Förslag till handlingsplan för bevarande av de samiska språken

Remissvar gällande Förslag till handlingsplan för bevarande av de samiska
språken (Ku2020/01895).

Sammanfattning

Kammarkollegiet instämmer med remissförslagen som syftar till att stärka och öka
tillgången på auktoriserade översättare i de minoritetsspråk som idag uppvisar
tydliga brister. När det gäller frågan om statliga ramavtal för språk- och
översättningstjänster finns det idag statliga ramavtal som omfattar språk- och
översättningstjänster i minoritetsspråken. För att kunna ta ställning till en eventuell
förändring av dagens statliga ramavtalsmodell behöver undersökas och förtydligas
hur de samlade behoven av dessa tjänster ser ut hos statliga myndigheter samt hur
dessa behov tillgodoses idag, det vill säga genom egna inköp/upphandlingar eller
genom användning av de statliga ramavtalen. Kammarkollegiet kommer därför att ta
med detta som en del i nästkommande förstudie för ramavtalsområdet språk- och
översättningstjänster.

Kammarkollegiet avstyrker förslaget att överföra auktorisationsuppdraget avseende
tolkar och översättare i samiska från Kammarkollegiet till Sametinget. Förslaget att
dela upp Kammarkollegiets auktorisationsuppdrag på två olika myndigheter och
orter vore resursineffektivt och problematiskt ur kvalitets- och
rättssäkerhetssynpunkt. Att lyfta ut ett språk ur Kammarkollegiets
auktorisationsprocess skulle innebära en risk för att likvärdigheten i
kunskapsprövning och bedömning för samiska respektive övriga auktorisationsspråk
inte kommer att kunna upprätthållas. Det skulle kunna öppna upp för att
auktorisationsansökan inte prövades på lika grunder för alla sökande och att den
skyddade yrkestiteln auktoriserad tolk eller translator inte stod för en och samma
kompetens över alla språk. Kammarkollegiet ställer sig däremot positiv till den delen
av förslaget som anger att Sametinget vill utreda vilka åtgärder som behöver vidtas
för att öka tillgången på auktoriserade tolkar och översättare i samiska.

Kammarkollegiet önskar lämna följande kommentarer.

Kommentar till 2.1 Språkliga resurser i samhället
Särskilda statliga ramavtal för översättning till/från de samiska språken

Kammarkollegiet har regeringens uppdrag att upphandla samordnade ramavtal för
varor och tjänster åt andra statliga myndigheter. Regioner och kommuner kan
använda ramavtalen som upphandlas av Kammarkollegiet men bara inom IT- och
telekomområdet. Uppdraget regleras i förordningen (1998:796) om statlig
inköpssamordning och i förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.

Inom Kammarkollegiet är det avdelningen Statens inköpscentral som ansvarar för de
statliga ramavtalen. Inom ramavtalsområdet Språk- och översättningstjänster ingår,
i delområde 3 Övriga språk, språk- och översättningstjänster i nordsamiska,
sydsamiska och lulesamiska. Den totala volymen tjänster som avropats i dessa språk
av statliga myndigheter uppgår för de senaste tre åren till cirka 200 000 SEK
(exklusive moms) årligen.

Som framgår ovan är volymen språk- och översättningstjänster i samiska språk som
avropas via det statliga ramavtalet tämligen liten. Det finns enligt vår erfarenhet,
vilket även lyfts fram i Sametingets rapport, en brist på utbildade och auktoriserade
översättare inom de samiska språken. En stor del av behoven av tjänster inom
språkområdet finns troligen inte heller hos statliga myndigheter utan hos kommuner
och regioner – som alltså inte kan använda Kammarkollegiets ramavtal för dessa
tjänster – som då antingen upphandlar själva eller med hjälp av SKR Kommentus
inköpscentral.

Kammarkollegiets ramavtal för språk- och översättningstjänster bygger idag på att
avtal ingås med översättningsbyråer och inte med enskilda översättare. Eventuella
fördelar och nackdelar med den lösningen, som också tillämpas inom tolkområdet,
har diskuterats och värderats. Utifrån nuvarande organisation och såväl
myndigheters som leverantörsmarknadens administrativa förutsättningar är det den
lösning som Kammarkollegiet bedömt som mest ändamålsenlig för hantering av
samtliga språkområden som ingår i ramavtalen.

För att kunna tillhandahålla ändamålsenliga avtal som svarar mot våra kunders –
det vill säga statliga myndigheters – behov av språk- och översättningstjänster ser vi
positivt på rapportens förslag som syftar till att säkerställa tillgången till utbildade
och auktoriserade översättare inom de samiska språken.

Som en del i förstudiearbetet inför kommande ramavtal för språk- och
översättningstjänster ser Kammarkollegiet att det finns behov av att ytterligare
undersöka och klargöra hur statliga myndigheters totala behov (det vill säga
inklusive det som idag inte köps via Kammarkollegiets ramavtal) ser ut för köp av
dessa tjänster i samtliga minoritetsspråk och hur dessa tjänster köps idag. Först
därefter kan beslut tas om vilken avtalsform för ett framtida ramavtal som är mest ändamålsenlig för att säkra statliga myndigheters tillgång till kvalificerade
översättare såväl geografiskt som kompetensmässigt.

Kommentar till 3.7 De samiska språken i yrkeslivet
Auktorisation av tolkar och översättare i de samiska språken

Inledning

Kammarkollegiet är en statlig myndighet som bland annat har i uppdrag att
auktorisera och pröva frågor om auktorisation av tolkar och översättare. Uppdraget
regleras i förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare och i
förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.

Kammarkollegiets uppgifter innebär bland annat att auktorisera, registrera och
utöva tillsyn över auktoriserade tolkar och översättare. Kollegiet utför även de
uppgifter som följer av förordningen (2016:157) om erkännande av
yrkeskvalifikationer, för ett nationellt register över utbildade tolkar samt utfärdar
föreskrifter och råd om god tolk- och translatorssed. (En auktoriserad översättare
kallas translator). Auktorisationsuppdraget har som syfte att tillgodose samhällets
behov av kvalificerade tolkar och översättare. Auktorisation sker mellan svenska och
cirka 50 främmande språk samt det svenska teckenspråket. Auktorisationsprocessen
utgörs av flera steg; ansökan, kunskapsprov, redbarhetskontroll och registrering av
auktorisation. Därefter står den auktoriserade under tillsyn av Kammarkollegiet.
Auktorisationen ska förnyas vart femte år.

Det är möjligt att bli auktoriserad som tolk eller translator i nordsamiska. Sedan år
2000 har Kammarkollegiet handlagt tio ansökningar om auktorisation som tolk i
samiska. I dagsläget finns fyra auktoriserade tolkar i språket. När det gäller ansökan
om auktorisation som translator i samiska har tre ansökningar inkommit sedan
2001. Det finns ingen auktoriserad translator i dagsläget.

Förutsättningar för auktorisationsverksamhet

Eftersom förslaget gäller överföring av auktorisation av samiska tolkar och
översättare från Kammarkollegiet till Sametinget följer här en beskrivning av
auktorisationsverksamheten för att förtydliga frågeställningens innebörd.

Auktorisationsprovet för översättare

Kammarkollegiet har sedan 2020 ett moderniserat auktorisationsprov för
översättare. Det förnyade provet innebär en bredare kunskapsprövning i ett
digitaliserat format. Kunskapsprövningen består av ett teoretiskt kunskapsprov och
ett praktiskt färdighetsprov i översättning. Det teoretiska provet består av realiafrågor som prövar kunskaper i juridik, samhälle samt yrkesetik. Utöver det
testas sökandes läsförståelse. Ett godkänt resultat på det teoretiska delprovet är ett
krav för att kunna delta i färdighetsprovet. Det praktiska färdighetsprovet består av
översättning av två texter; en samhällstext och en juridisk text.

De språkspecifika provmomenten granskas av externa språkexperter.
Kammarkollegiet utför en viktig del av kvalitetssäkringen genom att författa
bedömningskriterier och detaljerade instruktioner samt ge vägledning och
återkoppling till bedömarna. Handläggarna tar också hand om eventuella
omgranskningar av rättade prov som inkommer på begäran av provdeltagare.
Kammarkollegiet anordnar seminarier som erbjuder bedömarna fortbildning och ett
forum för diskussion och fördjupat samarbete över språkgränser.

Auktorisationsprovet för tolkar

Auktorisationsprovet för tolkar består av ett teoretiskt kunskapsprov och ett
färdighetsprov i tolkning. Det teoretiska provet testar tolkens kunskaper om det
svenska samhället, tolkens språkfärdigheter i svenska samt förmågan att översätta
begrepp och samhällsterminologi från svenska till ett främmande språk. Godkänt
resultat krävs för att gå vidare till det muntliga färdighetsprovet.

I det muntliga provet får tolken visa sina yrkesfärdigheter genom att tolka rollspel
inom olika samhällsrelevanta ämnesområden. Då bedöms tolkens språkbehandling
på svenska och det främmande språket, terminologianvändning, tolkningsteknik
samt informationsöverföring. Tolkens kunskap om yrkesetik kontrolleras också efter
utförd tolkning. För redan auktoriserade tolkar som ansöker om speciell kompetens
som rättstolk eller sjukvårdstolk prövar teoretiska och praktiska kunskapsprov den
sökandes förmåga att tolka inom dessa specialområden.

Det muntliga provet granskas av en bedömarkommitté där en handläggare från
Kammarkollegiet är provledare och kommitténs ordförande. I kommittén ingår även
två bedömare med språkspecifik kompetens och en svensktalande rollspelare. Vid
proven för specialkompetens som rätts- respektive sjukvårdstolk ingår även en jurist
eller läkare. Provledaren ger resultat och återkoppling på alla aspekter av
tolkningen.

Intern kompetens och samverkan

För en handläggare på auktorisationsverksamheten ingår förutom att vara
provledare vid teoretiska och praktiska prov, även att utforma provformat,
kunskapskrav och bedömningskriterier, skriva provspecifikationer och
bedömarinstruktioner, konstruera kunskapsprov, arbeta med rollspel och källtexter
samt rekrytera och handleda bedömare. Auktorisationsverksamhetens handläggare
föreläser på förfrågan vid till exempel tolk- och tolkanvändarutbildningar.
Kammarkollegiet har utvecklat provmodeller och underlag för kunskapsprövning.
Frågebanker har tagits fram för tolk- och översättarproven, varifrån man väljer ut uppgifter inför varje prov. Kammarkollegiet analyserar provresultat kontinuerligt för
att säkerställa provens validitet och reliabilitet.

Auktorisationsverksamheten förutsätter ett samarbete med provkonstruktörer,
experter i svensk samhällskunskap, juridik, hälso- och sjukvård, i svenska och
främmande språk, tolk- och översättningsvetenskap mm. Kammarkollegiet har
betydelsefull samverkan med forskare och sakkunniga från Tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet. Till Kammarkollegiet finns
också en rådgivande nämnd knuten som utgör ett nationellt nätverk för ett
informations- och erfarenhetsutbyte. I Rådgivande nämnden ingår myndigheter och
organisationer från utbildningsväsendet, tolk- och översättarorganisationer,
myndigheter, leverantörer av tolk- och översättartjänster samt brukarorganisationer.

Synpunkter på förslaget

Förslaget om att lyfta ur prövningen av ett enskilt språk och dela upp
auktorisationsuppdraget på två olika myndigheter vore enligt Kammarkollegiet
resursineffektivt och problematiskt ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt.

Hos Kammarkollegiet finns idag en auktorisationsprocess som innefattar en väl
utarbetad modell för ansökan, kunskapsprövning, registrering av auktorisation samt
tillsyn och förnyelse av denna. Att bygga upp en auktorisationsprocess identisk med
den som Kammarkollegiet bedriver kan inte anses rimligt ur ett ekonomiskt
perspektiv.

Auktorisationsproven är yrkesprov som ska pröva de färdigheter som yrkena tolk och
översättare kräver. Tolkning och översättning är komplexa kognitiva processer som
kräver flertalet kompetenser. Att kvalitetssäkra tolkar och översättare erfordrar en
sammansatt kunskapsprövning som testar åtskilligt fler aspekter än den
språkspecifika. Kammarkollegiet har utarbetat modeller för denna prövning och har
samlad kunskap om och erfarenhet av att tillämpa dem.

Auktorisationsverksamheten gör en rättssäker prövning genom att handlägga alla
ansökningar på samma sätt oberoende av språk, på ett effektivt sätt och med god
kvalitet. Kammarkollegiet har en viktig oberoende ställning fristående från tolk- och
översättarutbildningar, språkorganisationer och andra intressenter.

Kunskapsprövningen för auktorisation ska genomföras på samma sätt och med
samma svårighetsgrad för alla språk. Detta är viktigt för att i alla språk kunna
säkerställa samma kvalitet på tolkens eller översättarens färdigheter. Den som
behöver få ett dokument eller samtal översatt ska kunna vara trygg med att en
auktoriserad yrkesperson utför uppdraget med god kvalitet, oavhängigt språk.

Kammarkollegiets teoretiska kunskapsprov ser likadana ut för alla tolkar respektive
översättare, oberoende av auktorisationsspråk. Bedömningskriterierna är samma för alla språk och tillämpas enligt samma instruktioner för alla bedömare. Detta
möjliggör en likvärdig och rättvis prövning för alla sökande.

Att auktorisation av tolkar och translatorer utförs samlat vid Kammarkollegiet
säkerställer en rättssäker process som kommer alla språkgrupper till del. Detta
bidrar till att provförfarande och krav är samma i alla prov och att bedömningen blir
konsekvent. I de muntliga tolkproven är Kammarkollegiets provledare bedömare i
alla prov och språk och får bred erfarenhet av tolkningsbedömning. Denna vinst ur
ett rättssäkerhetsperspektiv skulle enligt Kammarkollegiet gå förlorad för det språk
som lyftes ut för enskild bedömning. Särskiljning av språken skulle kunna öppna upp
för risken att auktorisationsansökan inte prövades på lika grunder för alla sökande.

Avslutning

Kammarkollegiet sätter stort värde på Sametingets expertis i samiska språk och ser
mycket positivt på ett fördjupat samarbete och kunskapsutbyte, som bland annat
skulle kunna innefatta närmare samverkan kring frågor som uppstår i samband med
bedömning av samiska tolk- och translatorsprov. Däremot ser Kammarkollegiet inget
skäl till att de samiska språken tilldelas en särställning bland
auktorisationsspråken. För att säkerställa att auktorisation utfärdas på ett
rättssäkert sätt och på samma grunder oavsett språk, anser Kammarkollegiet att
även auktorisation av de samiska språken fortsatt ska vara Kammarkollegiets
ansvar. Kammarkollegiet avstyrker därmed förslaget att överföra
auktorisationsuppdraget avseende tolkar och översättare i samiska från
Kammarkollegiet till Sametinget.

Kammarkollegiet är enig med Sametinget om att kvaliteten på tolkning och
översättningsarbeten i samiska behöver säkras. Kammarkollegiet ställer sig positiv
till den delen av förslaget som anger att Sametinget vill utreda vilka åtgärder som
behöver vidtas för att öka tillgången på auktoriserade tolkar och översättare i
samiska språk. Situationen med de senaste årens ringa antal personer som ansöker
om auktorisation i samiska skulle förhoppningsvis kunna förändras positivt genom
målinriktade insatser. Kammarkollegiet ser Sametingets förstahandskunskaper om
minoritetsspråket och dess språkbärare som mycket värdefulla i detta sammanhang.

Beslutet har fattats av avdelningschef Elisabeth Hammar. I den slutliga
handläggningen av ärendet har jurist Kristina Gustafsson, handläggare Elisabeth
Schreuder, ramavtalsförvaltare Klas Ericsson, upphandlare Elin Olsson och
avdelningschef Anna Clara Törnvall Wittgren deltagit. Föredragande har varit
handläggare Anna Källberg.

Remissvaret skickades till Kulturdepartementet den 19 mars 2021.

Kammarkollegiets diarienummer: 3.1-13115-2020

Departementets diarienummer: Ku2020/01895

Sidan senast uppdaterad: 2021-03-22