Sammanfattning

Kammarkollegiets auktorisationsverksamhet ser positivt på handlingsplanen i stort
och särskilt på inrättandet av Språkcentrum, utvidgandet av språkvårdsarbetet för
minoritetsspråken samt förslagen om insatser för högre utbildning, som på sikt
kommer gynna förutsättningarna för auktorisation av tolkar och översättare i
minoritetsspråken.

Kammarkollegiet instämmer med remissförslagen som syftar till att stärka och öka
tillgången på auktoriserade översättare i de minoritetsspråk som idag uppvisar
tydliga brister. När det gäller frågan om statliga ramavtal för språk- och
översättningstjänster finns det idag statliga ramavtal som omfattar språk- och
översättningstjänster i minoritetsspråken. För att kunna ta ställning till en eventuell
förändring av dagens statliga ramavtalsmodell behöver undersökas och förtydligas
hur de samlade behoven av dessa tjänster ser ut hos statliga myndigheter samt hur
dessa behov tillgodoses idag, det vill säga genom egna inköp/upphandlingar eller
genom användning av de statliga ramavtalen. Kammarkollegiet kommer därför att ta
med detta som en del i nästkommande förstudie för ramavtalsområdet språk- och
översättningstjänster.

Kommentar till 2.1 Språkcentrum

Föreslagna språkcentra skulle kunna innebära en betydelsefull kunskapsresurs för
Kammarkollegiets verksamhet för auktorisation av tolkar och översättare. Genom
dessa forum skulle auktorisationsverksamheten kunna hålla sig uppdaterad om
minoritetsspråkens status och utveckling samt samverka i bedömnings- och
språkfrågor gällande minoritetsspråken.

Kommentar till 2.4 Språkvård

Att tillföra Isof anslag för att utvidga det språkvårdande arbetet ser
Kammarkollegiet mycket positivt på eftersom språkvårdande insatser har bäring på
förutsättningarna för auktorisation i minoritetsspråken. För att kunna ha en
fungerande tolkning och översättning behöver minoritetsspråken kunna spegla den
svenska samhällsterminologin. Ett stort standardiserings- och terminologiarbete
behöver göras för minoritetsspråken för att kunna skapa förutsättningar för god
tolkning och översättning samt auktorisation.

Kommentar till 3.6 Högskola, 3.6.1. Språkutbildningar

Målet att på sikt kunna bedriva forskning i alla minoritetsspråk ser
Kammarkollegiet mycket positivt på. På respektive ansvarigt lärosäte skulle
auktorisationsverksamheten i framtiden kunna knyta viktiga samarbeten med
sakkunniga i språken samt hålla sig uppdaterad om aktuell forskning och praxis vid
översättningsverksamhet och terminologiarbete. Kammarkollegiet är positivt till
förslagen gällande högre utbildning i minoritetsspråken vilka på sikt kan förbättra
förutsättningarna för auktorisation i dessa språk.

Kommentar till 4.2. Språken i yrkeslivet

Kammarkollegiet har regeringens uppdrag att upphandla samordnade ramavtal för
varor och tjänster åt andra statliga myndigheter (enligt förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning ska statliga ramavtal etableras förvaror och tjänster som upphandlas ofta, i stor omfattning eller till stora värden.). Regioner och kommuner kan använda ramavtalen som upphandlas av Kammarkollegiet men bara inom IT- och telekomområdet. Uppdraget regleras i förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning och i förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.

Inom Kammarkollegiet är det avdelningen Statens inköpscentral som ansvarar för de
statliga ramavtalen. Inom ramavtalsområdet Språk- och översättningstjänster ingår
idag, i delområde 3 Övriga språk, språk- och översättningstjänster i finska, romani,
jiddisch och meänkieli. Den totala volymen språk- och översättningstjänster som
årligen avropats av statliga myndigheter på Kammarkollegiets ramavtal inom dessa
språk uppgår i genomsnitt under avtalstiden till:

• Finska cirka 6 000 000 SEK (exklusive moms)
• Romani cirka 265 000 SEK (exklusive moms)
• Meänkieli cirka 58 000 SEK (exklusive moms)
• Jiddisch cirka 57 000 SEK (exklusive moms)

Som framgår ovan är volymen språk- och översättningstjänster som avropas via det
statliga ramavtalet i romani, jiddisch och meänkieli, tämligen liten. Det finns enligt
vår erfarenhet, vilket även lyfts fram i Isofs rapport, en brist på utbildade och
auktoriserade översättare inom minoritetsspråken (exklusive finska där tillgången är
god). En stor del av behoven av tjänster inom dessa språkområden finns troligen inte
heller hos statliga myndigheter utan hos kommuner och regioner – som alltså inte
kan använda Kammarkollegiets ramavtal för dessa tjänster – som då antingen
upphandlar själva eller med hjälp av SKR Kommentus inköpscentral.

Kammarkollegiets ramavtal för språk- och översättningstjänster bygger idag på att
avtal ingås med översättningsbyråer och inte med enskilda översättare. Eventuella
fördelar och nackdelar med den lösningen, som också tillämpas inom tolkområdet,
har diskuterats och värderats. Utifrån nuvarande organisation och såväl
myndigheters som leverantörsmarknadens administrativa förutsättningar är det den
lösning som Kammarkollegiet bedömt som mest ändamålsenlig för hantering av
samtliga språkområden som ingår i ramavtalen.

För att kunna tillhandahålla ändamålsenliga avtal som svarar mot våra kunders –
det vill säga statliga myndigheters – behov av språk- och översättningstjänster ser vi
positivt på rapportens förslag i stort som syftar till att säkerställa tillgången till
utbildade och auktoriserade översättare inom de olika minoritetsspråken.

Som en del i förstudiearbetet inför kommande ramavtal för språk- och
översättningstjänster ser Kammarkollegiet att det finns behov av att ytterligare
undersöka och klargöra hur statliga myndigheters totala behov (det vill säga
inklusive det som idag inte köps via Kammarkollegiets ramavtal) ser ut för köp av
dessa tjänster i samtliga minoritetsspråk och hur dessa tjänster köps idag. Först
därefter kan beslut tas om vilken avtalsform för ett framtida ramavtal som är mest
ändamålsenlig för att säkra statliga myndigheters tillgång till kvalificerade
översättare såväl geografiskt som kompetensmässigt.

Beslutet har fattats av avdelningschef Elisabeth Hammar. I den slutliga
handläggningen av ärendet har jurist Kristina Gustafsson, handläggare Elisabeth
Schreuder, ramavtalsförvaltare Klas Ericsson, upphandlare Elin Olsson och
avdelningschef Anna Clara Wittgren deltagit. Föredragande har varit
handläggare Anna Källberg.

Remissvaret skickades till Kulturdepartementet den 19 mars 2021.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-13118-2020

Departementets diarienummer: Ku2020/01900