Strandskyddet vid små
sjöar och smala vattendrag, dnr KN2024/02252

Remissvar gällande Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag, dnr KN2024/02252

Kammarkollegiet får med anledning av den remitterade promemorian anföra
följande. Kammarkollegiet avstyrker förslagen i promemorian.

Allmänt

Av promemorian framgår inte varför det skulle vara i linje med strandskyddets
syften att generellt undanta små sjöar och smala vattendrag från strandskydd.
Storleken på sjöar och vattendrag är inte av avgörande betydelse för värdet för växt och djurliv eller friluftsliv.

Strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i
vatten är i hög grad relevant även för små sjöar och smala vattendrag. Av
promemorian framgår inte vilka de ekologiska/biologiska skälen är för att generellt
ta bort strandskyddet vid sjöar som är en hektar eller mindre respektive vattendrag
som är två meter eller smalare. I promemorian finns inget underlag som visar att
livsvillkoren för växt- och djurlivet i angivna områden inte skulle äventyras med ett
generellt undantag från strandskyddet.

Det är inte heller utrett om strandskyddets andra syfte, att trygga förutsättningarna
för allemansrättslig tillgång till strandområden, äventyras av föreslagna generella
undantag för små sjöar och smala vattendrag. Frågan om allemansrättslig
tillgänglighet är särskilt relevant i de fall det handlar om små sjöar och smala
vattendrag i större städers närområden. Som Kammarkollegiet uppfattar förslagen i
promemorian kommer det generella undantaget att innebära att det blir lättare att
bygga i strandnära lägen även nära större städer, varför tillgängligheten till vatten
kommer att minska ytterligare i dessa områden.

Miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag”

Angående riksdagens miljökvalitetsmål ”Levande sjöar och vattendrag” finns således i promemorian inget underlag som visar att livsvillkoren för växt- och djurlivet vid små sjöar och smala vattendrag inte skulle äventyras om strandskyddet tas bort i sådana områden. I nämnda miljökvalitetsmål uttalas bland annat att sjöars,
stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv ska värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt och att fiskar och andra arter som lever i, eller är direkt beroende av, sjöar och vattendrag ska kunna leva i livskraftiga bestånd. Vidare anges bland annat att gynnsam bevarandestatus ska upprätthållas för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden samt att hotade arter ska ha möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Därutöver anges att biologisk mångfald ska bevaras och återskapas i sjöar och vattendrag.

Det är svårt att se att förslagen i promemorian är förenliga med nämnda
miljökvalitetsmål. Att ett område idag bedöms inte hysa hotade/skyddsvärda arter
kan förändras inom loppet av några år. Likaså kan bedömningen att ett område idag
inte är av betydelse för den allemansrättsliga tillgängligheten förändras inom några
år. Dagens kunskaper och bedömningar kan bli helt överspelade inom en snar
framtid särskilt med hänsyn till exploatering av strandnära områden samt till
klimatförändringar och artutrotning.

Miljökvalitetsnormer

Promemorian innehåller inga uppgifter om vilka konsekvenser förslagen skulle leda
till när det gäller uppfyllandet av kraven i ramdirektivet för vatten och gällande
miljökvalitetsnormer. Bebyggelse eller annan åtgärd får inte försämra eller äventyra
möjligheten att nå den status vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.

”Ökad acceptans”

Främst anges strävan efter ökad acceptans för strandskyddet som skäl för att minska
strandskyddets omfattning. I promemorian finns dock inget underlag till stöd för att
långt gående lättnader i strandskyddet skulle öka acceptansen. Däremot anges i
promemorian att ”De betydande skillnader som finns mellan länen vad gäller
strandskyddets omfattning vid små sjöar och smala vattendrag kan svårligen
motiveras med utgångspunkt i de olika länens betydelse för strandskyddets syften”
Någon statistik eller annat underlag som visar vilka skillnader som avses finns inte i
promemorian. Såväl synen på exploateringsintresse som skyddsbehov skulle behöva undersökas för att bedöma strandskyddets legitimitet. Något sådant underlag finns inte i promemorian. Inte heller finns något annat underlag som kan ligga till grund för slutsatserna i promemorian.

Kammarkollegiet vidhåller således vad som tidigare anförts i remissyttrande
avseende betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd
(SOU 2020:78), dnr M2020/02032, med de kompletteringar som anges ovan.

Beslut om detta yttrande har fattats av enhetschefen Peter von Wowern.
Föredragande har varit advokatfiskalen Eva Åkerlund. Remissvaret skickades till Klimat- och näringslivsdepartementet den 10 december 2024.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-13610-24

Departementets diarienummer: KN2024/02252