Entreprenad

När en myndighet beställer en entreprenad förändras riskbilden omedelbart. Under den tid entreprenaden pågår är sannolikheten för att skador inträffar betydligt högre än under normalt drift, detta ser vi på Kammarkollegiet åtskilliga exempel på och det är även en bekräftad sanning på den privata försäkringsmarknaden. Trots detta missas försäkringsfrågan ofta vid upphandlingar och uppmärksammas först när en skada redan har inträffat.

Alla myndigheter beställer någon gång en entreprenad. Det kan röra sig om allt från små arbeten såsom byte av diskmaskin eller kaffeautomat till större ombyggnationer av kontor eller till och med nyproduktioner. Samtliga entreprenader innebär en förhöjd skaderisk och behöver beaktas ur ett riskperspektiv. Det paradoxala är att stora nyproduktioner ofta innebär en lägre risk för myndigheten än arbeten i befintliga lokaler, detta utifrån att skaderiskerna oftast stannar hos entreprenören innan nyproduktionen avlämnas till beställaren. Vid arbeten i befintliga lokaler bär beställaren en betydligt större risk, särskilt om korrekt försäkringsskydd inte har säkerställts hos entreprenören.

Eftersom skaderiskerna är förhöjda även vid små entreprenader är det viktigt att försäkringsfrågan alltid beaktas om upphandlade entreprenadarbeten ska utföras inom myndighetens lokaler. Ofta är det små relativt vardagliga arbeten som riskerar att orsaka stora oförutsedda skador som riskerar att vålla beställaren stora ekonomiska och praktiska utmaningar.

Skadeexempel från verkligheten:

1. I samband med att ventilationen i en byggnad skulle bytas ut, orsakades ett vattenläckage genom att en befintlig vattenledning skadades. Varmvatten forsade ut och rann ned genom samtliga våningsplan. Det resulterade i omfattande skador på arbetsplatser, teknik, egendom i förråd och konstföremål. Skadan gjorde att lokalerna behövde omfattande renoveringar och under tiden kunde ingen verksamhet bedrivas där.

2. Ett elföretag skulle genomföra en enkel håltagning i en massiv vägg för att dra ny el och nätverkskabel i en äldre byggnad. Den massiva väggen gjorde att borren blev het. Väggen visade sig dock inte vara massiv utan var utifrån äldre standard isolerad med halm och spån. Isoleringen antändes och spred sig genom skorstenseffekt inuti väggen och antände taket på byggnaden. Taket rasade in och orsakade stora skador på flera våningsplan. Branden spred sig till flera delar av byggnaden. Brand- och släckvattenskador gjorde att hela byggnaden måste rivas på grund av den ”enkla” håltagningen i väggen.

3. Ett äldre trägolv slipades och renoverades varefter det oljas in med linolja, en mycket vanlig metod inom både offentliga och privata byggnader. Det som är mindre känt är att trasor indränkta i linolja är en betydande brandrisk då linoljedränkta trasor kan självantända. Detta inträffade i en stor äldre byggnad på grund av att trasor från inoljningen av golvet lämnades kvar på platsen. Byggnaden totalförstördes av branden.

Ovanstående skadeexempel började som vanliga vardagliga arbetsmoment, men där konsekvenserna blev förödande både för beställare och entreprenörer. De är typexempel på varför det är viktigt för myndigheter att innan entreprenadarbeten påbörjas, alltid säkerställa att anlitade entreprenörer har ett relevant försäkringsskydd.

Vid upphandlingar av entreprenadarbeten är det vanligt att det kravställs att entreprenören ska ha en gällande försäkring. Ofta omnämns ansvarsförsäkring specifikt i upphandlingar. Vid entreprenadarbeten är det dock viktigt att förstå att ansvarsförsäkringen oftast inte kan ersätta de skador som uppstår på själva entreprenaden. Ansvarsförsäkringen ersätter normalt skador som drabbar tredjeman och kräver även att entreprenören har agerat vårdslöst eller oaktsamt, vilket inte alltid kan styrkas när förutsättningarna som råder på platsen kan vara okända både för entreprenör och beställare.
Ett vanligt exempel är att ändringar inom byggnaden har gjorts sedan byggnadsritningar togs fram. Exempelvis kan nya vattenledningar, el- eller nätverkskablar tillkommit som inte alltid finns med på de ritningar som beställaren tillhandahåller till entreprenören. I sådana situationer kan det vara svårt att hävda att entreprenören agerat vårdslöst eller oaktsamt när denne utfört arbetet på den plats som beställaren har anvisat och även tillhandahållit ritningar för. I dessa fall övergår skaderisken normalt på beställaren utifrån regleringen i AB 04 och ABT 06.

I stället för att enbart kräva ansvarsförsäkring eller odefinierat försäkringsskydd vid upphandling av entreprenader, så måste myndigheten redan i upphandlingsfasen säkerställa att entreprenören har rätt försäkringsskydd. Det innebär att entreprenören ska ha en så kallad entreprenadförsäkring. Detta är en paketförsäkring som innehåller flera delar för att skydda såväl entreprenaden, beställaren och tredjeman. De allra flesta seriösa entreprenadföretag har en sådan tecknad, men omfattningen av entreprenörens försäkringsskydd behöver ändå säkerställas av beställaren eftersom försäkringsbelopp och tilläggsförsäkringar varierar mellan olika företag.

Grunden är att entreprenadföretag ska ha en så kallad entreprenadförsäkring tecknad. Om detta uppfylls är en stor del av försäkringsfrågan säkerställd. Beställaren behöver dock säkerställa att entreprenörens försäkring också innehåller relevant skydd utifrån det specifika projekt som ska genomföras. Här är det extra viktigt att kravställa att försäkringsbeloppen är tillräckligt höga för de arbeten som ska utföras.

AB 04 och ABT 06 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. fastställer att entreprenören ska ha vissa typer av försäkringar. Det som är viktigt att känna till är att dessa allmänna bestämmelser inte reglerar vilka försäkringsbelopp eller särskilda tillägg som entreprenören måste ha. Försäkringskraven, som bland annat regleras i AMA AF 12, utgör endast ett minimikrav och tar inte hänsyn till förutsättningarna som råder i det specifika projektet som upphandlas. Här behöver beställaren tydligt kräva vilka försäkringar som entreprenören ska ha utifrån den specifika entreprenaden, särskilt kopplat till lägsta försäkringsbelopp.

Specifika försäkringskrav i upphandlingar blir särskilt viktigt utifrån att många myndigheter bedriver verksamheter som ur ett försäkringsperspektiv på privata marknaden kan anses utgöra särskilda risker, vilket ofta behöver kommuniceras mellan entreprenören och dennes försäkringsbolag. Några exempel är kulturbyggnader, forskningsanläggningar, laboratorier och serverhallar.
Ur myndighetens perspektiv blir det vid arbeten inom sådana lokaler särskilt viktigt att säkerställa att entreprenören är rätt försäkrad och att försäkringsbeloppen är relevanta utifrån förhållandena som råder på platsen.

Entreprenadförsäkringar är som tidigare nämnts en paketförsäkring som innehåller ett gott skydd för normal entreprenadverksamhet. I Sverige är entreprenadförsäkringar närmast standardiserade och skillnaderna är små mellan försäkringsbolagens villkor. Detta grundar sig i att försäkringsfrågan inte ska vara en konkurrensfaktor vid upphandlingar av entreprenadjobb. Det är entreprenaden som ska skyddas och försäkringslösningar för entreprenader är särskilt framtagna utifrån de regler som AB 04 och ABT 06 föreskriver. Entreprenadförsäkringar är ett av få områden där bolag på privata marknaden får samverka med varandra för att skapa ett enhetligt skydd för entreprenörer, beställare och tredjeman.

Entreprenadförsäkringar innehåller i grunden tre delar:

1. Arbeten allrisk
   Detta är den försäkringsdel som skyddar själva entreprenaden, det vill säga de upphandlade och avtalade arbetena och tillhörande material. Här ingår normalt även arbetsprestationer och egendom som beställaren tillhandhåller till entreprenaden. Beställaren är normalt alltid medförsäkrad i denna del och kan således självständigt anmäla skador på entreprenaden om entreprenören själv inte tar ansvar och gör det. Inom denna del bör försäkringsbeloppet motsvara den (av entreprenören) upphandlade entreprenaden. Denna försäkringsdel är särskilt viktig att kontrollera då försäkringsbeloppen i entreprenörens försäkring oftast motsvarar företagets normala storlek på entreprenader på årsbasis. Det är inte ovanligt att dessa belopp är för låga om ett entreprenadföretag åtar sig ett arbete som är större än de arbeten som normalt utförs inom företaget.
   
   
2. Befintlig egendom (ROT-försäkring)
   Detta är ett försäkringsskydd som ersätter följdskador som drabbar beställarens befintliga egendom som inte ingår i den avtalade entreprenaden. Ett tydligt exempel är om en vattenskada sprider sig till andra delar av lokalen som inte omfattas av den avtalade entreprenaden och skadar beställarens eller beställarens eventuella hyresgästers egendom eller inventarier. Standardbeloppet för denna försäkringsdel är normalt 2-5 miljoner kronor beroende på försäkringsbolag, men det är vanligt att större entreprenadföretag har valt betydligt högre försäkringsbelopp. Här bör en bedömning göras utifrån förutsättningarna på platsen där aktuella arbeten ska utföras. Vilken typ av befintlig egendom riskerar att skadas som en följd av exempelvis en brand- eller vattenskada och vilka värden som finns där. Här behöver eventuella brandceller och vattens möjlighet att sprida sig beaktas. För dessa typer av skador kan även myndighetens egen försäkring normalt träda in om entreprenörens försäkringsbelopp är för låga. Det är dock viktigt för myndigheten att säkerställa så att entreprenören har detta skydd och att valt försäkringsbelopp är relevant. Det är möjligt för entreprenören att välja ett högre försäkringsbelopp än de standardbelopp som nämns.
   
   
3. Ansvarsförsäkring
   Denna försäkring täcker skador som till följd av entreprenaden drabbar tredjeman. Exempelvis kan en vattenskada uppstå som sprider sig till andra våningsplan och skadar andra företags eller privatpersoners egendom. Ansvarsförsäkringen ersätter alltså andras än beställarens eller entreprenörens egendom. Standardbeloppet för ansvarsförsäkringen är 10 miljoner kronor, men även här finns möjlighet för entreprenören att välja ett högre försäkringsbelopp. Observera att skydd för olika typer av miljöskador (byggherreansvar) normalt är ett tillägg som ofta behöver tecknas separat. Om risker för miljöskador finns inom entreprenaden bör krav om gällande miljöansvarsförsäkring (byggherreförsäkring) krävas i upphandlingen.

Vanliga tillägg
Om entreprenaden innehåller moment där olika typer av lyft med kran eller truck alternativt transporter ingår, så krävs normalt tilläggsförsäkringar till entreprenadförsäkringen för att täcka dessa risker. Om ni känner till att sådana moment kommer bli aktuella inom ramen för aktuell entreprenad så bör krav på lyftansvarsförsäkring samt transportförsäkring ställas redan i upphandlingen.

En vanlig missuppfattning är att en skada kan ersättas bara det finns en gällande försäkring, men i praktiken gäller de olika försäkringsdelarna för helt olika situationer och för olika skadedrabbade parter inom en och samma skadehändelse.

1. Arbeten allrisk
   Skyddar i första hand entreprenören själv och dennes arbeten och materiel. Denna del kan inte ersätta skador på beställarens befintliga egendom eller om skadan drabbar tredjeman. Arbeten allrisk gäller enbart för den upphandlade entreprenaden och avgränsas av arbetsområdet som är avtalat.
   
   
2. Befintlig egendom
   Gäller enbart för beställarens egendom som finns inom området som berörs av entreprenaden, ofta begränsat till aktuell byggnad vari entreprenaden utförs. Befintlig egendom ersätter dock normalt enbart sådant som inte ingår i den avtalade och avgränsade entreprenaden. Denna del kan normalt också ersätta anställdas och beställarens eventuella hyresgästers egendom som skadas till följd av entreprenadskadan.
   
   
3. Ansvarsförsäkringen
   Gäller för skador som drabbar tredjeman, det vill säga parter som inte har någonting med entreprenaden att göra. Exempelvis om vatten sprider sig till våningen under och lokal som hyrs av annan part drabbas, eller om en stor vattenskada uppstår som gör att det blir översvämning i ett parkeringsgarage. I en sådan situation kan skadorna på parkerade bilarna inte ersättas genom Arbeten allrisk eller Befintlig egendom utan blir då skador som hanteras genom ansvarsförsäkringen.

Det är viktigt att förstå att en enda skadehändelse kan innebära att samtliga försäkringsmoment inom en entreprenadförsäkring blir aktuella i skaderegleringen. Eftersom samtliga försäkringsdelar inom entreprenadförsärkringar kan bli aktualiserade vid en och samma skadehändelse är det särskilt viktigt att säkerställa så att upphandlade entreprenörer har ett relevant försäkringsskydd utifrån det arbete som ska utföras och förutsättningarna som råder på platsen.

Samtliga försäkringsgivare i Sverige ställer regelmässigt ut så kallade försäkringsbevis till entreprenadföretag vid förfrågan. Syftet med dessa försäkringsbevis är att entreprenören ska kunna styrka sitt försäkringsskydd till beställaren. Dessa försäkringsbevis innehåller uppgifter om vilka försäkringar som entreprenadföretaget har tecknat, vilka försäkringsbelopp och självrisker som gäller, samt om försäkringen är betald och för vilken period. Försäkringsbeviset innehåller även uppgifter om försäkringsnummer, vilken typ av verksamhet som är försäkrad, vilka villkor som gäller samt vilket datum som försäkringsbeviset är utställt.

Vi på Kammarkollegiet rekommenderar att myndigheter som upphandlar olika typer av entreprenadarbeten regelmässigt kräver in aktuella försäkringsbevis från berörda entreprenadföretag innan arbeten får påbörjas. Detta ger myndigheten en möjlighet att säkerställa att företaget har en gällande försäkring samt att försäkringen utifrån förutsättningarna inom den specifika entreprenaden också är relevanta. Inhämtande av försäkringsbevis från anlitade entreprenörer bör ses som en del i myndighetens systematiska skadeförebyggande arbete.

Särskilt viktigt att kontrollera
Det kan låta självklart att entreprenadföretag har rätt verksamhet försäkrad, men dessvärre förekommer det att entreprenadföretag åtar sig arbeten som avviker från den verksamhet som de har försäkrade. Detta kan få till följd att entreprenadförsäkringen inte gäller om en skada uppstår som inte inryms inom den verksamhet som företaget har försäkrad. Av denna anledning är det särskilt viktigt att myndigheten även kontrollerar så att den typ av arbeten som företaget ska utföra också inryms inom den verksamhet som entreprenadföretaget har försäkrad och som framgår av försäkringsbeviset.

Utifrån att försäkringsfrågan är en väldigt viktig del i myndigheternas riskhanteringsarbete så kan ovanstående information sammanfattas i en kort checklista.

• Relevant försäkringsskydd ska kravställas av entreprenörer redan i upphandlingen. Försäkringskraven ska anpassas utifrån den specifika entreprenad som upphandlingen avser.
• Entreprenören ska minst ha försäkring för Arbeten allrisk, Befintlig egendom samt Ansvarsförsäkring med relevanta försäkringsbelopp inom respektive del.
• Om entreprenaden innebär moment som riskerar att orsaka miljöskador för tredjeman så bör även tilläggsförsäkring för miljöskada (byggherreansvar) krävas redan i upphandlingen.
• Om entreprenaden innebär moment med lyft genom lyftkran eller truck bör även tilläggsförsäkring för lyftansvarsförsäkring (kranlyftförsäkring) krävas redan i upphandlingen.
• Inhämta försäkringsbevis och kontrollera detta innan entreprenaden får påbörjas. Säkerställ att försäkringstagaren är densamma som avtalsparten, att entreprenören har rätt verksamhet försäkrad utifrån upphandlad entreprenad, att relevant försäkringsskydd är tecknat, att försäkringen är gällande under entreprenadtiden samt att beloppen är skäliga utifrån aktuell entreprenad.
• Om entreprenadtiden sträcker sig över flera försäkringsår, bör ett nytt försäkringsbevis inhämtas när entreprenörens innevarande försäkringsperiod löpt ut.

• de största entreprenadskadorna oftast inte orsakas under de stora entreprenaderna,
  
• vattenskador är en av de vanligaste och mest kostsamma skadetyperna under entreprenader,
  
• ett enda felaktigt arbetsmoment under pågående entreprenad kan orsaka skador som vida överstiger hela entreprenadens kontraktssumma.