Remissvar över delbetänkandet En starkare fondmarknad (SOU 2025:60)

Kammarkollegiet tillstyrker utredningens förslag avseende införandet av en transparent fondstruktur för institutionella investerare, men vill framföra vissa synpunkter enligt nedan. Kammarkollegiet har inte några synpunkter på delbetänkandets övriga förslag.

Bland Kammarkollegiets uppdrag ingår att enligt särskilda förordnanden av regeringen förvalta vissa statliga fonder, såsom Allmänna arvsfonden och brottsofferfonden. Därtill kan myndigheten efter överenskommelse tillhandahålla kapitalförvaltningstjänster till andra myndigheter, stiftelser och fonder inom det statliga och kyrkliga området. Sådana uppdrag finns idag för till exempel Kärnavfallsfonden, Pensionsmyndigheten och Riksgälden. För närvarande förvaltar Kammarkollegiet ca 400 portföljer, motsvarande ca 250 miljarder kronor.

Flera av Kammarkollegiets kapitalförvaltningsuppdrag härrör från investerare som är undantagna från skattskyldighet, till exempel för att investeraren är staten eller en skattebefriad stiftelse. Det förekommer att investeringar sker genom utländska skattetransparenta fonder (irländska CCF:er). Vi välkomnar därför utredningens förslag att det införs en möjlighet till en sådan struktur i svensk fondlagstiftning, vilket bland annat kan tänkas leda till ökad konkurrens och att detta investeringsalternativ öppnas upp för fler investerare.

Kammarkollegiet delar utredningens uppfattning att en ny sådan fondstruktur endast bör vara öppen för vissa institutionella investerare. Som utredningen berör finns det dock ytterligare investerare som skulle kunna vara relevanta i sammanhanget och Kammarkollegiet vill särskilt lyfta frågan om inkludering av vissa stiftelser. Det bör därvid beaktas att en inte försumbar statlig kapitalförvaltning idag sker i stiftelseform, ofta genom anknuten förvaltning till en myndighet. Många av dessa är skattebefriade till följd av s.k. förvaltarsmitta eller för att de uppfyller de särskilda krav för skattebefrielse som uppställs i 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Det bör därför övervägas om det finns skäl att mer generellt tillåta skattebefriade stiftelser att kunna dra fördel av fondformen, och annars om det finns skäl att ge närmare vägledning i hur begreppet staten i den föreslagna kretsen ska tolkas i jämförelse med dess skatterättsliga innebörd.

Därtill anser Kammarkollegiet att det bör övervägas om inte även specialfonder, utöver värdepappersfonder, ska kunna göras skattetransparenta. Utredningen lyfter betänkligheter med att utöka omfånget till alla typer av alternativa investeringsfonder. Specialfonder har emellertid en skattemässig status som överensstämmer med värdepappersfonder och även från ett näringsrättsligt perspektiv är fondtyperna i stort jämförbara. Därtill kan det särskilt för institutionella investerare finnas skäl att just investera i specialfonder, som tillåter ett något friare regelverk i olika avseenden. I komparativt hänseende kan noteras att även om en CCF kan utformas som en UCITS-fond (motsvarande värdepappersfond) så förekommer CCF:er som är alternativa investeringsfonder och i svensk rätt i vissa fall sannolikt betraktas som utländska motsvarigheter till specialfonder.

Detta remissvar har beslutats av avdelningschefen Katarina Ahlstedt. Föredragande
har varit juristen Karl Eckberg. Remissvaret har skickats till finansdepartementet
den 29 september 2025.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-7829-2025

Departementets diarienummer: Fi2025/01055