2025: Börsuppgång trots orolig omvärld

År 2025 har förutom krig i såväl Ukraina som i Gaza präglats av en ny amerikansk hållning mot omvärlden. Den nya handelspolitiken och oförutsägbarheten har bidragit till att den amerikanska dollarn har fallit. Börser som var väldigt volatila under våren i samband med att tullar mot omvärlden annonserades har sedan dess tagit tillbaka förlorad mark och har noterat nya all time high till stor del drivet av optimism kring teknikutveckling och artificiell intelligens. I Sverige har såväl penning- som finanspolitik blivit mer expansiva och tecken finns nu att ekonomin faktiskt kommer tillbaka till hälsosam tillväxt under 2026.

Artificiell intelligens

En stor del av den starka börsutvecklingen tillskrivs de stora amerikanska tech-bolagen som fortsätter att göra stora och stigande vinster och som i allt högre utsträckning under året har fokuserat kring den snabba teknikutrullningen inom artificiell intelligens. Stora satsningar har gjorts och framför allt annonserats. Under slutet av året har detta till vissa delar börjat ifrågasättas. Kommer de satsningar som har annonserats med gigantiska datacenters faktiskt kunna vara praktiskt genomförbara? Varifrån kommer den energi som krävs komma ifrån och är det möjligt att bygga i den takt och i den skala som krävs? Detta är några av de frågor som marknadsaktörer börjar ställa och som kommer behöva få svar.

Räntebotten nådd och återhämtning står för dörren

Den svenska ekonomin har under året utvecklats svagt med låg tillväxt och en hög arbetslöshet. Riksbanken har fortsatt att sänka räntan successivt till 1,75 procent från 2,50 procent vid årets start. Detta trots att inflationen under större delen av året har legat kring tre snarare än målet på två procent.

Mot slutet av året börjar det dock finnas tecken på att ekonomin nu till slut återhämtar sig och för 2026 gör de flesta bedömare prognosen att tillväxten i Sverige under 2026 kommer närma sig tre procent. Konsumentförtroendet har stigit och konsumtionen under fjärde kvartalet ser ut att ha varit relativt stark.

Riksbanken signalerar nu att oförändrad ränta framåt är det mest troliga scenariot. Marknadsaktörer börjar prisa viss sannolikhet för en räntehöjning mot slutet av 2026.

Expansiv höstbudget

Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en budget med inte bara stora satsningar på försvar men även ekonomiska lättnader för den vanliga svenska familjen. En tillfälligt sänkt matmoms och lägre skatt kommer förbättra mångas tillvaro när vi går in i valåret 2026. Hushåll som sedan pandemin har haft en stram hållning förväntas börja lätta på plånboken och på det viset hjälpa till att lyfta ekonomin nästa år. Vissa tecken finns att det, tillsammans med en expansiv penningpolitik, nu börjar få fäste.

Sverige som har en låg statsskuld i förhållande till BNP har goda möjligheter att kunna bedriva en expansiv finanspolitik. Men trots Sveriges relativt sett goda förutsättningar fick vi under tidig höst se Sveriges statsobligationer handla svagt när räntan steg med upp emot 30 baspunkter jämfört med swapräntan på en 10-årig statsobligation och ännu mer om man jämför med andra obligationer som bostadsobligationer. Den typen av om-prissättningar på marknaden lär bli allt vanligare med tanke på de stora lånefinansierade satsningar som nu görs i stora delar av världen. Sveriges utgångsläge är mycket starkt men i flera stora länder är skuldsättningen mycket högre och känsligheten för stigande räntor följaktligen också mycket större.

Börser upp och kreditspreadar ihop

Stockholmsbörsen har under året stigit med runt 12 procent och kreditspreadar har sjunkit. Räntekurvan har brantat med lägre korta räntor samtidigt som längre räntor under året har stigit något. Kronans förstärkning har slagit hårt på placeringar i utländsk valuta när avkastningen räknas i svenska kronor.

Kammarkollegiets konsortier har utvecklats väl under året med positiva avkastningar såväl i absoluta som relativa termer. Det som inte har hängt med uppåt i samma utsträckning är Fastighetskonsortiet Slottet och Aktieindexkonsortiet Utland. Fastighetsbolagen har fortsatt motvind på börsen där starkare balansräkningar och lägre räntor inte har fått genomslag i värderingen på börsen. Tillgångar i utländsk valuta tappar i värde när den svenska kronan stärks.

Outlook 2026

Tillväxten förväntas ta fart under 2026 samtidigt som såväl penning- som finanspolitik är expansiv. Det bör allt annat lika skapa goda förutsättningar för att 2026 blir ännu ett gott år för investerare men som alltid finns det gott om saker som kan påverka och som inte idag finns med fullt ut i marknadens prissättning. Vad det blir vet vi inte förrän i efterhand men vi kan lista några saker som vi håller ett extra öga på inför nästa år.

• Ukraina. Fredssamtalen pågår alltjämt och även om ingenting är klart så bör det faktum att det pågår intensiva förhandlingar och då inte minst vad gäller de säkerhetsgarantier som sannolikt krävs ändå ses som ett hoppfullt tecken. Skulle någon typ av fredsuppgörelse nås skulle det ta bort ett stort orosmoment och blickarna skulle vändas mot den återuppbyggnad av Ukraina som kommer att krävas. Det skulle innebära stora projekt och kräva betydande investeringar.
• Statsobligationskris. Även om Sveriges situation är komfortabel så ser det helt annorlunda ut i en mängd länder. USA, Japan, Italien, och Storbritannien har alla en statskuld motsvarande över 100% av BNP och Frankrike är inte långt efter med en skuld motsvarande 94% av BNP. Samtidigt finns det stora investeringsbehov. En obligationskris i något av dessa länder med stigande räntor skulle snabbt kunna få spridningseffekter.
• Optimismen kring AI försvinner. Mycket har skrivits om detta redan men än så länge har investerares optimism kring teknikutvecklingen inte mattats av. Tecken på att den explosiva tillväxt som förväntas inte blir av eller på något sätt mattas kan få stora konsekvenser för värderingar och börskurser. Givet den koncentration som finns vad gäller marknadsvärde i sektorn skulle en sådan utveckling kunna få stora konsekvenser världen över.
• Europas tillväxt kommer av sig. De flesta prognoser pekar på en konsumtions- och investeringsledd återhämtning i Europa precis som man gör i Sverige. Stora infrastrukturs- och försvarssatsningar ska ge skjuts åt ekonomin samtidigt som konsumenter återigen börjar konsumera. Ett möjligt scenario är att Europa fortsätter att underprestera och att ekonomins bristande dynamik återigen sätter prognoserna på skam.

Vill ni höra mer om våra tankar kring detta och utsikterna för året som kommer är ni varmt välkomna till vår Outlook 2026 som vi håller här hos oss på Slottsbacken den 5 februari.