Frågor och svar om registret över idéburna organisationer

Här hittar du svar på vanliga frågor om registret över idéburna organisationer. Du kan bland annat läsa om syftet med registret, vilka som kan bli registrerade och vad som krävs för att kunna bli registrerad.

Frågor och svar

Vad är syftet med registret?

Syftet med registret är att:

  • synliggöra idéburna organisationer och särskilja dem från offentliga myndigheter och privata aktörer
  • visa att organisationerna är idéburna och uppfyller ställda kriterier
  • kunna identifiera organisationerna med namn, organisationsnummer och kontaktuppgifter.

Det är frivilligt för idéburna organisationer att ingå i registret.

Vilka organisationer kan bli registrerade?

För att uppfylla kraven för registrering behöver organisationen:

  • vara en juridisk person
  • ha ett allmännyttigt syfte som är angivet i stadgar, bolagsordning, urkund eller motsvarande handling.
  • bedriva, eller ha för avsikt att bedriva, en offentligt finansierad välfärdsverksamhet.
  • ha en bestämmelse i stadgar, bolagsordning eller motsvarande om att kvarvarande tillgångar vid organisationens upplösning ska hanteras på ett sätt som inte bryter mot lagens begränsning om värdeöverföringar. Det innebär att vid konkurs eller likvidation får organisationens återstående tillgångar, när alla skulder blivit betalda, endast överföras till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning. Detta gäller inte svenska stiftelser.
  • vara fri från rättsligt bestämmande inflytande från stat, region eller kommun.

Många organisationer är uppbyggda av olika lokalföreningar - var och en av dessa som vill ingå i registret måste skicka in sin egen ansökan.

Vad menas med ett allmännyttigt syfte?

Ett allmännyttigt syfte kan till exempel vara att bidra till samhällets utveckling eller till lösningar av ett samhällsproblem. Verksamheten ska som helhet omfattas av ett allmännyttigt syfte men behöver dock inte vara riktad till hela allmänheten.

Exempel på allmännyttigt syfte kan vara att hjälpa våldsutsatta kvinnor eller ungdomar med särskilda behov eller bedriva äldrevård.

Vad innebär det att bedriva en offentligt finansierad välfärdsverksamhet?

En offentligt finansierad välfärdsverksamhet innefattar verksamhet som finansieras inom ramen för exempelvis:

  • en offentlig upphandling
  • ett valfrihetssystem
  • bidrag från det offentliga.

Exempel på välfärdsverksamhet i detta sammanhang:

  • hälso-och sjukvård
  • sociala omsorgstjänster
  • aktiviteter inom arbetsmarknadsområdet

Vad innebär det att ha för avsikt att bedriva en offentligt finansierad välfärdsverksamhet?

Om en organisation ännu inte bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet men har som avsikt, bör det finnas någon form av konkretiserad indikation på att verksamheten ska påbörjas inom överskådlig tid. Det kan exempelvis vara att organisationen har:

  • sökt ett visst angivet bidrag från en myndighet
  • ansökt om att få delta i ett valfrihetssystem
  • lämnat ett anbud i en upphandling
  • påbörjat ett ansökningsförfarande för att starta en tillståndspliktig verksamhet.

Vad innebär kravet på en särskild bestämmelse i stadgar, bolagsordning eller motsvarande?

För att ingå i registret måste det finnas en bestämmelse om att kvarvarande tillgångar vid organisationens upplösning enbart får skiftas till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning.

Bestämmelsen ska finnas i stadgar, bolagsordning eller motsvarande och kan formuleras enligt följande:

Vid föreningens upplösning ska kvarvarande tillgångar skiftas till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning i enlighet med lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer.

Detta krav gäller inte svenska stiftelser.

Vad menas med att organisationen inte får vara under rättsligt bestämmande inflytande?

Med rättsligt bestämmande inflytande menas att din organisation ägs eller styrs av det offentliga (stat, region eller kommun) exempelvis genom:

  • innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i organisationen eller
  • att ha rätt att utse eller avsätta mer än 50 procent av ledamöterna i styrelsen för en organisation eller
  • utgöra samtliga obegränsade ansvariga bolagsmän

Vilka avgifter behöver organisationen betala?

Registret bekostas av de som omfattas av registret. Kammarkollegiet har beslutat om en ansökningsavgift om
12 000 kronor samt en årlig tillsynsavgift om 1 600 kronor.

Ansökningsavgift

Ansökningsavgiften betalas till Kammarkollegiets bankgiro.

Tillsynsavgift

När en idéburen organisation har blivit registrerad skickar Kammarkollegiet en faktura till organisationen för den årliga tillsynsavgiften.

Den första fakturan kommer året efter att organisationen har registrerats. Även den organisation som tidigare var registrerad behöver betala den årliga avgiften fem år efter att de har avregistrerats.

Vad innebär värdeöverföring?

En värdeöverföring är en affärshändelse som medför att förmögenheten hos en idéburen organisation minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för organisationen.

Exempel på värdeöverföring är:

  • vinstutdelning,
  • förvärv av egendom till överpris,
  • lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller enbart delvis motsvarar utbetalningen.

Som huvudregel ska medel som genereras i en idéburen organisation användas för organisationens allmännyttiga syfte och inte lämna den idéburna sektorn. Det är inte tillåtet att överföra medel från organisationen om inte utgående betalningar följs av en motsvarande prestation.

Värdeöverföring är tillåtet om medel förs över från en idéburen organisation till:

  • en annan registrerad idéburen organisation.
  • forskning.

Vilka krav följer efter registreringen?

Registrerade organisationer måste:

  • Varje år skicka in en årlig rapportering om värdeöverföringar till Kammarkollegiet. En registrerad idéburen organisation får endast göra värdeöverföringar till andra registrerade idéburna organisationer eller till forskning. Även de som avregistrerats som idéburen organisation omfattas av dessa krav.
  • betala en tillsynsavgift varje år. Detta gäller även för avregistrerade organisationer i fem år efter avregistrering.
  • genast anmäla ändringar till Kammarkollegiet, exempelvis ändringar i stadgarna, kontaktperson eller kontaktuppgifter.

Vad händer om en registrerad idéburen organisation inte uppfyller kraven?

En organisation som inte följer lagens begränsningar om värdeöverföringar eller som inte meddelat Kammarkollegiet om ändringar kan tvingas betala vite eller böter. Om Kammarkollegiet misstänker att ett brott har begåtts kommer en polisanmälan att göras.

Sidan senast uppdaterad: 2025-03-12