• Start
  • Aktuellt
  • Frågor och svar med anledning av Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden

Frågor och svar med anledning av Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden

7 mars 2024

Med anledning av Riksrevisionens granskning och den publicitet den givit upphov till publicerar vi här ett antal förtydliganden.

Har Riksrevisionen kommit fram till att pengar ur Allmänna arvsfonden använts till kriminalitet?

Nej det visar inte granskningen vilket också Riksrevisionen lyfter fram. Däremot visar rapporten att organisationer som fått bidrag från Allmänna arvsfonden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Myndigheten för stöd till trossamfund uppvisade särskilt höga förekomstfrekvenser i penningtvättregistret. Andelen anställda i arvsfondsprojekt som förekom i ett register för misstänkt ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslig verksamhet bedömdes som dubbelt så hög som för ett slumpmässigt urval ur befolkningen.

Vi välkomnar därför lagförändringar som skulle göra det möjligt att minimera risken att kriminella får åtkomst till medel ur Allmänna arvsfonden.

Hur kontrollerar ni de organisationer som ansöker om pengar från Allmänna arvsfonden?

Det är bara ideella organisationer som kan ansöka om pengar hos Allmänna arvsfonden. Samtliga organisationer som ansöker om projektstöd ska uppge organisationsnummer som kontrolleras mot den myndighet där sökande är registrerad, det vill säga Skatteverket, Bolagsverket eller Länsstyrelsen. Där finns uppgifter om adress där organisationen har sitt säte, eventuella skulder, betalningsanmärkningar eller pågående konkurser och likvidation med mera.

Allmänna arvsfonden har däremot idag inte rättsliga grunder för att kontrollera enskilda företrädare för organisationen.

Exempel på övriga kontroller vi genomför innan föreningen kan få stöd är att vi:

  • tar referenser på organisationen, det planerade projektet och verksamheten. Vi vänder oss till exempel till kommunen, andra samhällsaktörer och samarbetsparter.
  • granskar den sökande organisationens protokoll, stadgar och årsredovisning för att bland annat kontrollera demokratisk grund och struktur.
  • granskar den kostnadsbudget som organisationen lämnar in tillsammans med ansökan. Vi begär in offerter som styrker kostnaderna och bedömer rimligheten i budgeterade lönekostnader.
  • genomför en kontroll för att se om organisationen har aktuella eller historiska skatteskulder eller betalningsförelägganden.
  • ställer frågor om eventuella jävsförhållanden.

Läs mer om hur vi kontrollerar föreningarna och projekten på arvsfonden.se/kontroll Länk till annan webbplats.

Enligt Riksrevisionen så är konsekvenserna för svaga när fel upptäcks vid kontroller - vad gör ni när ni upptäcker brister vid kontroller av projekt?

De vanligaste felen vi hittar handlar om:

  • Attestordning saknas
  • Närståendeproblematik
  • Lönenivåer som överskrider beviljad budget
  • Kostnader som inte kan kopplas till projektet.

När vi utrett frågan så beslutar vi om vilka åtgärder som behöver vidtas. Oftast är felen av den karaktären att de går att åtgärda och att projektet kan löpa på. De gånger vi hittar allvarliga fel så avbryter Arvsfondsdelegationen projektet. Det händer cirka 1-5 gånger om året.

Är Allmänna arvsfonden sämre på kontroll av projekt än andra bidragsgivande myndigheter?

I Riksrevisionens granskningsrapport Tillit och kontroll från 2023 som omfattade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för stöd till trossamfund, lämnade Riksrevisionen ett antal rekommendationer till de granskade myndigheterna.

Vi bedömer att Allmänna arvsfonden kontrollverksamhet mycket väl svarar upp mot de rekommendationer som Riksrevisionen lämnade i den granskningsrapporten:

  • Begära in kompletterande uppgifter från organisationen
  • Inhämta uppgifter från annan myndighet
  • Ge utredningsuppdrag till externa experter
  • Bedriva egen ”spaning” på internet och i sociala medier
  • Arbeta mer riskbaserat
  • Fysiskt besöka den aktuella organisationen.

Stämmer det att många av de padelanläggningar som fått stöd från Allmänna arvsfonden har gått i konkurs?

Nej. Ingen av de padelanläggningar som fått stöd ur Allmänna arvsfonden har gått i konkurs. Det är de vinstdrivande hallarna som har det svårt ekonomiskt. Arvsfonden finansierar ideell verksamhet.

Tar ni inte emot ansökningar nu?

Vi tar emot ansökningar som vanligt. Vår styrning just nu är att regeringen har gett Arvsfondsdelegationen i uppdrag att öka fördelningen av stöd till ideella organisationer bland annat för projekt till förmån för äldre som är en ny målgrupp och brottsoffer som är ett nytt prioriterat område. Vår bedömning är att föreningslivets behov av lokaler och anläggningar är stort i Sverige i dag. Detsamma gäller ideella organisationers behov av att utveckla ideella verksamheter. Vi ser att föreningslivet nu återhämtat sig efter pandemin och ansökningarna till Allmänna arvsfonden har ökat markant den senaste tiden.

Läs mer

Läs nyheten med Kammarkollegiets gd Anne Vadasz Nilsson där hon kommenterar granskningen.

Läs mer om Allmänna arvsfonden på www.arvsfonden.se Länk till annan webbplats.

Läs Riksrevisionens rapport på riksrevisionen.se Länk till annan webbplats.

Kontakt

Vid frågor– kontakta press@kammarkollegiet.se, 08-700 08 63