emellan kommer sannolikt vara avgörande även för hur utvecklingen blir på finansmarknaderna.

Kontaktperson

Johan Eliæson
Kunder och strategi
Skicka e-post till Johan
Telefon: 08-700 06 61

Sidan senast uppdaterad: 2024-01-03