Nya regler om arv och testamente -
bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor

Mot bakgrund av de intressen Kammarkollegiet har att bevaka, lämnas följande yttrande över ovanstående betänkande.

Kusiners arvsrätt

Kammarkollegiet instämmer i slutsatsen att arvsrätt för kusiner inte ska återinföras. Vi ser i likhet med utredningen flera anledningar till att detta inte är lämpligt. Bland annat skulle en sådan arvsrätt göra att Allmänna arvsfonden kommer att minska väsentligt. Dessa medel har stor betydelse för grupper av barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning som via civilsamhället tilldelas medel ur fonden. Det har heller aldrig funnits en större efterfrågan i modern tid från civilsamhället på stödet från Allmänna arvsfonden än det gör nu.

Utöver de skäl som anförts ovan synes det finnas flera kostnadsdrivande aspekter som talar emot att arvsrätt för kusiner ska återinföras.

Arvsavstående

Kammarkollegiet instämmer i förslaget om att arvsavståenden ska antecknas i bouppteckningen.

I den stora mängd av enmansdödsbon som förekommer görs inget arvskifte. Kammarkollegiet förespråkar därför även en tidsgräns inom vilken ett arvsavstående kan göras. Detta för att undvika fortsatt osäkerhet kring bland annat dödsbodelägarkretsen och rätten till efterarv.

Ett testamentsregister i offentlig regi

Kammarkollegiet instämmer i utredningens bedömning om att ett testamentsregister i offentlig regi kan öka möjligheten att ett testamente blir känt.

Kammarkollegiet vill emellertid framföra att ett frivilligt register kan vara en otillräcklig åtgärd för att eliminera eller förebygga arvstvister och minska rättsosäkerheten. Om så skulle visa sig vara fallet bör regeringen närmare utreda om andra åtgärder kan vidtas.

Sekretess samt integritets- och dataskydd

Kammarkollegiet ser en tendens till ökade oegentligheter i samband med upprättande av testamenten och det är inte ovanligt att testamenten förekommer i brottsutredningar av olika slag. Kammarkollegiet förespråkar därför att brottsbekämpande myndigheter får ta del av uppgifter ur testamentsregistret och anser att en sådan åtgärd kan få allmänpreventiv effekt.

Vi ser vidare ett behov av att kommunerna också får tillgång till uppgifter ur testamentstegistret. Detta kan behövas i socialförvaltningarnas inledande arbete med ett dödsbo för att fastställa dödsbodelägarkretsen och i överförmyndarnas arbete med att bevaka huvudmännens intressen.

I detta ärende har avdelningschefen Pontus Ekstedt beslutat och advokatfiskalen Sanna Jonsson varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även chefsjuristen Solmaz Fadai Vikström, enhetschefen Mathias Westrell och advokatfiskalen Anne Grönstedt deltagit. Remissvaret skickades till Justitiedepartementet den 15 januari 2026.

Beslutet har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-13707-2025

Departementets diarienummer: Ju2025/01730