God avkastning under ett lugnt år
Utvecklingen på den svenska obligationsmarknaden har under 2025 varit lugn. Riksbanken har sänkt räntan vilket har fått räntekurvan att branta med lägre korta räntor. Längre räntor har stigit marginellt under året. Ett ökat utbud av statsobligationer har fått statsobligationsräntor att stiga samtidigt som kreditspreadar har fortsatt att krympa successivt under året. Den turbulens som uppstod i april i samband med Trumps tullutspel blev relativt kortvarig. Särskilt stark har utvecklingen varit för fastighetsbolag med lite lägre kreditrating vars obligationer har kunnat emitteras till tydligt lägre räntor än tidigare.
En brantare räntekurva
Riksbanken har under året sänkt räntan i tre steg till 1,75 procent. Mycket talar nu för att räntebotten är nådd och att en successivt bättre konjunktur kommer betyda att nästa steg kommer att vara att höja räntan. Frågan är bara när detta kommer. Marknadens prissättning indikerar idag en första höjning i slutet av 2026.
Sänkningarna av styrräntan har fått räntekurvan att branta trots en relativt oförändrad utveckling för längre räntor.
Expansiv budget får statsobligationer att handla svagt
Även om utvecklingen för längre räntor under året har varit lugn med bara marginellt högre räntor så gäller det inte statsobligationsräntor som under tidig höst steg med uppemot 50 baspunkter jämfört med swapräntan. Den relativt svaga utvecklingen förklaras av den stora omsvängning i utbud och efterfrågan som svensk stasobligationsmarknad har gått igenom. Riksbanken som tidigare var en mycket stor köpare av svenska stats- och andra obligationer har gradvis svängt om och är nu en successiv säljare av sin stora portfölj. Samtidigt har den svenska finanspolitiken riktats om mot ett balansmål från att tidigare ha ett överskottsmål och den senaste budgeten är tydligt expansiv med stora ofinansierade skattesänkningar och inte minst stora annonserade ofinansierade investeringar inom försvarssektorn. Ofinansierade investeringar och skattesänkningar betyder att statens budget går med underskott vilket betyder att utbudet av statsobligationer kommer att öka .
Kreditmarknaden fortsatt stark
Utvecklingen på kreditmarknaden har under 2025 varit stabil med en god efterfrågan i de flesta emissioner. Utvecklingen under 2025 varit stark med krympande spreadar även om de totala emitterade volymerna inte riktigt har nått upp till de volymer som uppmättes under förra året.
Vi kan också konstatera att utländska investerares aptit för svenska fastighetsbolag nu verkar ha återvänt. Flera av de bolag som under 2021 emitterade betydande volymer i euromarknaden har under året nu återvänt med flera starka emissioner. Som exempel kan nämnas Balder som under året har emitterat över en miljard euro till successivt lägre kreditspreadar. Den senaste 500 miljoner euro i en 7,5-årig obligation som emitterades med en spread över swap på 160 baspunkter. Även Heimstaden Bostad har emitterat stora volymer till successivt lägre kreditspreadar med den senaste emissionen i september och även där 500 miljoner euro i en 5,5-årig obligation med en spread på 160 baspunkter över swapräntan. De värsta sviterna av den kraftiga inflations- och ränteuppgången verkar nu kreditmarknaden ha tagit sig igenom även om aktiemarknaden är fortsatt skeptisk till fastighetssektorn.
Kammarkollegiets räntekonsortier
Med en stark marknad i ryggen har Kammarkollegiets obligationskonsortier haft en god utveckling under året. Räntekonsortiet som investerar främst i bostads- och statsobligationer har utvecklats väl till låg risk. Statsobligationers svaga utveckling undveks till stor del då konsortiet fram till fjärde kvartalet hade en tydlig undervikt i dessa. De bägge kreditkonsortierna har haft en likartad utveckling med en något bättre utveckling för Företagsobligationskonsortiet som investerar i obligationer med fast ränta. Samtliga konsortier har överträffat sina jämförelseindex även under 2025.
Utsikter för 2026
2025 slutar året med ur ett historiskt perspektiv låga kreditspreadar och med en centralbank som förmodas ha sänkt klart. Det gör att potentialen för lägre korträntor och tightare spreadar får betecknas som relativt begränsad. Samtidigt ser konjunkturutsikterna ut som de gjorde för ett år sedan - förhållandevis ljusa och med det följer att bolagens betalningsförmåga bör fortsätta i samma spår som under 2025. Givet detta torde totalavkastningen för 2026 rymmas i intervallet 3-4,5% för både Företagsobligationskonsortiet och Företagsobligationskonsortiet FRN. På marginalen ser potentialen något bättre ut för Företagsobligationskonsortiet. För Räntekonsortiet är förväntad totalavkastning ca 0,5% lägre jämfört med företagsobligationskonsortierna.
Läs fler av våra kommentarer om marknadsläget för oktober-december 2025
Kontaktperson
Johan Eliæson
Kund och strategi
Telefon: 08-700 06 61
