Promemoria Energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor

Sammanfattning

Nedan följer Kammarkollegiets remissvar avseende Promemoria Energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor. Underlaget har främst beretts ur Statens inköpscentrals uppdrags- och verksamhetsperspektiv.

Kammarkollegiet ser positivt på förslagen till lag samt förordning om den offentliga sektorns inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader.

Kammarkollegiet ser också överlag positivt på förslagen till förordningar om ändring i förordningen om miljöledning i statliga myndigheter, men anser att tillägget om redovisning av energianvändning för mobilitetstjänster måste tydliggöras.

Kammarkollegiets synpunkter och kommentarer

Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Promemorian föreslår att statliga myndigheter ska redovisa sin energianvändning mer detaljerat. I den årliga uppföljningen av miljöledningsarbetet ska myndigheterna särredovisa årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft för mobilitetstjänster, (med undantag för kollektivtrafik). Begreppet ”mobilitetstjänster” har dock inte definierat i promemorian. Två exempel anges: ”taxiresor eller resor med myndighetens egna eller leasade fordon.” Idag redovisar statliga myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen sina koldioxidutsläpp från resor, uppdelade på flygresor (korta och långa), bilresor, tågresor, bussresor, samt utsläpp från maskiner och övriga fordon.

Om myndigheter ska särredovisa energianvändning i kilowattimmar utöver koldioxidutsläpp krävs det en tydlig definition av begreppet mobilitetstjänster. Detta har också bäring på de krav som ställs på ramavtalsleverantörer inom flera av de statliga ramavtalen såsom taxiresor, tågresor, flygresor, resebyråtjänster, m.fl. eftersom det är dessa leverantörer som tillhandahåller en del av uppgifterna till myndigheterna. Den redovisningen som sker idag görs med hjälp av schabloner, eftersom leverantörsmarknaden saknar förutsättningar att rapportera exakta utsläpp per genomförda resor till berörda myndigheter. Konsekvensanalysen bör därmed utvecklas för att ta hänsyn till att inrapporterade uppgifter kommer att vara baserade på schabloner.

Förslag till förordning om den offentliga sektorns inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader

I avsnittet om skyldigheten att ställa krav på energieffektivitetsprestanda föreslås att upphandlande organisationer använder sig av EU:s kriterier för grön upphandling (GPP). Kammarkollegiet välkomnar att förslaget erbjuder en viss flexibilitet för upphandlande organisationer eftersom många av kommissionens kriterier för grön upphandling är daterade. Exempelvis har kriterierna för datacenter inte uppdaterats sedan 2020, och kriterierna för datorer, mobiltelefoner och surfplattor inte uppdaterats sedan 2021, vilket är väldigt lång tid inom IT-branschen. Skrivningar såsom att upphandlande enheter ska ”sträva efter” och ”göra sitt bästa för” att endast köpa varor och tjänster som uppfyller åtminstone de centrala tekniska specifikationerna i kriterierna, skapar dock juridisk osäkerhet, och skulle kunna ersättas med att upphandlande enheter ska använda GPP-kriterierna när det är lämpligt.

Kammarkollegiet välkomnar hänvisningen till tillgängliga likvärdiga nationella kriterier, som i det svenska fallet är Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek. Däremot ställer sig Kammarkollegiet frågande till det föreslagna uppdraget till Upphandlingsmyndigheten att lämna information om vilka varor som uppfyller GPP-kriterierna. Det skulle kräva att Upphandlingsmyndigheten bevakar alla varor på EU:s marknad som omfattas av GPP-kriterierna för att sedan göra en bedömning själva, eller med hjälp av leverantörer, om huruvida varorna uppfyller kriterierna. Kammarkollegiet kan inte uttala sig om huruvida uppdraget går att genomföra eller ej, men uppdraget förutsätter åtminstone en betydlig utökning av resurser till Upphandlingsmyndigheten, vilket bör framgå av konsekvensanalysen.

Detta beslut har fattats av avdelningschef Anna Clara Törnvall Wittgren.
Föredragande har varit Kathleen McCaughey, hållbarhetsansvarig.

Remissvaret har skickats till Klimat- och näringslivsdepartementet den 23 oktober 2026.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-10909-2026

Departementets diarienummer: KN2026/01494