Yttrande gällande Statens servicecenters och Migrationsverkets hemställan om ändring i förordningen (2019:214) om viss gemensam offentlig service

Kammarkollegiet avstyrker den föreslagna ändringen av 2 § för­ordningen (2019:214) om viss gemensam offentlig service (service­förordningen).

Kammarkollegiet vill anföra följande.

Syftet med reglerna i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service (service­lagen) är att förvaltningsuppgifter som inte kräver myndighetsutövning, till exempel att lämna råd och upplysningar, ska kunna utföras av någon annan än sakmyndigheten. Avsikten med lagstiftningen är dock inte att statliga förvaltningsuppgifter, utom i vissa särskilt angivna fall, ska kunna utföras av någon annan än sakmyndigheten.

Den förslagna ändring av 2 § serviceförordningen innebär dock att alla förvaltnings­uppgifter som omfattar myndighetsutövning får utföras vid ett servicekontor, så länge de är enklare. Förslaget är att bedömningen av vad som kan omfattas av begreppet enklare ska kunna avgöras från fall till fall och regleras i serviceavtalet.

Förutom svårigheten att tolka begreppet enklare förvaltnings­uppgifter så innebär förslaget också att avtalsparterna får ett mycket stort mandat att själva bestämma omfattningen av den myndighetsutövning som kan delegeras till Statens servicecenter.

Det öppnas också upp en möjlighet till beslutsfattande, såväl under handläggningen som slutliga beslut, som kan innebära en ökad rättsosäkerhet för den enskilde.

Enligt 2 § andra stycket servicelagen ska förvaltnings­uppgifter som innefattar myndighetsutövning eller som kräver tillgång till person­uppgifter särskilt redovisas i avtalet. Enligt hemställan finns det därigenom goda möjligheter att följa upp hur servicen utvecklas efter ikraftträdandet. Genom att begränsa förslaget till att endast omfatta avtalen mellan Statens servicecenter och de myndigheter regeringen bestämt ska ingå avtal med myndigheten anges att regeringen på så sätt kommer att ges en god kontroll över den fortsatta utvecklingen av verksamheten.

Det föreslås dock inte någon ändring av 2 § fjärde stycket servicelagen. Där anges att avtal som ingås mellan Statens servicecenter och andra myndigheter inte ska lämnas till regeringen eller den myndighet regeringen utsett. Det finns alltså inte någon särskild ordning för granskning av dessa service­avtal och det föreslås inte heller införas i det nu aktuella förslaget.

Av hemställan framgår att ett alternativ till att ändra 2 § serviceförordningen skulle kunna vara att katalogen i 3 § serviceförordningen utökas. I förslaget anges dock att detta inte skulle vara tillräckligt på grund av att uppräkningen skulle bli för omfattande. Det pekas också på att katalogen då skulle behöva utökas med tillkommande myndigheters behov.

Vi anser att det finns skäl att se över katalogen i 3 § service­förordningen. Om de behov som finns inte kan täckas på det sättet talar detta i stället för att det behövs en genomlysning av servicelag­stiftningen i sin helhet.

Sammanfattningsvis avstyrker vi förslaget till förändring av 2 § service­förordningen.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Anne Vadasz Nilsson. Vid den slutliga handläggningen har avdelningschefen Anette Schierbeck deltagit. Föredragande har varit tf. enhetschefen Birgitta Nordenfelt.