Promemorian Åtgärder för att
öka antalet registrerade i Kammarkollegiets
register för idéburna organisationer

Kammarkollegiet är positivt till att det vidtas åtgärder för att öka antalet registrerade i
Kammarkollegiets register över idéburna organisationer men vi ställer oss tveksamma
till att detta syfte uppnås genom förslagen i promemorian och avstyrker därför de
flesta av förslagen. Dessutom tror vi att vissa av förslagen i promemoria kommer att
vara kostnadsdrivande om de genomförs. Vi avstyrker också att ändringarna förslås
träda i kraft den 1 juli 2027.
Våra synpunkter i detalj framgår nedan.

Fler idéburna organisationer ska kunna registrera sig
(avsnitt 4.1)

Vi har i sig inte något emot att registret utökas med ytterligare kategorier av idéburna
organisationer. Vi kan dock konstatera att i och med förslaget så frångås det tidigare
syftet med lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer
(registreringslagen). Detta syfte var att få fler idéburna organisationer att verka som
aktörer i välfärden och särskilja dem från kommersiella och offentliga aktörer och att
en registrering skulle tjäna som en form av kvalitetsstämpel och branschstandard.

Promemorian ger heller inte något tydligt svar på varför en organisation som inte
bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet bör
registrera sig. Vi har också fått flera signaler om att idéburna organisationer inte ser
något bärande skäl till att ingå i registret. Att utöka registret på det sätt som nu föreslås
gör syftet med och behovet av registret än mer oklart.

Definitionen av allmännyttigt syfte enligt förslaget är också så vidsträckt att den
riskerar att inte fylla någon egentlig avgränsande funktion. Detta kan i sin tur leda till
att registret inte längre uppfattas som en kvalitetsstämpel för de registrerade
organisationerna.

Vi befarar att registret enligt förslaget fortfarande inte kommer att möta allmänhetens
förväntningar på registrets syfte och omfattning eftersom det alltjämt inte framgår
vilka fördelarna är med att ingå i registret.

Den initiala utredningen vid en ansökan om registrering riskerar också att bli
omfattande. Många idéburna organisationer bedriver flera olika typer av verksamheter
varav en del är offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Organisationer med blandad
verksamhet kan därför, enligt Kammarkollegiet mening, behöva granskas lite mer
utförligt inför en registrering. Under förutsättning att registreringsförfarandet inte är
tänkt att enbart grundas på de uppgifter som lämnats, kan det till exempel bli
nödvändigt att hämta in ekonomiskt underlag om organisationens finansiering, vilket
tar tid och kan driva kostnader. Detta ska också ses i ljuset av att finansieringen av
registret och dess regelverk hittills inte täckt de kostnader som detta medfört.

Begränsningen om värdeöverföringar ska inte omfatta aktörer som inte bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet (avsnitt 4.2)

Promemorian föreslår att idéburna organisationer som inte bedriver eller har för avsikt
att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet inte ska omfattas av
begränsningen om värdeöverföringar.

Definitionen av välfärd är dock mycket bred och många av de organisationer som
bedriver den typen av verksamhet får ofta någon form av bidrag från det offentliga.
Detta innebär att det i praktiken kan bli så att endast en liten del av de registrerade
organisationerna kommer att undgå värdeöverföringsförbudet.

Det kan också finnas en risk att organisationer vid ett ansökningsförfarande
undanhåller information om offentligt finansierad välfärdsverksamhet för att undgå
myndighetens tillsyn.

En viktig del av regelverket för registrering som idéburen organisation är också att de
medel som genereras i verksamheten ska komma organisationens allmännyttiga syfte
till del. Genom den nya bestämmelsen försvinner kontrollen av att eventuella överskott
inte lämnar organisationernas verksamhet. De idéburna organisationer som inte
bedriver välfärd kan därmed att få legitimitet genom en upplevd kvalitetsstämpel utan
att vara föremål för tillsyn. Detta riskerar att urholka kvalitetsstämpeln för samtliga
registrerade och det ursprungliga syftet med registret.

Dessutom kvarstår svårigheten med hur Kammarkollegiet ska tolka vad som är en
otillåten värdeöverföring. Utifrån hur bestämmelsen i förslaget är formulerad är det
inte endast överskott i en idéburen organisations verksamhet som inte får lämna den
idéburna sektorn. Alla affärshändelser som medför att förmögenheten hos en idéburen
organisation minskar och som inte är av rent affärsmässig karaktär för organisationen
utgör en värdeöverföring.

Registret ska innehålla fler uppgifter (avsnitt 4.3)

Promemorian föreslår att registreringen bland annat ska omfatta

• uppgift om vilken verksamhet den idéburna organisationen bedriver,
• information om huruvida den idéburna organisationen bedriver eller har för
  avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet, och
• den idéburna organisationens huvudsakliga verksamhetsorter.

Kammarkollegiet ska på sin webbplats tillhandahålla information om innehållet i
registret.

Vi välkomnar förslaget att det tydligare regleras vilka uppgifter registret ska innehålla.
För att vårt register ska bli mer användbart kommer det dock behöva göras om från
grunden, inte minst då andra myndigheter som exempelvis Upphandlingsmyndigheten,
har ett uppdrag att ta fram ett stöd vid upphandlingar av välfärdstjänster, och behöver
få information från registret. Detta kommer att innebära betydande kostnader för
Kammarkollegiet.

Ett sätt att ytterligare förbättra registrets funktionalitet och tillgänglighet vore att
införa standardiserad terminologi genom gemensamma sökord eller andra
klassificeringssystem som exempelvis CPV-koder som underlättar sökningar och
jämförelser. Det är i sådana fall något som bör framgå av författningstext.
Kammarkollegiet har inte denna expertkunskap. Om registret i stället mer
övergripande ska lista de verksamheter organisationerna bedriver inom ramen för sitt
allmännyttiga syfte bör de kunna beskriva sin verksamhet med egna ord. Nackdelen
med denna ordning är att ett sådant register inte kommer att ha samma möjlighet till
sökbarhet eftersom det då blir svårare att kategorisera de olika organisationernas
verksamheter. Ytterligare uppgifter som exempelvis datum för registrering och
avregistrering efterfrågas också av upphandlande myndigheter. Det finns således en
risk att de inblandade aktörernas olika behov och krav i registret inte kan enas.

Skyldigheten att årligen rapportera värdeöverföringar ska tas bort (avsnitt 4.5)

I promemorian föreslås att skyldigheten att varje år lämna uppgifter om
värdeöverföringar ska tas bort.

Vi ser i och för sig positivt på möjligheten till en mer behovsanpassad och riskbaserad
tillsyn däremot kommer detta inte att det blir mindre krävande eller kostsamt. För att
vi i dag ska kunna upptäcka en indikation på en beslutad eller genomförd
värdeöverföring krävs till exempel att vi först hämtar in en stor mängd underlag, bland
annat årsredovisning, revisionsberättelse, engagemangsbesked, ledningens uttalande
om värdeöverföring och en underskriven rapport om värdeöverföring. Innan detta
material har hämtats in saknas det helt indikationer på att några värdeöverföringar har
skett.

Vi behöver således utföra en aktiv grundläggande tillsyn för att överhuvudtaget kunna
få ta del av den information som krävs för att kunna utreda en indikation vidare. Det är
efter denna första övergripande utredning som vi kan avgöra om vi behöver gå vidare
och granska indikationer på värdeöverföringar. En sådan, fördjupad granskning blir
väldigt kostsam och omfattande då sannolikt ytterligare ekonomiskt underlag kommer
att behöva hämtas in och externa revisorer anlitas.

Enligt vår uppfattning saknas det goda förutsättningar att utföra uppdraget som det är
skrivet idag. En tydligare definition av begreppet värdeöverföring skulle däremot hjälpa
oss att utföra uppdraget. Förslaget att ta bort rapporteringsskyldigheten utan ett
sådant förtydligande innebär däremot ännu svårare förutsättningar för
Kammarkollegiet att genomföra tillsynsuppdraget.

En idéburen organisation som gör överföringar i strid med
begränsningen om värdeöverföringar ska avregistreras (avsnitt 4.7)

Enligt promemorian ska en idéburen organisation, som gör värdeöverföringar i strid
med begränsningen om värdeöverföringar, avregistreras. Om det är tillräckligt får
registreringsmyndigheten enligt förslaget i stället meddela varning.

Vi är positiva till förslaget men anser att det bör förtydligas hur lång tid som måste gå
innan en organisation kan registreras på nytt efter en avregistrering.

Ikraftträdande-och övergångsbestämmelser (avsnitt 5)

Enligt promemorians förslag ska lagändringen träda i kraft den 1 juli 2027. Det finns
inte behov av några övergångsbestämmelser.

Kammarkollegiet ställer sig inte bakom förslaget att lagändringen ska träda i kraft den
1 juli 2027. Anledningen till detta är att de föreslagna ändringarna kommer att medföra
ett omfattande förändringsarbete i registret.

Konsekvenser för staten (avsnitt 6.2)

Vi delar inte promemorians slutsatser när det gäller de ekonomiska konsekvenserna för
Kammarkollegiet. Förslagen kommer att kräva omfattande förändringar av vårt arbete
med registret. Utifrån den felaktiga beräkningen av kostnader vid införandet av
registret har nu myndigheten också ett ackumulerat underskott om cirka fem miljoner
kronor. De förändringar som nu föreslås kommer enligt vår bedömning att innebär
ytterligare kostnader för Kammarkollegiet då samtliga processer behöver göras om
från grunden. Dessa kostnader kommer Kammarkollegiet också behöva hantera genom
ett utökat avgiftsuttag vilket i slutänden kommer att drabba de idéburna
organisationerna. Som framgått ovan är vi också tveksamma till att förslagen kommer
att leda till att flera idéburna organisationer registrerar sig.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Anne Vadasz Nilsson. I den slutliga
handläggningen har avdelningschefen Anette Schierbeck deltagit. Föredragande har
varit advokatfiskalen Kristina Gustafsson.

Remissvaret har skickats till Finansdepartementet den 20 oktober 2026.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-10476-2026

Departementets diarienummer: Fi2026/01570