Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av
artskyddet

Kammarkollegiet har till uppgift att företräda staten när talan om ersättning eller
inlösen enligt 31 kap. miljöbalken förs i domstol. Med hänsyn till den rollen lämnar vi
följande synpunkter.

Sammanfattning av synpunkterna

• Kammarkollegiet är positivt till att det införs bestämmelser som klargör
  ersättningsrätten och att dessa regleras i miljöbalken. Vi anser dock att
  promemorians förslag i avsnitt 4 inte problematiseras och motiveras i
  sådan utsträckning att det erbjuder en ändamålsenlig reglering av frågan.
  Den reglering som föreslås kan enligt vår bedömning medföra
  tillämpningsproblem. Det finns också en risk att ersättning enligt förslaget
  kan strida mot reglerna om statsstöd.
• För det fall förslaget i avsnitt 4 bereds vidare i sin nuvarande form har
  Kammarkollegiet följande synpunkter till övriga förslag i promemorian
  (avsnitt 4.1-4.6):
  • Vi anser att det finns grund för vidare utredning i fråga om
    anpassning av 31 kap. 31 § miljöbalken för att utöka möjligheten till
    periodisk utbetalning av ersättning.
  • Vi är positiva till att en ny återbetalningsbestämmelse införs i 31
    kap. 15 a § miljöbalken, men anser att det föreligger behov av en
    större översyn av återbetalningsmöjligheten utifrån de särskilda
    förutsättningar som gäller för rådighetsinskränkningar på grund av
    artskydd.
  • Vi är positiva till förslaget att Kammarkollegiet ska företräda staten
    i mål om ersättning av det aktuella slaget.
  • Vi är positiva till förslaget att beslut om ersättning ska redovisas i
    fastighetsregistret.
  • När det gäller övriga förslag och bedömningar har vi ingenting att
    erinra.

Skälen för Kammarkollegiets synpunkter

Avsnitt 4 Begränsningar till följd av artskyddet ska ersättas

Förslaget om en ny ersättningsbestämmelse i 31 kap. miljöbalken
Kammarkollegiet är positivt till att det införs bestämmelser som klargör
förutsättningarna för hur begränsningar till följd av artskyddet ska ersättas och att
dessa regleras i miljöbalken. Avgörandet NJA 2023 s. 291 (”Tjäderspelet i Malstätra”)
har fastställt att det under vissa förutsättningar föreligger rätt till ersättning enligt
allmänna principer på grund av sådana rådighetsinskränkningar. Vi anser dock att
promemorians förslag, att det ska ske på motsvarande sätt som för
rådighetsinskränkningar på grund av vissa beslut om områdesskydd, inte
problematiserats och motiverats i sådan utsträckning att det erbjuder en
ändamålsenlig reglering av frågan.

Skillnaderna mot nuvarande ersättningsgrundande situationer i 31 kap. miljöbalken är
stora. Kammarkollegiet anser att det är av principiell betydelse att bestämmelser om
ersättning för rådighetsinskränkningar på grund av artskydd avvägs väl mot andra
intressen än egendomsskyddet. Inte minst eftersom det handlar om ersättning för
begränsningar som redan följer av gällande lag och implementerad EU-rätt.
I avsnitt 2 skrivs att förslagen i promemorian har tagits fram som ett led i det fortsatta
arbetet med beredning av förslaget om ersättning för rådighetsinskränkningar från
betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar, ”Artskyddsutredningen”
(SOU 2021:51).

Promemorians förslag till ersättningsbestämmelse skiljer sig på flera
avgörande punkter från Artskyddsutredningens förslag, men utan att det förklaras hur
betänkandets bedömningar påverkas. På grund av detta kan vi inte bedöma vilka
rättsliga överväganden som gjorts i förhållande till relevanta bestämmelser och
grundprinciper om ansvarsfördelning mellan staten och enskilda.1

Förhållandet till relevant rättslig materia måste komma till uttryck i lagtext och
förarbeten för att intresseavvägningar ska kunna ske på ett ändamålsenligt sätt. Om det
saknas tydliga bedömningar i lagstiftningen kommer Kammarkollegiet i egenskap av
statens företrädare att behöva hantera och söka klargöra de rättsliga oklarheterna i
domstolsprocesser. Detta är tidsödande, kostnadsdrivande och osäkert för alla
inblandade.

Statsstöd

Promemorian tar inte upp problematiken med statsstöd. Det är inte klarlagt om
ersättningar till följd av rådighetsinskränkningar kan innebära otillåtet statsstöd och
vilka komponenter i ersättningarna som i så fall aktualiserar detta. Frågan diskuteras
bland annat i utredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i
skogen, ”Skogsutredningen”, (SOU 2020:73) samt Artskyddsutredningen.
Bedömningen i Artskyddsutredningen var att ersättningen, för att inte utgöra statligt
stöd, ska begränsas till att endast avse skadan utöver allmänna hänsyn och att påslaget
på 25 procent enligt 4 kap. 1 § andra stycket expropriationslagen (1972:719) inte ska
tillämpas.

Kammarkollegiet noterar att promemorians förslag innebär full ersättning för
marknadsvärdesminskningen och påslag om 25 procent.

I ovan nämnt rättsfall NJA 2023 s. 291 har Högsta domstolen bedömt den där aktuella
ersättningens förhållande till reglerna om statsstöd. Målet gällde ersättning för förbud
mot avverkning på grund av artskyddsförordningen. Kammarkollegiet, som var statens
företrädare och klagande i målet, hade yrkat att domstolen skulle inhämta
förhandsavgörande i frågan. Domstolen bedömde att ersättningen i målet inte
medförde en förstärkt konkurrensposition och därmed inte var att anse som statsstöd.
Förhandsavgörande behövde därför inte inhämtas.2

Kammarkollegiet anser att Högsta domstolens bedömning i fråga om statsstöd inte kan
tillämpas direkt på promemorians förslag. Domstolen har i domskälen slagit fast att
ersättning enligt allmänna principer inte bör överstiga faktisk skada.3 Bedömningen
mot reglerna om statligt stöd gjordes utifrån att den aktuella typen av ersättning inte
omfattade ett påslag om 25 procent och att allmänna hänsyn måste tålas av
markägaren.

Kammarkollegiets bedömning är att förslaget att införa en ersättningsrätt på
motsvarande sätt som redan finns i 31 kap. miljöbalken skulle kunna stå i strid med
reglerna om statsstöd.

Övriga förslag i avsnitt 4.1-4.6

För det fall förslaget bereds vidare i sin nuvarande form har Kammarkollegiet
synpunkter och inställningar till övriga förslag enligt nedan.

Avsnitt 4.1 Miljöbalkens regler om ersättning och inlösen bör gälla även för ersättning till följd av artskyddet

En tydligare möjlighet till periodiserad betalning enligt bestämmelsen i 31 kap. 31 §
miljöbalken hade kunnat minska risken för staten att betala full ersättning för
rådighetsinskränkningar som inte består.
Periodisk betalning är i gällande rätt ett kvalificerat undantag från huvudregeln att
betalningen ska ske vid ett tillfälle. Kammarkollegiet bedömer att det är osäkert om
domstolarna kommer att anse att bestämmelsen i nuvarande lydelse kan tillämpas i de
situationer som exemplifieras i promemorian. Vi bedömer också att det kommer ligga
främst i statens intresse att tillämpa bestämmelsen. Därmed faller bördan att påvisa
särskilda skäl i fråga om att intrånget är övergående på staten.
Det hade varit lämpligt att i lag förtydliga möjligheten till periodiska betalningar vid
begränsningar till följd av artskyddet. Det borde kunna ske antingen genom ändring av
31 kap. 31 § eller i en ny bestämmelse. Förslaget till återbetalningsbestämmelse i 31 kap.
15 a § bör i så fall anpassas för att bättre stämma överens med situationer där betalning
sker periodiserat.

Avsnitt 4.3 Återbetalning av ersättning

Kammarkollegiet är positivt till förslaget att en ny återbetalningsbestämmelse införs i
31 kap. 15 a §, men anser att det föreligger behov av en större översyn av
återbetalningsmöjligheterna utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för
rådighetsinskränkningar på grund av artskydd.

Förslaget till bestämmelse om återbetalning i 31 kap. 15 a § miljöbalken följer samma
struktur som befintlig bestämmelse i 31 kap. 15 §. Denna bestämmelse om återbetalning
avser ursprungligen att reglera områdesskydd som är tänkta att vara definitiva.4
Artskyddets koppling till förekomst av specifika arter innebär att
rådighetsinskränkningarna inte kan förväntas vara permanenta i samma utsträckning
som då områdesskydd inrättas.

Det är inte sällan fråga om betydande ersättningar till markägare som motsvarar den
absoluta majoriteten av områdenas marknadsvärden. I relation till detta och att hela
beloppet som huvudregel ska betalas ut vid samma tillfälle, utgör preklusionstiden på
tio år samt begränsade möjligheter till återkrav efter ägarbyte att bestämmelsen blir
svårtillämpad och är onödigt betungande för staten. En lösning som i viss mån kan öka förutsebarheten och minska risken för överkompensation är att förtydliga möjligheten
till periodisk betalning av ersättningen (se ovan angående förslaget i avsnitt 4.1).

4.5 Kammarkollegiet företräder staten vid prövning i domstol

Vi är positiva till förslaget att Kammarkollegiet ska företräda staten i mål om
ersättning om anspråket grundas på att en dispens enligt föreskrifter om artskydd har
nekats eller att en sådan dispens har förenats med särskilda villkor.

4.6.1 Beslut om ersättning ska redovisas i fastighetsregistret

Kammarkollegiet är positivt till förslaget att beslut om ersättning ska redovisas i
fastighetsregistret.

Detta yttrande har beslutats 2026-02-04 av avdelningschefen Anette Schierbeck. I den slutliga
handläggningen har enhetschefen Peter von Wowern deltagit. Föredragande har varit
advokatfiskalen Ludvig Gustafson.
Beslutet är godkänt digitalt och saknar därför underskrift.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-316-2026

Departementets diarienummer: KN2026/00002