Sammanfattning

Nedan följer Kammarkollegiets remissvar avseende förslag till förordning om nettonollindustrin. Underlaget har främst beretts ur Statens inköpscentrals uppdrags- och verksamhetsperspektiv.

I kommissionens förslag till ny EU-förordning finns bestämmelser som skulle begränsa upphandlande myndigheters möjlighet att välja utvärderingsmodell vid upphandling av vissa specificerade nettonolltekniker och produkter. Enligt förslaget skulle upphandlande myndigheter vid upphandling av nettonolltekniker och produkter ha en skyldighet att utvärdera på bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, i enlighet med fyra kriterier som preciseras i förordningen.

Kammarkollegiet avstyrker förslagen som berör utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt då de bedöms styra upphandlande myndigheter på ett alltför detaljerat sätt. Tillämpningen av förslagen skulle även kunna vara svår att förena med offentlig upphandlings grundläggande principer.

Kammarkollegiets synpunkter och kommentarer

Kapitel IV, artikel 19

Kapitel IV handlar om teknikens tillgång till marknader ”Access to markets” och innehåller förslag som berör offentlig upphandling. Bestämmelserna i kapitel IV är begränsade till så kallade strategiska nettonolltekniker. Upphandlingsföremålen som omfattas av förslaget är inte inköpskategorier som upphandlas av Kammarkollegiet i dagsläget. Däremot har Kammarkollegiet generella och principiella synpunkter avseende offentlig upphandling.

Enligt artikel 19 i kapitel IV skulle upphandlande myndigheter ha en skyldighet att utvärdera inkomna anbud på grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet (inte på pris eller kostnad), i enlighet med kriterierna a-d som följer av artikeln. Dessutom skulle de upphandlande myndigheterna behöva tilldela en vikt på mellan 15 % och 30 % av tilldelningskriterierna till anbudets bidrag till hållbarhet och motståndskraft (försörjningstrygghet). Detta styr upphandlingsmyndigeter på ett alltför detaljerat sätt. Upphandlande myndigheter ska förhålla sig till de fem grundläggande principerna i offentlig upphandling. Upphandlande myndigheter behöver exempelvis beakta om viktningen är rimlig i förhållande till upphandlingsföremålet och övriga tilldelningskriterier. Förslaget innebär en påtaglig risk att detta exempelvis angrips vid överprövningar vilket resulterar i att tecknande av ramavtal försenas.

Direktiven om offentlig upphandling 2014/23/EU, 2014/24/EU och 2014/25/EU ålägger redan medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställs i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser.

Det är varken lämpligt eller effektivt att i förväg bestämma att alltid tillämpa en utvärderingsgrund, med förbestämda tilldelningskriterier, på vissa upphandlingar. Förslaget har dessutom valt icke-obligatoriska tilldelningskriterier i stället för obligatoriska avtalskrav. Utvärdering baserat på bästa förhållandet mellan pris och kvalitet är ingen garanti för att det bästa anbudet ur miljösynpunkt tilldelas avtal. Tilldelningskriterierna måste också bestämmas utifrån upphandlingsföremål och brukar ändras över tid, varför det inte är lämpligt att ha med specifika kriterier i en förordning. Enligt förslaget fråntas upphandlande myndigheter således möjligheten att välja utvärderingsmodellen som är bäst lämpad för den specifika upphandlingen.

Kammarkollegiet avstyrker de, i förordningen, föreslagna krav som ställs på upphandlande myndigheter avseende tilldelning för nettonolltekniker. Dessa krav bör i stället vara del av en vägledning och ska därför inte regleras.

Detta beslut har fattats av avdelningschef Anna Clara Törnvall Wittgren. Föredragande har varit Kathleen McCaughey, hållbarhetsansvarig. I den slutliga handläggningen av ärendet har Aida Colakovic, upphandlingsjurist, deltagit. Remissvaret skickades till Klimat- och näringslivsdepartementet 28 april 2023.

Kammarkollegiets diarienummer: 3780-2023

Departementets diarienummer: KN2023/02708