Låsklasser
Beroende på vilken verksamhet som bedrivs i lokalen kan behovet av säkerhet skilja sig. Precis som det finns olika klassningar på dörrar finns det även olika klassning på lås.
Dörrlås delas in i fem klasser vilka definieras i den svenska standarden SSF 3522. De lägsta låsklasserna är 1 och 2, vilka används när det inte finns några formella krav på inbrottsskydd eller om det är viktigare med en snabb utrymning snarare än ett högt inbrottsskydd. Den högsta låsklassen 5 används när kraven på inbrottsskydd är extra höga.
Stöldskyddsföreningen (SSF) har en samordnande funktion när det gäller normer och när det gäller lås så har de tagit fram normen SSF 3522 (Inbrottsskyddande låsenheter för fast montering- klassning, krav och provning). Om en produkt uppfyller SSF 3522 innebär det att produkten har testats utifrån normerna. Själva testerna utförs av flera testinstitut och i testerna prövas till exempel låsets förmåga avseende våldsam åverkan och andra former av manipulationsförsök.
Godkänd låsenhet
För att låsenheten ska vara godkänd måste samtliga delar i låsenheten vara godkända. De delar som en låsenhet består av är låshus, låscylinder, säkerhetsslutbleck och förstärkningsbehör.
Låshus
Låshus kan även kallas för låskista och är den centrala delen i en låsenhet. Det är låshuset som monteras i det urfrästa uttaget i en dörr.
.jpg)
Exempel på ett låshus
I låshuset finns låsregeln. Det är låsregeln som faller in i slutblecket och som gör att dörren inte går att öppna när den låses. Det finns olika typer av låsreglar, de vanligaste är fallregel, rakregel och hakregel. Låshus som är försedda med fallregel är betydligt lättare att manipulera varför dessa inte uppnår den klass som Kammarkollegiet ställer i försäkringsvillkoren för verksamhetsförsäkringen. Mer om Kammarkollegiets villkor finner du i slutet av artikeln.
.jpg)
Exempel på fallregel
.jpg)
Exempel på rakregel
.jpg)
Exempel på hakregel
Låscylinder
Låscylindern är den del av låset som du sätter nyckeln i. Låscylindern ska i sin tur monteras i låshuset.
.jpg)
Exempel på låscylinder
Slutbleck
Slutblecket är den del som monteras i dörrkarmen och som låsregeln faller in i.
.jpg)
Exempel på säkerhetsslutbleck
Förstärkningsbehör
Förstärkningsbehöret är den dubbelsidiga plåten av stål som förstärker dörrens konstruktion kring låset.
.jpg)
Exempel på förstärkningsbehör, markerat med vitt
Kammarkollegiets krav i villkoren för verksamhetsförsäkringen
Låsenheter i skalskyddet ska uppfylla lägst klass 2B enligt SSF 3522. Det innebär att låset på dörrens utsida (angreppssidan) motsvarar låsklass 3 men att det på insidan sitter ett utrymningsbehör (som är överordnat låsning). Kammarkollegiet har godkänt det avsteget från låsklass 3 eftersom det finns krav från andra myndigheter att säker utrymning ska kunna ske innan kritiska förhållanden uppstår. Kravet på utrymning omöjliggör att låset på insidan kan uppfylla låsklass 3. Det går dock att förstärka en dörr som är avsedd för utrymning under till exempel nattetid då inga befinner sig i lokalerna (så kallat nattlås). Med hjälp av elektrisk kontroll samordnad med en väsentlig funktion (till exempel huvudbelysningen, det vill säga det går inte att tända innan låset i utrymningsdörren är upplåst) kan skyddet på natten vara högre än på dagtid då personal befinner sig i lokalerna.
Om en skada har uppkommit eller förvärrats till följd av att säkerhetsföreskriften inte har följts kan ersättningen reduceras eller utebli helt.
Om myndigheten har rum, som är belägna innanför skalskyddet, och det förvaras stöldbegärlig egendom/egendom med högt värde i rummet så bör även dessa förses med låsenhet i lägst klass 2B.
Mer information
På Stöldskyddsföreningens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan ni läsa mer om normerna för, inte bara lås, utan även säkerhetsdörrar, säkerhetsglas och inbrottslarm.
Villkoren för verksamhetsförsäkringen med samtliga säkerhetsföreskrifter
Kontakta oss riskmanagers
Behöver du mer hjälp finns vi riskmanagers här för dig.
Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev?
Jobbar du med försäkringsfrågor eller med riskhantering? Vårt nyhetsbrev bjuder på tips, råd och stöd.